Expository Strategy Intervention
2024-11-16
Teresa Ukrainetz’s talk Summary, October 18, 2024:
At the annual SITS conference in Stockholm, I gave a two-part presentation about expository intervention with a focus on strategies for learning and expressing ideas from informational texts for students beyond the early grades.
Differentierad läsundervisning och tidiga insatser i svenska som andraspråk
2024-11-09
Sammanfattning av föreläsning på SITS kongress,18 oktober 2024 av Helén Egerhag, lektor på institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, Växjö.
Skolspråkets betydelse – tidiga insatser i förskolan
2024-10-31
Att stötta alla barns språkutveckling är både ett betydelsefullt och grundläggande uppdrag för förskolan. Att arbeta strukturerat och medvetet med skolspråket kan göra att fler barn blir förberedda för språkliga krav i aktiviteter och instruktioner som de kommer att möta i skolan.
Resan från logoped till skollogoped
2024-10-22
Den glädje man fylls av när elever man möter i korridoren frågar efter att få följa med till rummet och jobba är obetalbar. Att vara med när en elev presenterar sin stamning som ”Grej of the day”, se glädjen hos förstaklassaren som upptäcker att hen kan ljuda ihop s-o-l till sol, höra pojken som berättar om sin rast och använder ett nytt ord som just har övats eller den tysta flickan brista ut i ett bubblande skratt, delta i en språkligt tillgänglig lektion eller ha en diskussion med en pedagog om visuellt stöd i lektionsstrukturen – det gör vardagen som skollogoped värdefull.
Flerspråklige barn og unge, «One size does not fit all” – Svake andrespråkferdigheter eller DLD?
2024-10-05
Det kan være vanskelig å vite hvilke flerspråklige barn og unge vi bør være bekymret for. Det er særlig komplisert å skille mellom flerspråklige barn som er tidlig i sin andrespråkutvikling og flerspråklige barn med DLD. I begge tilfeller vil språkferdighetene kunne kjennetegnes av lite ordforråd, feil i setningsoppbygging og usikker grammatikk.
Samverkan mellan skolbibliotekarie, lärare och fritidspersonal för elevernas läsutveckling och läsintresse
2024-08-21
Cilla Dalén har arbetat drygt 15 år på grundskolebibliotek i Tensta i Stockholm. Här berättar hon om hur hon som bibliotekarie i samverkan med lärare och fritidspersonal arbetar för elevernas läsutveckling och läsintresse.
Fem framgångsfaktorer vid
selektiv mutism
Barn pratar om de kan! Tro inget annat!
2024-03-16
Det finns många missuppfattningar kring selektiv mutism och en uppfattning är att barn och ungdomar som är tysta i förskola och skola är det av egen vilja. I den här artikeln delar vi med oss av våra erfarenheter av att arbeta med och stödja kring ofrivillig tystnad och fokuserar på fem framgångsfaktorer. Artikeln innefattar handfasta råd kring det praktiska arbetet tillsammans med ofrivilligt tysta elever. Utöver de fem framgångsfaktorerna lyfter vi också fram ett arbetssätt i skolan där insatserna sker parallellt, i två spår. De två spåren omfattar dels arbete med trygghet och anpassningar, dels insatser för att främja tal i skolmiljö.
Tvärprofessionellt samarbete kring språklig sårbarhet i Malmö Stad
2024-02-20
Hur kan ett tvärprofessionellt samarbete bli en framgångsfaktor för att höja kompetens kring språklig sårbarhet i skolan? I Malmö pågår just nu en fortbildningsinsats där den centrala elevhälsan tillsammans med delar av Malmös kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper arbetar för att höja kompetensen och se språkets betydelse för elevernas inlärning.
Att läsa med småbarn – interaktiv högläsning för att främja språkutvecklingen
2024-02-10
Den språkliga utveckling som äger rum under barnens första levnadsår lägger grunden för deras språkfärdigheter när de börjar skolan. Individuella skillnader i språkutveckling vid skolstart har en tendens att bestå över tiden och kan därmed påverka senare prestationer i skolan. En förebyggande strategi med hög potential för att främja barns språkutveckling är att implementera tidiga och riktade föräldrainsatser.
Pratlust och talängslan – sammanfattning från föreläsning om selektiv mutism
SITS kongress 2023
2024-02-02
Talängslan, även kallad ofrivillig tystnad, är en problematik som är relativ okänd men inte ovanlig. Barn som trots adekvat språklig förmåga varaktigt är helt eller delvis tysta i förskolan eller skolan kan lida av selektiv mutism. Under SITS kongress 2023 föreläste logopeden och författaren Carina Engström om vad man kan göra för barn och elever som uppvisar en talängslan som inte spontant går över. Föreläsningen bygger på boken Pratlust och talängslan som gavs ut på Studentlitteratur förlag 2019.
ALF:s Jubilæumskonference 2023:
Reflektioner om delaktighet utifrån Victoria Joffes föreläsning
2024-01-21
I mars 2023 deltog styrelsemedlemmarna Ulrika Ivarsson och Annelie Westlund, som representanter för SITS vid Audiologopædisk Forenings (ALF) årliga kongress i Nyborg Strand som vid detta tillfälle firade 100-årsjubileum. ALF är den äldsta föreningen i världen som samlar yrkesverksamma inom områdena tal-, språk-, kommunikations-, hörsel- och lässvårigheter.
Barns berättande – Valet av material, tillvägagångssätt och typ av bedömning påverkar våra slutsatser om barns berättarförmåga
2023-12-03
På vilket sätt påverkar valet av material, tillvägagångssätt och typ av bedömning våra slutsatser när vi undersöker barns berättande? Här redogör jag för resultat från studier av svenska barn i åldern 4 till 9 år som visar på betydelsen av dessa metodologiska val för vår syn på barns berättarförmåga, exempelvis när det gäller åldersutveckling och skillnader mellan olika grupper av barn.
Vad karaktäriserar den tidiga utvecklingen av autism?
2023-11-26
Logoped Maja Rudling disputerade i mars 2023 inom psykologi på Uppsala universitet. Avhandlingen ”Facilitators of communication and the development of autism” handlar om tidig utveckling av autism, med fokus på sociala och kommunikativa aspekter under de första två levnadsåren. Arbetet med avhandlingen var en del av den longitudinella småsyskonstudien ”Projekt Småsyskon” och sammantaget belyser de tre delstudierna vikten av att inte enbart fokusera på social och kommunikativ förmåga för att förstå hur autism utvecklas.
Hur kan flerspråkiga barn utveckla en aktiv flerspråkighet?
2023-11-18
Ofta får föräldrar till flerspråkiga barn höra att de inte bör prata modersmålet hemma, eftersom det inverkar menligt på barnens språkkunskaper i svenska. Men stämmer verkligen detta påstående? Om inte, vilka faktorer skulle i så fall vara mera avgörande för språkutvecklingen? I sin doktorsavhandling svarar Rima Haddad på dessa och andra frågor om hur språkaktiviteter och språken kring barnet (så kallad exponering) påverkar språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, med fokus på arabisk-svensktalande barns ordförråd. Effekten av hur ålder och språklig exponering påverkar arabisktalande flerspråkiga barns ordförråd i Sverige jämfördes även med flerspråkiga barn i Libanon. De arabisk-svensktalande barnens muntliga berättarförmåga undersöktes också.
Tala fram texten: när barn med läs- och skrivsvårigheter skriver med tal-till text
2023-11-11
I min avhandling undersökte jag huruvida skrivredskapet tal-till-text (framöver benämnt TTT) kan stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Detta undersökte jag genom att jämföra hur skrivande går till både hos elever med, och hos elever utan, läs- och skrivsvårigheter. Jag undersökte också om det fanns skillnader mellan när eleverna använde tangentbord och när de använde TTT för att skriva. De elever som deltog i studien var mellan 10 och 13 år och hade aldrig tidigare använt TTT för att skriva text.
Kvalitet i förskolans språkundervisning – kommunikation i tal och skrift
2023-11-03
I denna text riktar vi fokus mot förskolans språkundervisning. Förskolan är en oerhört viktig arena för barn att utveckla kunskaper om och kompetens att kommunicera i tal och skrift, i synnerhet med tanke på att de flesta barn i Sverige redan från ett års ålder omfattas av förskolans undervisning. Internationellt sett är svensk förskola unik i flera avseenden. Alla barn har från tre års ålder rätt till en allmän förskola som är subventionerad av staten. Förskolan har också en egen läroplan och är tillsammans med skolan en del i ett sammanhållet utbildningssystem. Från och med hösten 2023 ska alla barn från det år de fyller tre år erbjudas plats i allmän förskola och kommunerna har skyldighet att kontakta vårdnadshavare vars barn inte omfattas av förskola. Dessutom förstärks förskolans språkutvecklande uppdrag med uppsökande verksamhet. Detta för att säkerställa att alla barn får goda möjligheter att utveckla sitt/sina språk och ges likvärdiga villkor i förskolan för att lära sig det svenska språket i olika lekande, lärande sammanhang.
Pedagogiskt berättande – en berättande takt
2023-10-28
Kunskapen om och erfarenheten av att exemplifiera och belysa något med anekdoter och berättelser har varit tätt sammanvävt med undervisning genom tiderna. Ola Henricsson, doktor i pedagogiskt arbete, skriver här om att lärares berättande är ett unikt sätt att undervisa som gör det möjligt för elever och lärare att i situationen skapa djup och skilda innebörder åt ett ämnesinnehåll.
Folkbibliotek + logopedi – att samarbeta språkutvecklande via Språktåget
2023-10-14
Folkbibliotek + logopedi = sant! Ta del av det framgångsrika samarbetet mellan biblioteket och barnlogopedmottagningen på Lidingö! Samma målgrupper och gemensamt fokus på språkutveckling – det finns mycket att lära av varandra, berättar bibliotekarie Helena Ahlin och leg logoped Lotta Lindqvist.
Förlaget ”ordet” tackar för sig
2023-10-01
Förlaget ”ordet” kommer avveckla sin verksamhet och därför erbjuder vi, Birgitta Melander och Marianne Dahlgren, under oktober 2023 hela 50% på vårt kvarvarande lager. Vi vill också passa på att tacka för det fina mottagandet av våra läromedel under alla år.
LÄSA ÄGER – En väg till en läsande gemenskap för alla elever
2023-09-23
Inte visste jag den där vårdagen 2018 att oanade krafter skulle visa vägen när vi i ett yrkesöverskridande förhållningssätt behövde motverka sommalovstappet. Nya dörrar öppnades för att hålla i gång läskonditionen under det långa sommarlovet men vinsterna blev så många fler.
En god ljudmiljö i skolan
2023-09-15
Ett treårigt utvecklingsprojekt med syfte att öka kunskapen om ljudmiljöns betydelse i skolan genomfördes i grundskolorna i Falu kommun under åren 2020 – 2022. Projektet leddes av Anneli Nidalen och Maria Martinsson, båda specialpedagoger i centrala Elevhälsan i Falu kommun. Här beskriver de själva projektet och vad det ledde fram till.
Samtalsmetoder i skolan – förstå och nå fram till dina elever
2023-09-08
I boken Samtalsmetoder i skolan – förstå och nå fram till dina elever ger vi exempel på enkla metoder som kan göra stor skillnad i kommunikation och samtal. Alla lärare möter elever som har svårt för att uttrycka sig och vänta på sin tur. Andra elever får låsningar eller behöver visuellt stöd för att processa information. Då behöver man anpassa sin kommunikation. Boken är utgiven på Natur & Kultur och författare är Cajsa Jahn, Malin Reuterswärd och David Edfelt.
Projektet språkutvecklande förskola i Linköpings kommun
2023-09-02
I augusti 2021 påbörjade fyra logopeder och fyra specialpedagoger sin anställning i projektet Språkutvecklande förskola i Linköpings kommun. Syftet med projektet, som avslutades i december 2022 var att kartlägga det språkutvecklande arbetet i samtliga kommunala förskolor i Linköping och att implementera undervisningsmetoder och arbetssätt hos personal för att öka barns ordförråd och gynna deras språkutveckling.
Konsten att samtala – nyckeln till språk och jämställdhet
2023-08-26
Projektet Konsten att samtala – nyckeln till språk och jämställdhet genomfördes 2020-2022 i nära samarbete med fyra förskolor och med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Syftet var att utveckla arbetssätt i förskolan med fokus på jämställdhet, jämlikhet och barn med funktionsnedsättningar inom tal, språk och kommunikation.
Norsk logopedlag 75 år- rapport från vinterkonferensen 2023
2023-06-10
I år firar Norsk Logopedlag 75 år och det firades med en extra lång och innehållsrik konferens den 9-11 mars i Lillestrøm, strax utanför Oslo. Det bjöds på många intressanta föreläsningar och en av kvällarna var det festmiddag med gästartister och många fina tal. I denna artikel beskrivs några av föreläsningarnas innehåll på ett kortfattat och övergripande sätt.
Response to intervention (RTI) i svensk skolkontext
2023-06-02
I sin avhandling har Camilla Nilvius undersökt hur RTI-modellen kan fungera för tidig identifiering och tidiga insatser för elever i risk att utveckla lässvårigheter. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra delstudier publicerade som vetenskapliga artiklar.
Barn och ungdomar med hörselnedsättning i fokus
2023-05-06
Att födas med en hörselnedsättning medför ökad risk att utveckla avvikande tal- och språkutveckling jämfört med barn som har normal hörsel. Trots förbättrade förutsättningar genom tidig hörselscreening och intervention med hörapparater, visar aktuell forskning att många barn med hörselnedsättning som använder hörapparater inte når samma språkliga nivåer vid skolstart som jämnåriga barn med typisk hörsel.
CELF-5! Ny version på gång av språktestet CELF
2023-04-29
Astrid Frylmark och Carmela Miniscalco är nu mitt uppe i arbetet med utvecklingen av en ny skandinavisk version av språktestet CELF, CELF-5. CELF står för Clinical Evaluation of Language Fundamentals. Pearson Clinical, som är det internationella testförlaget bakom CELF, hade nog inte kommit sig för att publicera detta test för tre små länder i norr om inte en av författarna varit född i Danmark. Det var Elisabeth H. Wiig, professor emerita från Boston University, som önskade att CELF-4 skulle ges ut i hennes hemland. Tack vare likheterna mellan svenska, norska och danska språket var det möjligt att samordna arbetet i ett gemensamt projekt och det validerade CELF-4 publicerades i alla tre länderna år 2013.
Välkommen till SITS styrelse Elin Jälmbrant!
2023-04-21
Jag heter Elin Jälmbrant och är ny ledamot i SITS styrelse. Under våren delar jag uppdraget att organisera föreningens webbinarieserie, där vi bjuder in till samtal kring ämnen som är aktuella och kopplade till SITS uppdrag. Jag känner mig hedrad över att bli invald och jag märker redan att det är ett sammanhang som inspirerar.
Barn väljer engelska som lekspråk i förskolan – om motivation, agens och barns egna språkval
2023-04-14
De senaste åren har det rapporterats från förskolor runtom i Sverige att somliga barn i förskolan väljer att prata engelska i stället för svenska. Det saknas i dag kartläggningar kring hur vanligt förekommande det är, men fenomenet verkar främst vara förknippat med förskolor i mångkulturellt segregerade områden. I denna artikel redovisas resultaten från en studie som genomfördes på fem förskoleavdelningar i Halmstads kommun. Syftet med studien var att studera hur barn använde engelska i vardaglig lek och interaktion, och mer specifikt vilka olika funktioner barns engelska språkval fyllde. Resultaten visar att barnens användande av engelska är mångfasetterat och fyller en rad olika pragmatiska syften. Till exempel kan engelskan användas i gemenskapande syften men också som en resurs för makt, kontroll och exklusion.
Läsa eller lyssna? Vad händer i vår hjärna när vi läser?
2023-04-01
Att ”läsa med öronen” är inte detsamma som att ”läsa med ögonen”. Även om det förstnämnda kan vara både lättare, mindre krävande och mer njutbart för många, är det mindre utvecklande för hjärnan. Läsning gör oss – kort sagt – smartare. Vi utvecklar vår hjärna och tänkande när vi lär oss läsa och fortsätter stärka vårt tänkande, och vår hjärna, när vi läser tryckt text. Det gör oss bättre anpassade till dagens informationssamhälle och bättre rustade för framtiden.
Välkommen till SITS styrelse Louise Bengtsson!
2023-03-25
Jag heter Louise Bengtsson och arbetar som skollogoped i Västerviks kommun. Jag bor i och utgår från den lilla ostkustorten Gamleby ett stenkast från ABBA-Björns hemort Västervik. I yngre år engagerade jag mig lokalpolitiskt och brann särskilt för demokrati, integration, tillgänglighets- och jämställdhetsfrågor och dessa frågor fick mig även att studera genusvetenskap under ett år på universitetet, vilket kom att bli en tillgång i arbetet med skolans tillgänglighets- och värdegrundsfrågor.
SITS på konferens för Unga med språkstörning och projektet Äntligen!
2023-03-18
Vid SITS kongress 2022 fick föreningen Unga med språkstörning, UMS, ta emot SITS Tal- och språkpris för arbetet med att förbättra situationen för ungdomar med språkstörning, bland annat med motiveringen att UMS verkar för att sprida kunskap om språkstörning i samhället och genom politisk påverkan skapa bättre möjligheter och livsvillkor för unga med språkstörning. I priset ingick också en stående inbjudan till SITS årliga kongress.
Läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning – en kartläggning av utvecklingen och relaterade förmågor
2023-03-11
Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) uppvisar svårigheter med avkodning och läsförståelse, men det är ytterst få studier som fokuserat på att kartlägga centrala förmågor för läsutvecklingen. Ett nyligen avslutat forskningsprojekt på Linköpings universitet har kartlagt dessa förmågor hos 136 svenska ungdomar med IF, och resultatet visar att det är samma uppsättning förmågor som är central för gruppen med IF som för barn med typisk utveckling. Resultaten visade även att avkodningsutvecklingen stagnerar på ett tidigt stadium. Vad har detta för implikationer och hur förvaltar vi den här kunskapen?
Ny bok om språkdidaktiska möjligheter och utmaningar för yrkeslärare
2023-03-04
Att språket har en central roll i all utbildning är utgångspunkten i en ny bok om språkdidaktik för lärare utgiven av Gleerups Utbildning AB och skriven av Jenny Edvardsson och Barbro Bruce. I boken belyser författarna hur språket är både lärarens undervisningsredskap och elevernas lärverktyg även i yrkesutbildningar.
Läs på recept: läsning som träning av språket
2023-02-25
Högläsning är en av de viktigaste aktiviteterna en förälder kan göra med sitt barn. Mängder av forskning visar på positiva samband mellan högläsning och barns språkutveckling och inlärningsförmåga. Trots det visar olika läsvaneundersökningar att föräldrars högläsning till små barn stadigt minskar, både i Sverige och i andra länder.
Lärande i flerspråkiga klassrum i förskola och skola. Transspråkande – teori och praktik. Del 2
2023-02-18
Under SITS kongress i oktober 2022 föreläste Gudrun Svensson, fil. Dr. och docent i svenska som andraspråk. I två artiklar skriver Gudrun själv med utgångspunkt från föreläsningen. Del 1 publicerades den 11 februari.
Lärande i flerspråkiga klassrum i förskola och skola. Transspråkande – teori och praktik. Del 1
2023-02-11
Under SITS kongress i oktober 2022 föreläste Gudrun Svensson, fil. Dr. och docent i svenska som andraspråk. I två artiklar skriver Gudrun själv med utgångspunkt från föreläsningen. Del 2 publiceras den 18 februari.
Berättelsens kraft. Ett verktyg i specialpedagogisk handledning med fokus på kommunikation och språkliga utmaningar
2023-02-04
“Berättelsens kraft. Ett verktyg i specialpedagogisk handledning med fokus på kommunikation och språkliga utmaningar” är en bok nyligen utgiven på BoD förlag. Den handlar om hur berättelser kan användas i handledning gällande specialpedagogiska frågeställningar, med fokus på kommunikation och språkliga utmaningar i förskola och grundskola.
Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn – Presentation av en nyutkommen bok, del 2
2022-12-06
SPRÅKET HOS ENSPRÅKIGA OCH FLERSPRÅKIGA BARN är namnet på en nyutkommen bok av logopederna och forskarna Ulrika Nettelbladt och Eva-Kristina Salameh. Eva-Kristina Salameh skriver här om de utgångspunkter och frågeställningar som ligger till grund för kapitlen om språkutveckling och språkstörning hos flerspråkiga barn. I en tidigare artikel skrev Ulrika Nettelbladt om de kapitel som berör enspråkiga barn. Boken Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn utgavs vid Studentlitteratur 2022.
Språkstödjande övergångar i utbildningen
2022-11-27
Under läsåren 20/21 och 21/22 genomfördes skolutvecklingsprojektet Broar eller Helvetesgap – elevers övergångar i utbildningen av Kompetenscentrum språk- och kommunikation (KC), som är en pedagogisk stödfunktion i Umeå kommuns centrala elevhälsa. Vi som arbetat i projektet är Ulrika Ivarsson, speciallärare med språkspecialisering, och Annika Vikström, logoped. Projektet genomfördes med stöd av SIS-medel från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Kort sagt var projektets syfte och mål att utveckla arbetssätt och metoder, både för det interna arbetet och för pedagoger på kommunens skolor, för att säkerställa att språkligt och kommunikativt stöd tas tillvara i samband med övergångar mellan stadier, skolor och skolformer. Stödet behöver också utvecklas i relation till nya språkliga krav och kunskapskriterier.
Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn – Presentation av en nyutkommen bok, del 1
2022-11-19
SPRÅKET HOS ENSPRÅKIGA OCH FLERSPRÅKIGA BARN är namnet på en nyutkommen bok av logopederna och forskarna Ulrika Nettelbladt och Eva-Kristina Salameh. Ulrika Nettelbladt skriver här om de utgångspunkter och frågeställningar som ligger till grund för kapitlen om språkutveckling och språkstörning hos enspråkiga barn. I en följande artikel skriver Eva-Kristina Salameh om de kapitel som berör flerspråkiga barn. Boken Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn utgavs vid Studentlitteratur 2022.
Den ojämlika skolan
2022-11-11
Emma Leijnse, utbildningsreporter på Sydsvenska Dagbladet och författare till flera reportageböcker föreläste på SITS kongress den 14 oktober under rubriken Den ojämlika skolan. Här skriver Emma själv ett referat från föreläsningen.
Skillnaderna mellan skolor i Sverige har ökat i över tjugo års tid. Hur ser skillnaderna ut, och hur påverkas skolan, undervisningen, barnen och samhället? Jag följde två mellanstadieklasser i tre års tid för att undersöka det.
Efter pandemin– organisatoriska och didaktiska frågor i ljuset av covid-19
2022-10-30
Sara Willermark, docent i Informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande och lektor vid Högskolan Väst föreläste på SITS kongress den 14 oktober under rubriken På tal om skärmtid, covid och framtid – Perspektiv på skolans digitalisering.
Två år har passerat sedan covid-19 kom att skaka om vår tillvaro inte minst inom skolan. Många har ställt frågan om vad som kommer att utgöra det nya normla i takt med att det akuta hotet från pandemin avtagit. Faktum är att pandemin väcker en mängd didaktiska och organisatoriska frågor.
Nationell nätverksträff för logopeder i förskola och skola
2022-10-21
Torsdagen den 15 september var det dags för nationell nätverksträff för logopeder i förskola och skola. Denna gång hade turen kommit till Borlänge kommun att anordna träffen och årets tema var flerspråkighet.
Bokrecension: Skrivdidaktik i grundskolan av Eva Lindgren, Carina Hermansson, Annika Norlund Shaswar och Sofie Areljung (red.)
2022-10-07
Äntligen har det dykt upp en bok som handlar om skrivdidaktik. Läsinlärning har varit dominerande såväl inom forskningen som i undervisningen och skrivandet har länge varit något styvmoderligt behandlat i jämförelse. Bokens författare menar dock att dagens samhälle präglas av skrivande på olika sätt, och att både i utbildning och arbetsliv har skrivandet tagit över läsningens roll. Vi har gått från mass reading till mass writing. I dagens samhälle innebär det att det finns höga krav på en bred skrivkompetens. Alla behöver kunna, vilja och våga uttrycka sig i skrift.
Läs hela Evelinn Fagerbergs recension.
Språk och exekutiva funktioner hos förskolebarn
2022-09-30
I följande artikel behandlas språk och exekutiva funktioner hos förskolebarn utifrån två vetenskapliga artiklar (Tonér & Nilsson Gerholm, 2021; Tonér et al., 2021). Dessutom hoppas jag kunna inspirera dig som möter barn i förskoleåldern att fundera vidare kring hur förskolans undervisning kan differentieras för att ge barn så goda förutsättningar som möjligt för fortsatt utveckling och lärande och att fortsätta diskutera vilka metoder och förhållningssätt som är gynnsamma för språkutveckling respektive utveckling av exekutiv förmåga.
Jollerkoll – utvärdering av föräldrafrågor om barnets joller
2022-09-24
”Aba ba ba”. Barnet tittar rakt fram och pekar. Pappa tittar på barnet, nickar och ler. ”Ja, javisst ja”. ”Ba!” säger barnet igen. Pappa säger: ”Ja, bababa” med ett leende. Och sen, plötsligt, stannar han upp och börjar skratta: ”Pappa, sa du verkligen pappa?”.
Det här exemplet sammanfattar forskningsprojektet Jollerkoll som, förutom att undersöka föräldrars svar på olika typer av jolleryttranden, syftade till att undersöka en fråga med två möjliga följdfrågor till föräldrar om barnets joller vid 10 månader på BVC. Vi undrade om frågorna kunde fånga in de barn som har försenad jollerutveckling och de barn som vid 2,5 eller 3 års ålder inte klarar den ordinarie språkscreeningen på BVC. Utvecklingen för barnen med försenad jollerstart följdes till 3 års ålder.
Inkluderande lärmiljöer i förskolan med fokus på barn med autism, del 2.
2022-09-16
Inom ramen för forskarskolan Special Education for Teachers Education har Linda Petersson-Bloom, doktorand och anställd vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, studerat hur och om professionsutveckling för lärare inom förskola och grundskola medför förändringar i lärmiljön och undervisningen för barn och elever med autism.
Linda Petersson-Blooms avhandling kommer att granskas vid ett slutseminarium den 24 augusti av Professor Karen Guldberg, Birmingham University. Disputation är planerad under hösten alternativt vintern 2022. På Malmö Universitets Kalendarium kommer information att publiceras under hösten.
Språklig sårbarhet bidrar till en språkligt tillgänglig undervisning
2022-09-10
Under våren 2022 bjöd Svensk Intresseförening för Tal och Språk sina medlemmar på en webbinarieserie med tema FÖRSKOLA – Språkutveckling, språkutvecklande pedagogik & språklig sårbarhet. Webbinarierna hölls i form av samtal mellan forskare, utbildare eller författare från högskolor och universitet och yrkesverksamma som arbetar med barn och elever i pedagogisk verksamhet. Ambitionen var att på ett ömsesidigt gynnande sätt belysa relationen mellan teori och praktik, forskning och tillämpning.
Temat för vårens fjärde och sista webbinarium var hur specialpedagogiskt arbete för och med barn i språklig sårbarhet kan möjliggöra och gynna språklig tillgänglighet och delaktighet för alla barn i förskolan.
Inkluderande lärmiljöer i förskolan med fokus på barn med autism, del 1.
2022-09-03
Inom ramen för forskarskolan Special Education for Teachers Education har Linda Petersson-Bloom, doktorand och anställd vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, studerat hur och om professionsutveckling för lärare inom förskola och grundskola medför förändringar i lärmiljön och undervisningen för barn och elever med autism.
Linda Petersson-Blooms avhandling kommer att granskas vid ett slutseminarium den 24 augusti av Professor Karen Guldberg, Birmingham University. Disputation är planerad under hösten alternativt vintern 2022. På Malmö Universitets Kalendarium kommer information att publiceras under hösten.
Hur tillförlitlig är språkscreening med Språkfyran?
2022-08-27
I Region Skåne används sedan 2015 ett nytt screeningtest vid hälsobesöket på barnavårdscentralen (BVC) vid fyra års ålder. Testet heter Språkfyran och ska visa om barnet har en ålderstypisk språkutveckling eller om en noggrannare utredning bör göras hos en logoped. För att ta reda på hur det nya testet användes i praktiken gjordes observationer av 24 sjuksköterskor när de använde testet och hur väl det överensstämde med manualen för hur det skulle utföras. Det visade sig att alla sjuksköterskor gjorde avsteg från testmanualen och att signifikant fler avsteg gjordes när barnet som testades var flerspråkigt. Risken är att flerspråkiga barn med språksvårigheter inte får bedömning av logoped och att de i förlängningen inte får den hjälp och det stöd de behöver i sin språkliga utveckling.
Från Pelle Snusk till Riddar Kato – litteraturdidaktik för lågstadiet
2022-08-20
Skollogoped Louise Bengtsson har läst litteraturdidaktik för lågstadiet och känner sig redo att låta eleverna resa i fantasin med hjälp av en uppdaterad verktygslåda för litteraturundervisningen.
Varför är det viktigt att bedöma oralmotorisk förmåga hos barn med talstörning?
2022-05-29
Logoped Åsa Mogren, som arbetar på Mun-H-Center i Göteborg, disputerade i november på Karolinska Institutet med avhandlingen ”Orofacial function in children with speech sound disorders”. Projektet var tvärprofessionellt och genomfördes i samarbete med Folktandvården i Västra Götaland och undersökte orofacial funktion (orofacial betyder mun och ansikte) och bettavvikelser hos barn med talstörning. Åsa har lång erfarenhet av att arbeta tvärprofessionellt med barn och ungdomar med sällsynta hälsotillstånd och nedsatt orofacial funktion.
Läs- och stavningsfärdigheter hos 12-åriga elever med autism utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning
2022-05-20
Nu för tiden är det väl belagt att personer som diagnosticeras med autism mycket sällan ”bara” har de svårigheter som definierar autism, det vill säga svårigheter med kommunikation och samspel samt begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter (Gillberg, 2010). Det är därför viktigt att se bredden av individens styrkor och svårigheter. Den studie vi beskriver här fokuserar på läs- och stavningsfärdigheter hos 12-åriga elever som fått en tidig autismdiagnos utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Studiens engelska titel är Language/cognitive predictors of literacy skills in 12-year-old children on the autism spectrum och den publicerades år 2021 i tidskriften Logopedics Phoniatrics Vocology (Åsberg Johnels m.fl., 2021). Att fokusera på läs- och stavningsfärdigheter hos elever med autism är motiverat av att läs- och skrivfärdigheter är mycket viktiga för att individer ska fungera självständigt i såväl skol- och fritidssammanhang som i framtida arbetssammanhang samt kunna vara delaktiga i samhället.
ICF + skola = sant?
2022-05-14
För ett antal år sedan var ramverket International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF), aktuellt inom skolan i Sverige. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) gav kurser riktade till skolpersonal som syftade till att kunna genomföra kartläggningar med ICF som stöd. SPSM har också flera publikationer inom området språkstörning där ICF har en betydande roll. Dessa publikationer är dock inte nya och i nuläget ekar SPSM:s webbplats tom vid en sökning på ICF. Vad hände egentligen med ICF:s genomslag i skolan i Sverige, och vilken plats har ICF idag i arbetet kring språkliga svårigheter i skolkontext?
Välkommen till SITS Styrelse Ulrika Ivarsson!
2022-05-03
Jag heter Ulrika Ivarsson och är speciallärare med språkspecialisering. Från och med i år, 2022, är jag ny styrelseledamot i SITS, ett uppdrag som jag tycker känns både viktigt och spännande.
Läs hela Ulrikas presentation.
Flerspråkighet och språkstörning i fokus på ALF efteruddannelsekursus vid Nyborg strand
2022-04-29
Den 27–29 mars 2022 var det dags för årlig konferens i regi av den danska audiologopediska föreningen, ALF, som är en av SITS systerorganisationer. Konferensen hölls, liksom tidigare år, i natursköna omgivningar på Nyborg Strand Hotel. Efter två år av inställda möten var lusten att mötas i fysisk form stor och med cirka 350 deltagare var det den mest välbesökta konferensen i ALF:s 99-åriga historia. Konferensen inleddes på söndagseftermiddagen den 27 mars med ett nordiskt möte för representanter från styrelserna i de olika nordiska systerföreningarna ALF, SITS och norska NLL samt en representant från svenska Logopedförbundets styrelse. Den isländska föreningen var inte representerad denna gång.
Kongressens föreläsningar, som inleddes på måndagsmorgonen, var uppdelade i fyra parallella spår:
- dynamisk bedömning av flerspråkiga barn med DLD
- intervention – evidensbaserad praxis för barn med DLD
- autism
- kognitiva kommunikationssvårigheter (fokus på intervention för vuxna med kognitiva kommunikationssvårigheter).
Läs kortfattade sammandrag från några av de föreläsningar som representanterna från SITS deltog i.
Tvåspråkiga elever är starkare läsare och skribenter på svenska än på modersmålet
2022-04-23
I en ny avhandling vid Umeå universitet, har Baran Johansson undersökt hur barn i årskurs 4 – 9 läser och skriver på två språk med olika alfabet. Deltagarna i de olika studierna i avhandlingen är persisk-svenska tvåspråkiga elever med och utan lässvårigheter som kan läsa och skriva både på persiska (arabiskt alfabet) och svenska (latinskt alfabet). Läs Baran Johanssons egen text om sin forskning.
Lärplattformar – en platt form för lärare!?
2022-04-16
Lärplattformar formar lärararbetet när arbetsprocesser standardiseras genom tidsstyrning och mallar. Som användare av dessa program är det viktigt att reflektera över de sätt som arbetet formas och vilka möjligheter som finns att själv styra över arbetsprocesserna – och ibland avstå från lärplattformar, om det krävs.
Många olika språk – transspråkande som pedagogisk möjlighet
2022-04-09
Torsdagen den 24 mars var det dags för SITS tredje webbinarium för 2022. Temat för vårens fyra webbinarier är språkutveckling i förskolan och dagens samtal handlade om hur förskolans pedagoger kan göra undervisningen tillgänglig på alla barns språk och stimulera alla barn oavsett språkliga förutsättningar att bli språkligt aktiva och delaktiga.
Studier i läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola
2022-04-02
Efter mer än fyra decennier som lärare bland lågstadieelever, ungdomar och vuxna har jag funderat mycket på varför insatser till elever med läs- och skrivproblem sätts in så sent.
Det blev inte minst påtagligt i mötet med elever inom vuxenutbildningen men även inom kriminalvården, i såväl undervisnings- som forskningssituationen. Under hela mitt yrkesliv som lärare, först som lågstadielärare och senare som lärare på komvux och med undervisning på anstalter med olika säkerhetsklasser har jag engagerat mig i elever som har haft det problematiskt med sin läsning och skrivning.
Lekresponsiv undervisning och lekgrupper i förskolan
2022-03-25
Den 24 februari 2022 anordnade SITS återigen ett webbinarium med inriktning mot förskolan. Även denna gång var Barbro Bruce moderator. De medverkande i webbinariet var Agneta Jonsson och Susanne Thulin, som båda är docenter med tjänst som biträdande professorer vid Högskolan Kristianstad. Från Malmös förskolor med språkpedagogisk profil berättade specialpedagogerna Åse Ingemarsson och Monica Polverarari, förskollärarna Susanne Derborn och Hanna Abass Ahmed samt förste förskollärare Helén Stenemalm utifrån sin dagliga verksamhet i förskolan. På ett mycket inspirerande sätt belystes kopplingen mellan teori, forskning och förskolans praktik.
Stamning – en talsvårighet som påverkar livet
2022-03-19
– Vad jobbar du med?
– Jag ääär, ääär …
– Vet du inte vad du jobbar med?
– Jag är lää …, lärare.
Man skulle ju hoppas att vuxna inte anmärker på eller påpekar att någon har en talsvårighet. Men det hände tyvärr mig på en fest när jag satt tillsammans med några som jag inte kände och började prata med dem. Jag som var på festen heter Tove Selvåg Drott och är författare till boken ”Jag tror det bröts, du försvann”, som är en personlig bok om stamning.
Språkutveckling genom digitalisering i förskolans undervisning
2022-03-12
Torsdagen den 20 januari var det dags för Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS första webbinarium 2022, vilket också var det första i en serie på fyra som ska hållas under våren. I det första fördjupade vi oss i ämnet digitalisering i förskolan.
Medverkande var Farzaneh Moinian, lektor vid Uppsala universitet, Helena Billgren och Magdalena Al Fattal, båda förskollärare och specialpedagoger vid språkplatser i Malmö stad, samt Annelie Westlund, SITS ordförande. Moderator för webbinariet var Barbro Bruce, leg. logoped, docent i utbildningsvetenskap/ specialpedagogik.
Nu kan du läsa ett referat från webbinariet här på sits.nu.
Riktlinjer för logopeder i pedagogisk verksamhet
2022-03-09
Riktlinjer för logopeder i pedagogisk verksamhet är färdigställda och lanserade. Ett övergripande, nationellt stöd för logopeder inom pedagogisk verksamhet är en viktig signal om att logopeder har en självklar plats inom både förskola och skola. Riktlinjerna ska kunna fungera som stöd både för den enskilda logopeden men även för beslutsfattare, huvudmän och andra intresserade.
Välkommen till SITS Styrelse Ulrika Marklund!
2022-03-06
Mitt namn är Ulrika Marklund och jag är nyligen invald som suppleant i SITS styrelse.
Läs hela Ulrikas presentation.
Elever med hög begåvning i kombination med NPF
2022-03-05
Få elever är så svåra att förstå och så fascinerande att lära känna som de dubbelt exceptionella (2E). De är ofta de elever som vi i god tro anser skulle lyckas bättre, ”om de bara ansträngde sig lite”. De är lika ofta de elever vi upplever som inkonsekventa och kanske ibland säger saker till som ”kom igen nu, det gick ju jättebra i går”.
Hur är det för barn med språkstörning i den svenska skolan?
2022-02-27
Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och skolan har ett ansvar för att ge elever rätt förutsättningar för att utveckla sina kunskaper. Elever med språkstörning har behov av omgivningens förståelse, anpassning och stöd, och det är skolmiljön som ska anpassas till eleverna – inte tvärtom (SOU 2016:46). Språkstörning innebär att språkliga och kommunikativa förmågor är nedsatta och kan påverka en persons möjlighet att delta i samspel med andra (Bishop m.fl., 2017). Språkstörning berör mellan 6 och 8 procent av alla elever i skolan och de allra flesta erbjuds ordinarie skolgång. Förmågan att förstå och göra sig förstådd är central för att kunna tillgodogöra sig undervisning och delta i skolans aktiviteter. I en skolkontext hänger språk och lärande oupplösligt samman, och språket är fundamentalt för lärande i alla ämnen. En språklig sårbarhet är därmed ofta likställd med en sårbarhet i pedagogiska sammanhang.
Konsten att skapa ett hållbart tillgänglighetsarbete för elever med språkstörningsdiagnos
2022-02-19
”Ett hållbart arbete kring språkutveckling och språktillgänglighet i dagens skola bör drivas genom långsiktighet och en drivande kärna.” Där började resan att planera ett projekt för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), där målet var att språkutveckling skulle bli ett självklart val på Barnarpsskolan i Jönköping.
Att iscensätta undervisningspraktiker för delaktighet och lärande
2022-02-06
Tillgänglighet och delaktighet är förutsättningar för att barn och elever, oavsett funktionsförmåga, ska få möjlighet till utveckling i förskola och skola. Forskare inom literacyområdet belyser betydelsen av mångsidig och flexibel undervisning för att skapa förutsättningar för framgångsrikt lärande. Inkluderande undervisningspraktiker lyfts som villkor för att alla elever ska få möjlighet att delta och lära utifrån sina förutsättningar och behov. I den här artikeln vill jag ge en inblick i vad som utmärker en undervisningspraktik som skapar dessa premisser.
Systematisk språklek och tidig läs- och skrivutveckling – en tioårig fonologisk interventionsstudie från förskola till och med åk 9
2022-01-30
Eftersom knäckandet av den alfabetiska koden inte sker på samma sätt hos alla barn är tidiga pedagogiska interventioner viktiga. Internationell forskning, inspirerad av Ingvar Lundbergs och hans kollegers banbrytande forskning (Lundberg, Frost & Petersen, 1988) på den danska ön Bornholm, har fokuserat på dessa frågor. Lundbergs fonologiska förskoleintervention visade sig vara effektiv genom att avlägsna en avsevärd del av den skillnad i läsförmåga som vanligtvis visar sig mellan normalläsande barn och barn med lässvårigheter. De danska språklekarna modifierades till svenska och gick därefter under namnet Bornholmsmodellen. Denna modell genomfördes i daghem och skolor i landskapet Åland och följdes därefter upp i en tioårig longitudinell studie av dess effekter på barns läs- och skrivutveckling genom hela grundskolan.
Tvärprofessionellt samarbete för språkstödjande undervisning i svenska
2022-01-21
Åbyängskolan är en F–6-skola i Gamleby med cirka 280 elever. Vi har under flera år haft förmånen att arbeta tillsammans som klasslärare (Annica och Carolin) respektive skollogoped (Louise) för klasser på vår skola. Under de åren har det hänt mycket med hur vi arbetar med språket i klassrummen och vilka förutsättningar och möjligheter vi har att göra det. I det upptagningsområde som tillhör skolan ligger antalet elever med annat modersmål högt och skolan får ett betydande ekonomiskt bidrag utifrån resultatet från SALSA. SALSA står för Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser och är en statistisk modell som utifrån ett antal socioekonomiska bakgrundsfaktorer beräknar fram ett modellberäknat värde för vilket genomsnittligt meritvärde en viss skolenhet och kommun förväntas ha utifrån sina socioekonomiska förutsättningar.
Dyskalkyli – historik, definitioner, karakteristik, diagnostik och åtgärder
2022-01-15
Dyskalkyli är fortfarande en väsentligt mindre känd och av samhället accepterad diagnos än dyslexi – trots att den är upptagen i internationella manualer sedan ett trettiotal år och det gått hela hundra år sedan det först uppmärksammades att räkne- och matematiksvårigheter kan förekomma som en isolerad företeelse. Den neurovetenskapliga forskningen har också kunnat identifiera avvikelser i struktur och funktion samt kommunikation mellan delar av hjärnan som är involverade i aritmetiska och matematiska processer hos individer med räknesvårigheter.
Såväl det akademiska som det kliniska arbetet med att ringa in vilka exakta svårigheter som ska inrymmas i diagnosen och hur räknesvårigheterna ska förhålla sig till andra kognitiva förmågor för att det ska bedömas handla om dyskalkyli fortsätter. Den här artikeln tar ett brett grepp om dyskalkyli som företeelse och diagnos och ämnar förse läsaren med grundläggande kunskaper i ämnet. Den ger också en fördjupad bild av dyskalkyliutredningar på Logopedkliniken, Danderyds sjukhus, där författaren är verksam.
Tvärprofessionell kompetens i samverkan
2021-12-12
En central barn- och elevhälsa med tvärprofessionell kompetens kan innefatta en bredd av stödinsatser riktade till förskolor och skolor. Inom Pedagog- och logopedgruppen i Nacka har vi samlat kompetens inom områdena kommunikation och språkutveckling, alternativ och kompletterande kommunikation, läs- och skrivutveckling, ljudmiljö, motorik och hundassisterad pedagogik.
Läslust i en digital tid
2021-12-03
Man brukar prata om att det krävs 5 000 timmars läsning för att bli en god läsare. Det är ganska mycket, eller hur? Om vi vuxna vill att våra barn ska orka med att läsa så mycket krävs det att vi får dem att inse att läsning faktiskt är kul.
Hur gör vi då det? Jag tror att en väg att gå är att vi tittar på vad barnen ägnar sig åt när de väljer att inte läsa och att vi kopplar samman dessa aktiviteter med läsning.
Att växa upp och börja skolan i en digital värld
2021-11-28
Låter vi våra barn använda digitala media för mycket och för tidigt i livet? Eller innebär tillgången till den digitala världen en hjälp för små barn att lära sig hur världen fungerar?
Detta var frågor som vi funderade på när vi 2016 initierade ett longitudinellt projekt som syftade till att undersöka hur barn påverkas av att växa upp i vår digitala värld. (FORTE dr 2016-00048 och FORTE dr 2020-00229). Vårt projekt är tvärvetenskapligt och vi som genomför projektet är Anett Sundqvist, logoped och biträdande professor, Felix-Sebastian Koch, kognitionsvetare och universitetslektor, Ulrika Birberg-Thornberg, psykolog och universitetslektor, Hanna Walsö, logoped och forskningsassistent, Mikael Heimann, psykolog och professor emeritus, samtliga vid Linköpings universitet samt Rachel Barr, psykolog och professor vid Georgetown University, USA. När vi träffade barnen och deras familjer första gången var barnen nio månader gamla. Därefter har vi följt upp dem vid två års ålder och nu senast vid fem års ålder.
Tidig identifiering och tidiga insatser till barn med kommunikationssvårigheter
2021-11-20
Tre metoder för att stödja små barns kommunikationsutvecklingen studerades i ett avhandlingsarbete. Vi undersökte en kommunikationsfrämjande insats som skulle erbjudas till alla föräldrar, en metod att identifiera barn med misstänkta kommunikationssvårigheter vid 18 månaders ålder och AKKtiv KOMiTID som en kommunikationsfrämjande insats för barn med tidiga tecken på kommunikationssvårigheter.
Assisterande teknik vid språk-, läs- och skrivsvårigheter
2021-11-13
Assisterande teknik är ett paraplybegrepp som innefattar den sorts teknik som i många fall kan kompensera för olika språk-, läs- och skrivsvårigheter. Det gäller bland annat funktioner, program och appar som talsyntes, rättstavningsprogram, diktering, tal- och ljudböcker, uppläsning av text i bild samt olika typer av kognitivt stöd.
Samarbete i skolan gynnar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever
2021-10-31
Oxhagsskolan är en F–6-skola i Akalla med cirka 350 elever. Ungefär 97 procent av skolans elever har svenska som andraspråk. Några av de språk som talas av eleverna på skolan är tigrinja, arabiska, somaliska, turkiska, spanska och lettiska. Det är en stor språklig skatt som skolan ruvar på. Många av eleverna har dock inte hunnit lära sig svenska i tillräcklig grad för att hänga med i vanlig undervisning. Modersmålsundervisning ges på 32 språk och varje år kommer ett dussintal nyanlända elever till skolans förberedelseklass. Jag tror att våra barn kan kommunicera med större delen av världen, och kan de kommunicera med världen så kan de också ta över den.
Tal och språkpriset 2021 tilldelades
Anna Eva Hallin
En glad och mycket välförtjänt pristagare mottog årets Tal -och språkpris under SITS digitala kongress den 15 oktober. Föreningens ordförande Annelie Westlund överräckte priset bestående av presenter, blommor och ett diplom med motivering till priset. Den utförliga motiveringen belyste allt det som Anna Eva Hallin hittills bidragit med i sin logoped- och forskargärning och avslutades med att hon är en välkänd och välförtjänt person i ”språkets tjänst”.
Betyder sen språkutveckling vid 2,5 år språkstörning vid skolstart?
2021-10-16
Det finns få studier om barn med språkstörning och deras utveckling över tid under svenska förhållanden. Det är viktigt att systematisk belysa den språkliga utvecklingen hos barn som tidigt visar symtom på språkliga svårigheter för att göra funktionsnedsättningen språkstörning mer känd hos allmänheten. I mitt doktorandprojekt Sen språkutveckling vid 2.5 års ålder: språkstörning, andra utvecklingsavvikelser och livskvalitet träffar vi 100 2,5-åriga barn som faller ut på BVC:s språkscreening i Göteborg och följer dem sedan över tid för att kartlägga hur deras språkliga svårigheter förändras, om andra funktionsrelaterade utvecklingsavvikelser förekommer, vilka insatser de får och hur de upplever sin livskvalitet. Denna artikel inleds med att presentera olika bakomliggande orsaker till att mitt doktorandprojekt kom till.
Barn med språkstörning – stöd från logopeden
Ett digitalt stödprogram via 1177
2021-10-09
I början av 2019 fick logopederna Malin Kroon och Tina Landgren vid Logopedimottagningen på Skaraborgs sjukhus finansiering av Innovationsfonden i VGR för att utveckla ett digitalt stödprogram via 1177 för vårdnadshavare till barn med tal- och språkstörning.
Subklinisk hörselskada hos barn med fonologisk språkstörning – en bidragande faktor?
2021-10-02
Sambandet mellan hörselskada och språk- och kommunikationssvårigheter är väl etablerat. Men sambandet mellan språkstörning och subklinisk hörselskada är för de flesta verksamma logopeder och audionomer mindre känt.
Inom ramen för ett FORTE postdoc-projekt undersöktes hörsel, taldiskrimination och talproduktion hos 73 amerikanska barn i åldrarna 4–5 år med typisk språkutveckling (n = 41) och fonologisk språkstörning (n = 32). Alla barnen var klassificerade som normalhörande i relation till tonaudiometriska test men ett flertal barn uppvisade subkliniska resultat baserat på andra känsligare hörseltester. Sammanfattningsvis framkom indikationer på att även en mindre hörselpåverkan kan påverka lyssningssituationen, främst för barn med fonologisk språkstörning. Subklinisk hörselskada kan ha betydelse för förmågan att diskriminera tal, speciellt i utmanande lyssningssituationer, likaså för förmågan att producera tal.
”Grammatik i skrivande”- ett lärar–logopedsamarbete
2021-09-25
Logopeder i skolans värld arbetar ofta med att bredda sitt arbetssätt. Det gäller att prova olika sätt för samarbete med pedagoger eller insatser kring elever med olika typer av stödbehov. På Sofielundsskolan i Malmö påbörjades under våren 2020 ett arbete som kom att kallas ”Grammatik i skrivande”. Det är ett samarbete mellan skollogopederna och pedagogerna för att stärka grammatisk förmåga, språklig medvetenhet och skriftspråk hos eleverna. Det är också ett sätt för våra olika professioner att lära av varandra.
Vad är vad?
2021-09-18
Barn som har svårigheter i skolan kan ha det av en mängd olika orsaker. På det nationella resurscentret tal och språk vid Specialpedagogiska skolmyndigheten utreder vi barn med språkliga svårigheter och stöttar skolor som har elever med grav språkstörning. Det är dock sällan vi träffar ett barn som inte har andra svårigheter än de språkliga och det är därför viktigt att vi har ett brett utvecklingsperspektiv vid våra insatser. Vi behöver kunna möta skolornas frågor om vad som är vad.
Läsförmåga hos barn med språkstörningar i språkskola
2021-09-12
Inom forskningen kring utvecklingsrelaterade språkstörningar och lässvårigheter kommer majoriteten av de vetenskapliga publikationerna från engelsktalande länder. Både språkstörningar och dyslexi har språkspecifika drag och kontexten för när och hur barn lär sig till exempel att läsa skiljer sig mellan olika länder. Det är därför viktigt att vi har svenska studier av språkstörning och lässvårigheter. Dessa studier kan ligga till grund för exempelvis nationella riktlinjer och strategier inom hälso- och sjukvården samt inom skolan.
Språkstörning eller typisk språkutveckling? Aktuell forskning om språklig bedömning av flerspråkiga barn i Sverige
2021-09-05
Hur ser typisk språkutveckling ut hos flerspråkiga barn som växer upp i Sverige? Vilka faktorer påverkar hur dessa barn utvecklar sina båda språk? Och hur kan man på ett mer träffsäkert sätt identifiera språkstörning hos flerspråkiga barn? Dessa frågeställningar var utgångspunkten för ett femårigt forskningsprojekt, ”Språkstörning eller typisk språkutveckling? Utveckling av metoder för språklig bedömning av flerspråkiga barn i Sverige”, som genomförts vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, mellan 2014 och 2019.
Från sårbarhet till hållbarhet i möte med akademisk literacy
Fredagen den 21 maj hölls vårens fjärde webbinarium i SITS regi. Även denna gång var fokus för samtalet frågeställningar utifrån antologin Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning (2020), utgiven av Studentlitteratur. Redaktör för boken är Barbro
Balanserad läs- och skrivundervisning
2021-08-22
Förmågan att läsa och skriva blir allt viktigare i vårt kommunikationstäta samhälle. Digitalisering i skola och samhälle fordrar nya sätt att lära, men ger också möjligheter till kunskapsutveckling och kommunikation. Bland literacyforskare råder det i dag enighet om betydelsen av en medveten, strukturerad undervisning som lägger fokus på språk, innehåll och språkanvändning. Det innebär att eleverna tillägnar sig grundläggande färdigheter i funktionella sammanhang och utvecklar sin kommunikativa förmåga. Att ta till sig olika typer av texter, muntligt och skriftligt, med god förståelse och själv producera texter för olika mottagare och medier blir centralt. Det handlar också om att stärka elevens självkänsla och väcka intresse och motivation för att lära. I den här artikeln vill författaren ge en inblick i hur en balanserad språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan gestalta sig.
Mobila och digitala läraktiviteter och lärande på distans – sårbarhet och möjligheter
Fredagen den 16 april var det dags för vårens tredje webbinarium i SITS regi. Webbinariet var även denna gång ett panelsamtal mellan praktiker och forskare med utgångspunkt i antologin Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning (Bruce, 2020). Webbinarierna
Boksamtal utvecklar förskolebarnens språk
Förskolebibliotek och yrket förskolebibliotekarie är en relativt ny bibliotekstyp inom skolbiblioteksväsendet. Förskolebiblioteksverksamheten började i Växjö kommun som ett projekt 2016 och utbildningsförvaltningen har de senaste åren
Konsekvenser av språkstörning – jobb och utbildning
Utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD) påverkar 1-2 barn i varje klassrum. Kunskapen om språkstörning hos vuxna är mindre jämfört med vad vi känner till om språkstörning hos barn, men forskningen går hela tiden framåt. En studie från Storbritannien
Responsivitet i föräldra–barn-interaktion – om att svara de minsta
Alla barn, men särskilt barn med språkliga svårigheter, behöver vuxna i sin omgivning som förstår betydelsen av samtal och kommunikation. Att föräldrar – och andra vuxna – anpassar sin kommunikation till barnet kallas för responsivitet, och detta
Språkliga utmaningar och en språkligt tillgänglig undervisning i alla ämnen och för alla – oavsett modersmål
Fredagen den 12 mars 2021 var det dags för vårens andra webbinarium i SITS regi. Webbinariet var även denna gång ett panelsamtal mellan praktiker och forskare med utgångspunkt i antologin Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning
Vilka barn har tillgång till språkförskola, och hur går det för dem?
Språkförskola är en behandlingsform som utformats för barn med grav primär språkstörning (motsvarande developmental language disorder, DLD). Men tillgången till språkförskola är begränsad. Vi påbörjar nu ett forskningsprojekt för att kartlägga vilka barn som
Språkliga krav – och möjligheter – i kursplaner och bedömningsarbete
Ett samtal mellan praktiker och forskare
Torsdagen den 11 februari 2021 var det dags för SITS andra webbinarium vilket också var det första i en serie på fyra som ska hållas under våren 2021.
Webbinariet bestod av ett panelsamtal mellan praktiker och
Bokstart i världen! – för dig som arbetar med små barns språkutveckling
Kan man läsa för en bebis? Ja visst!
Bokstart riktar sig till de yngsta barnen och deras familjer. Idén med Bokstart är att dela ut böcker till små barn och stötta föräldrarna i deras viktiga roll för att främja barnens
Ordförrådsutvecklingen hos barn med hörselnedsättning behöver uppmärksammas mer
Grad av hörselnedsättning har betydelse men kan inte unikt förklara skillnader i ordförrådsutveckling. Hos gruppen barn med hörselnedsättning finns också högre förekomst av andra funktionsnedsättningar, som kan komplicera inlärningen av talat
Delade meningar när lärare utvärderar distansundervisningen under covid-19
När gymnasielärare utvärderar sina upplevelser av distansundervisningen under vårterminen 2020 framträder en komplex bild. Å ena sidan lyfter de fram en ökad kontakt med individen, bättre överblick över elevernas arbetsprocess och en
Ljudmetoden – effektiv i den tidiga läsundervisningen
Alfabetet är bara en ytterst obetydlig vågtopp på det ofantliga hav som utgör språket. Det lilla fåtalet bokstäver är ett intet i jämförelse med de oräkneliga ljud de betecknar. Och även ljuden är endast tillfälligtvis och slumpvis förnimbara antydningar om det underliggande språkets sammansatthet och mångtydighet och väldighet.
Torgny Lindgren
Med Torgny Lindgrens förunderliga formulering om språket, ljuden och bokstäverna vill vi inleda denna artikel om läsundervisning. Torgny Lindgren lyckas med ett par meningar fånga läsningens komplexitet och sätta ljus på var och en av de ingående
Hur är det att stamma? – Flickors och pojkars upplevelser av stamning
Stamning är en något som de allra flesta av oss känner till. Trots det råder det allmänt en ganska diffus föreställning om vad stamning beror på, en föreställning som ofta är baserad på felaktiga och fördomsfulla antaganden. Den vetenskapliga förklaringen till att
Kommunikativ aktivitet och delaktighet hos barn med uttalssvårigheter
”Vad tänker barn med uttalssvårigheter om sitt tal? Hur påverkar talet barnets förmåga att göra sig förstådd och bygga relationer? Vilka faktorer underlättar för barnet i familjen och på förskolan? ”
Detta är några av de frågor som en pågående forskningsstudie vid
SITS första webbinarium: Att bygga språk på byggprogrammet
Fredagen den 20 november 2020 hade Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS, premiär för det digitala webbinariet – det första i föreningens drygt 60-åriga historia.
Temat för webbinariet var språklig sårbarhet på gymnasieskolans
Bokrecension: Bättre samspel med socialt bildstöd
Jag har nyligen läst boken Bättre samspel med socialt bildstöd som är skriven av logoped Eva-Lotta Heide. Eva-Lotta har arbetat i drygt 20 år inom förskola, grundskola och grundsärskola med fokus på språk och samspel i barnens vardagsmiljö. I boken delar hon med sig av
SITS vänförening IALP sätter fokus på flerspråkiga barn
IALP är en obunden internationell förening för yrkespersoner och forskare som arbetar med kommunikation, röst, språkliga störningar, audiologi och sväljning. IALP är en förkortning av International Association of Logopaedics and Phoniatrics, men
Bokrecension – två böcker av författaren och logopeden Catarina Sjöberg
Catarina Sjöberg är logoped och har en lång och bred erfarenhet inom yrket. Hon har arbetat över hela landet, från norr till söder, där hon mött de flesta diagnoser inom logopedi. Hon har också arbetat som skollogoped. I dag arbetar hon inom barnhälsovården i
Berättarministeriet kartlägger lärares förutsättningar och behov
Vad behöver lärare i socioekonomiskt utsatta områden för att skapa förutsättningar för sina elever att lyckas med sin skolgång? Enligt lärarna själva: språkutvecklande arbetssätt, kreativ pedagogik och digitala verktyg i undervisningen. Det framkommer i en ny rapport
Självklar satsning i Gislaveds kommun
— DENNA ARTIKEL ÄR EN ANNONS —
Roger™ SoundField i alla klassrum på Isabergskolan i Hestra:
Alla är lika nöjda. Elever, lärare och rektorer är samstämda när de berättar om hur ljudutjämningssystemet Roger™ SoundField har förbättrat arbetsmiljön på Isabergskolan i Hestra. ”Det är mycket
Hallå, hur loggar jag in? – Oförberedd fjärrundervisning i klassrummet, hur blev det?
– Hej, jag ser dig! Vad gör du? Ska vi skajpa? Varför är du inte här?Frågorna haglar från klassens elever. Skoldagen i 6A har precis börjat. Jag ser åtta glada elever ivrigt vinka till mig genom datorn. Någon grimaserar med ett leende, en annan tittar allvarligt rakt in i
Att väcka barns lust att läsa, räkna och lära sig
Professor Rose Griffiths, tidigare familjehemsförälder och lärare i matematik fick i uppdrag att, utan att lägga ytterligare arbetsbörda på skolan och familjehemmet, hitta ett sätt att förbättra placerade barns kunskapsnivåer och skolresultat. Efter att ha funderat på hur
Vilka ord ska vi fokusera på i klassrummet och varför?
För många elever i språklig sårbarhet, med språkstörning/DLD, ADHD, autism eller svenska som andraspråk är skolspråket och skolorden viktiga för att kunna tillägna sig kunskap, förstå och uttrycka sig. Men vilka ord ska vi lägga krutet på? Vilka ord är
Victoria Joffe: ”Språk är beteende, beteende är språk”
På SITS kongress 2019 föreläste Victoria Joffe om den genomgripande och livslånga påverkan en språkstörning har på en individs akademiska färdigheter, hälsa, anställning och sociala och emotionella välbefinnande, men också på individens familj och
Fånga orden – forskningsprojekt om fortbildning av språk- och kommunikationsfrämjande strategier i klassrummet
Vi vet att en god språklig förmåga är viktig för alla elever för att klara av skolan. Vi vet också att elever med språkliga svårigheter ofta får bristande stöd i skolan och har en lägre måluppfyllelse. Kan lärarna förändra hur de arbetar språk- och kommunikations-
”Vi får aldrig sluta prata om tystnaden”
Selektiv mutism, SM, är en ångestdiagnos som innebär en oförmåga att tala i situationer utanför hemmet. Ett av hundra barn drabbas, men det är fortfarande en osynlig och missförstådd diagnos. I januari startade därför Arvsfondsprojektet ”Tala om tystnad”, som under
Mycket är det…
SITS Jubileumskongress 2019 avslutades med ett föredrag av Åke Pålshammar under rubriken ”Mycket är det…”. Åke Pålshammar är neuropsykolog och universitetslektor vid institutionen för psykologi på Uppsala universitet och har under många år också
”The sky is the limit”
I januari 2001 föddes vår älskade dotter Malin. Jag kan fortfarande minnas orden läkaren sa vid ronden: ”Vi misstänker att er dotter har Morbus Downs.” Min värld rasade för en kort stund och jag förstod ingenting. En massa frågor svepte förbi. Kommer Malin att
Projekt Läsfald
På förskolenivå finns det generöst med böcker med TAKK i grafisk form. För elever som börjar skolan tunnar utbudet ut, såväl i pedagogiskt material (SPSM, 2015) som i böcker man läser för nöjes skull. Varför ser det ut så? Ett barn som bara får tecken på
Kan man läsa med myror i byxorna?
Jakob Åsberg Johnels föreläste på kongressen 2019 och presenterade bland annat forskning med fokus på läs- och skrivsvårigheter och praktiska erfarenheter av arbete med elever med ADHD och autism.
Lässvårigheter tenderar att bestå över tid
En av föreläsarna på förra årets kongress var Christian Waldmann, docent i nordiska språk vid Linnéuniversitetet. Vi har tidigare skrivit om den del av hans föreläsning som handlade om språkutvecklande klassrum och i den här artikeln kan du läsa om den pågående
Vi gör så här istället! – om kommunikationsstöd i relation och lärande
Skollogopeden Ebba Almsenius höll en mycket inspirerande föreläsning på SITS kongress i oktober 2019. Ebba arbetar övergripande i Härryda kommun. I det uppdraget utbildar hon pedagoger och utgår då till stor del från klassrumsmiljön, där hon
Och vad säger eleverna?
Tove Söderqvist Dunkers är specialpedagog med en masterexamen i pedagogik. Hon arbetar som samordnare för barnpanelsarbetet inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och har de senaste femton åren på olika sätt arbetat med barn och ungas
Inte bara sen språkutveckling
Carmela Miniscalco, docent i logopedi och klinisk lektor vid enheten för logopedi samt Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, redogjorde i sin föreläsning på den senaste SITS- kongressen för sina långtidsstudier på barn med språkstörning.
Lässtrategier och läsförståelse för vuxna på särvux och sfi
Inför SITS kongress i oktober 2019 kontaktades personer som drivit utvecklingsprojekt med statligt stöd, och erbjöd dem att presentera sina projekt i samband med kongressen. Annette Gottfridsson, specialpedagog i Härryda kommun, var en av dem
Vad kännetecknar ett språkutvecklande klassrum?
I den ena delen av sin föreläsning på SITS kongress 2019 beskrev Christian Waldmann, docent i nordiska språk vid Linnéuniversitetet, hur skolan kan stötta barn och elever som har språk- och läsrelaterade svårigheter. Han utgick från den studie
Vad hjärnstudier lär oss om barns språkbearbetning
SITS kongress 2019 När det inte bara är språket – NPF, undervisning och lärande i förskola och skola inleddes med en föreläsning av Annika Andersson. Här fick deltagarna på ett lärorikt och mycket engagerande sätt ta del av intressant hjärnforskning.
Så arbetar logopederna på Vårbyskolan
I en artikel i Dagens Nyheter den 26 september 2019 beskrevs hur Vårbyskolan i Huddinge höjt elevernas resultat genom ett förändrat arbetssätt och en bredare rekrytering av olika yrkesgrupper. Vi, Emilia Morén och Elin Magnusson, har arbetat
Flickan med språkstörningen
Jag heter Anna Båve Schultz, är 33 år gammal och som frilansare kallar jag mig för ”Flickan med språkstörningen”. Varför just det namnet? Och var kom idén ifrån? Ordet ”flickan” har faktiskt två delar i sig som påminner om
Tankar om talböcker – elevperspektiv på Legimus
Då en stor del av kunskapsinhämtningen i skolan sker med hjälp av olika texter är det en stor utmaning för de elever som har någon form av läsnedsättning att ta till sig denna kunskap. Dessa elever är dessutom ofta svåra att motivera till läsning, då läsningen är
Allas rätt att bli utmanade i skolan – undervisning för och med tidiga språkare
Under en stor del av vår tid som lärare och nu som speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling har vi tagit emot nyblivna skolelever som behöver varierande språkliga utmaningar. Bland dessa elever finns de som vi väljer att kalla tidiga språkare. När vi
När orden inte alltid följer tanken
Alla väntar, tystnaden kan nästan höras. Linus, en lång och gänglig 14-åring med blont, långt, lockigt hårsvall och blå ögon, går med bestämda steg fram till berättarstolen. Han sätter sig ner, korsar benen och tittar under lugg på sina klasskamrater. En snabb blick
Ordförrådsprojekt för elever med språkstörning
Under våren 2018 gav jag mig med stor nyfikenhet in i specialskolans värld för att för första gången arbeta som skollogoped. Där började jag arbeta tillsammans med specialpedagogen Therese Hedberg, även hon ny i skolans
Betydelsen av språk och kommunikation i samband med problematisk skolfrånvaro
I mitt arbete som speciallärare i grundskola och särskild undervisningsgrupp har jag blivit uppmärksammad på den grupp elever som, i kortare eller längre perioder, inte kommer till skolan. Tidigare var min upplevelse att denna grupp var relativt liten, men
Bokrecension: I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen
Jag har just läst boken ”I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen, skriven av Ulrika Aspeflo och Ebba Almsenius. Ulrika och Ebba är båda logopeder med erfarenhet av att arbeta i skolan. I boken delar de generöst och
Gränslandet mellan årskurs 3 och 4 – en utmaning för elever i språklig sårbarhet
Vi har under många år som lärare på låg- respektive mellanstadiet funderat kring övergången mellan årskurs 3 och 4. Vår gemensamma upplevelse är att många elever försätts i svårigheter, särskilt språkliga, i samband med denna övergång. I
Stabilitet och förändring i utvecklingsrelaterad språkstörning
Utvecklingsrelaterad språkstörning är relativt vanligt och vid skolstart kan man räkna med att ett par elever i varje klass har en språklig nedsättning som är tillräckligt allvarlig för att påverka deras inlärning. ”Elever med språkstörning kommer att bli vuxna
Logopeden som plockar isär språkligt komplexa uppgifter
När man möter elever med stora språkliga svårigheter som kämpar med att nå kunskapsmålen ställs man ofta inför frågan: Var ska vi börja? Vad är viktigast? Det finns inga enkla, snabba svar på de frågorna utan man måsta ta in flera olika aspekter. För
Faktorer som påverkar grammatisk förståelse
Anna Eva Hallin, leg. logoped, Ph.D. och språkforskare på Karolinska Institutet, höll en presentation om faktorer som påverkar grammatisk förståelse vid 2018 års SITS-kongress.
Anna Eva Hallin är en välkänd person för många inom SITS
Ljudmiljöns betydelse för inlärning
2018 års SITS-kongress, med temat ”Det tysta språket”, lyfte ljudmiljö som en viktig aspekt när det gäller att skapa goda förutsättningar för inlärning i förskola och skola. Jonas Christensson, ingenjör och akustiker, föreläste på detta tema och
Lyssnaransträngning eller talarkomfort? – Om lärares röster och barns lyssnande i klassrum
Under SITS kongress i höstas föreläste Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi, under rubriken Om lärares talkomfort och barns lyssnaransträngning i undervisningslokaler. Viveka disputerade 2011 och hennes avhandling innefattar lärares röster i relation till
Love understanding?
Love reading.
Dr Anne Margaret Smith som var en av föreläsarna på SITS kongress i oktober 2018 har undervisat i engelska i nästan 30 år i Kenya, Tyskland, Sverige och i Storbritannien. Anne Margaret gör även dyslexiutredningar, undervisar elever med läs- och
Betydelsen av tillsammansarbete
Gnesta, en kommun med 11 000 invånare, hittar vi ofta egna lösningar genom att göra ”Gnestamodeller” av det mesta. En mindre kommun har inte alltid den stora kommunens förutsättningar utan måste hitta lösningar som passar den lilla
Många elever behöver få ett yttre stöd för den inre tanken
Många barn med tal- och språkproblem har även svårigheter inom områden som autismspektrum, ADHD och teoretiskt tänkande. Därför är det viktigt att dessa barn får en allsidig bedömning, gärna av olika professioner. Det skriver Elisabeth Fernell,
Logopedens roll i en integrerad skolverksamhet – Min ovanliga vardag
När jag för första gången besökte min nuvarande arbetsplats och gick på arbetsintervju förstod jag att tjänsten som jag sökte var en annorlunda tjänst. Vad man sökte var en logoped vars huvuduppdrag skulle bestå av att träna enskilt med barn som
Språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv, Bremen augusti 2017
IALP (International Association of Logopedics and Phoniatrics), som beskrivits i en tidigare artikel, anordnar regelbundet olika internationella kongresser med forskare från hela världen. I Bremen var det fråga om ett mindre arrangemang, ett så kallat composium.
Givande samarbete över världsdelar
Facebook påminner om minnen från olika datum. Nyss blev jag påmind om två trevliga och utvecklande resor: till Dublin 2016 och till Bremen 2017. Båda var IALP-arrangemang.
Möten med modersmålsundervisning
Samah har undervisat i modersmål arabiska i drygt ett år och arbetar för närvarande i en mellanstor kommun, på flera skolor. Mariam är 13 år och kom till Sverige från Egypten för snart sju år sedan. I den här artikeln beskriver de några av sina erfarenheter
På väg in i språket av Charlotte Lynch och Julia Kidd
Astrid Frylmark på OrdAF brukar ta sig an både böcker och material från andra länder, bland annat England och USA, och göra översättningar och bearbetningar till svenska. Tanken med boken På väg in i språket är att på ett strukturerat sätt informera om
Att vara speciallärare. Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling
Barbro Bruce, med. dr i logopedi och docent i utbildningsvetenskap med inriktning specialpedagogik, skriver här om antologin ”Att vara speciallärare” som hon varit redaktör för. Den bild av specialläraren som växer fram i boken är en kollega
RTI – en väg till mer likvärdiga insatser för elever med språksvårigheter
Genom att se till att skolan blir en språkutvecklande miljö för alla elever kan vi förebygga problem och rikta våra insatser till de barn som behöver dem bäst. Då använder vi också samhällets resurser på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. För att hitta de barn och elever
Referat från ALF 2018 – Om selektiv mutism
Enligt tradition har Audiologopædisk Forening (ALF) sin årliga kongress i Nyborg, Danmark. Kongresshotellet är beläget precis vid vattnet och i år togs vi emot av en värmande sol och en nyutslagen bokskog.
Samarbete mellan logoped och lärare för att stärka berättarförmåga hos elever i ettan
Som skollogoped i Västerviks kommun möter jag barn i alla grundskolans årskurser på flera skolor. Det är ett utmanande uppdrag där fokus ligger på att arbeta förebyggande och främjande. Efter att ha arbetat i skolan under ett par år bestämde jag mig för att
Inledande föreläsning – ESSENCE-konferensen
ESSENCE 2018, en konferens anordnad av Gillbergcentrum i Göteborg i april, bjöd på två intensiva dagar. Under våren kommer du att kunna läsa artiklar om innehållet i några av de föreläsningar som gavs under konferensen. Denna artikel är en kort samman-
Tillbaka till framtiden? En rapport från ett studiebesök på en skola i England
Tring School i Hertfordshire, England, är en skola som har genomfört en digitalisering av sin undervisning med hjälp Chromebooks och G Suite i samarbete med Google. Med över
1 500 elever och 90 lärare var det en grannlaga uppgift att få med
Det talade språkets inverkan på skriftspråket
Julie Dockrell, professor vid University College London, föreläste vid 2017 års SITS- kongress om talspråkets inverkan på skriftspråket. Dockrell redovisade ett urval av sin omfattande forskning inom området barn och ungdomar med Developmental
Man fattar bättre när man får prata om det man har läst
Under SITS-kongressen den 24-25 november 2017 föreläste förstelärare tillika årets pristagare av Tal och språkpriset, Jenny Edvardsson. Här följer ett referat från hennes föreläsning.
Det är med mycket värme och stor entusiasm som mottagaren av årets Tal- och språkpris Jenny Edvardsson delar med sig av hur hon
Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför en nationell kartläggning inom området språkstörning
I början av mars mejlade Specialpedagogiska skolmyndigheten ut en enkät till 253 skolhuvudmän och 985 skolor. Enkätsvaren kommer att utgöra ett underlag i en kartläggning som ska beskriva hur skolsituationen ser ut för elever inom området språkstörning. Det övergripandet syftet är att inventera och analysera vilka
Barnet: Gemenskap eller utanförskap?
Språket: Solklart eller snubbeltråd?
Pedagogiken: Hjälp eller stjälp?
Denna presentation bygger på fyra decenniers erfarenhet, forskning och försök att förstå språkutvecklingsproblematik, på engelska developmental language disorder, DLD. Först som logoped och senare med blicken riktad på mötet mellan språkliga förväntningar och möjligheter i förskola, skola och kamratliv. Jag försöker sätta