2023-04-29
Nu pågår utvecklingen av en ny skandinavisk version av språktestet CELF. CELF står för Clinical Evaluation of Language Fundamentals. Pearson Clinical, som är det internationella testförlaget bakom CELF, hade nog inte kommit sig för att publicera detta test för tre små länder i norr om inte en av författarna varit född i Danmark. Det var Elisabeth H. Wiig, professor emerita från Boston University, som önskade att CELF-4 skulle ges ut i hennes hemland. Tack vare likheterna mellan svenska, norska och danska språket var det möjligt att samordna arbetet i ett gemensamt projekt och det validerade CELF-4 publicerades i alla tre länderna år 2013. En utförlig beskrivning av CELF-4 finns på webbplatsen pearsonclinical.se.
Vi hade förmånen att vara konsulter till projektledningen på Pearson Clinical under tillkomsten av CELF-4. Nu är vi mitt uppe i arbetet med nästa version, den skandinaviska versionen av CELF-5. Hösten 2022 genomfördes pilottestning med en första version och under senare delen av våren 2023 inleds all datainsamling i normeringsarbetet. Ett representativt urval av barn vad gäller ålder, kön, socioekonomisk bakgrund och hemort kommer att testas. Nytt jämfört med CELF-4 är att även flerspråkiga barn och kliniska grupper kommer att finnas med i normeringen redan från början. Glädjande nog omfattar normeringen åldrarna 5:0 till 16:11 år, vilket är fyra år längre än för CELF-4. Testet kommer dessutom att finnas både i traditionell pappersform samt i en digital version.
CELF-5 finns i två versioner, en för 5–8-åringar och den andra för 9–16-åringar. Varje barn genomför åtta deltest. Fem av dessa är gemensamma för båda versionerna, men de tre första deltesten för de yngre och de tre sista för de äldre skiljer sig åt. Testen kompletteras med en så kallad pragmatisk profil och ett observationsschema, där information från familj och förskola/skola om barnets språkliga fungerande inhämtas. Det mesta kommer att kännas välbekant för den som är van vid CELF-4. Flera deltest får en mjukare övergång mellan versionerna för yngre och äldre. Några nya deltest ställer (berättigade) höga språkliga krav på de äldsta åldrarna. Tidsåtgången för att genomföra hela CELF-5 beräknas vara 1–2 timmar. Behöriga testanvändare är logopeder och psykologer samt specialpedagoger som genomgått Pearson Clinicals utbildning i testet.
I likhet med andra kvantitativa språktest eller psykologtest som WISC ska vi inte genomföra testning med CELF oftare än vartannat till vart tredje år för att undvika inlärningseffekt.
CELF-4 och -5 ska användas i sin helhet för de barn och elever där vi behöver en omfattande och djupgående analys. Genom att bearbeta de sammantagna resultaten i fyra tolkningsnivåer och genom att deltest med likartat innehåll grupperas till indexprofiler får vi en grundlig bild av barnets starka och svaga sidor. Det är först när vi genomför hela testet, reflekterar över index- och skalpoängsprofilerna samt tar till oss övrig information från familj och skola som vi har den stora nyttan av CELF-4 och så småningom CELF-5. Om vi i vårt kliniska arbete inte behöver hela testet är det bättre att välja andra material.
En fråga som ofta kommer upp på CELF-utbildningar för pedagoger, logopeder och psykologer är: Heter testet ”Self” eller ”Kelf”? Det går att argumentera för båda uttalen utifrån vad som brukar hända med engelska lånord och akronymer. Själva säger vi ”Self” av den enkla anledningen att det är så Elisabeth H. Wiig, en av författarna, uttalar testnamnet.
Kvantitativa data över barns språkutveckling är något som efterlystes redan när vi var logopedstudenter. Att anpassa ett språktest till ett annat språk är en omfattande process. Varje språk har sina specifika fonologiska, morfologiska, syntaktiska, semantiska och pragmatiska regler. Desto mer glädjande att vi numera har tillgång till en, och snart två, svenska versioner av detta omfattande och ambitiösa språktest som täcker så många delar av språket.
Språk låter sig inte enkelt mätas. Vår kvalitativa analys i mötet med varje enskilt barn ger en lika nödvändig och värdefull information som kvantitativa resultat. När vi kombinerar vår kompetens och erfarenhet med valida testdata får vi bästa möjliga grund för att ställa rätt diagnos och utforma relevanta åtgärder för barnets fortsatta språkutveckling, oavsett vilka språkliga utmaningar som föreligger.
Astrid Frylmark, leg. logoped, OrdAF AB
Carmela Miniscalco, professor i logopedi vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet
