Att väcka barns lust att läsa, räkna och lära sig

2020-09-19

 

”Syftet med Letterbox Club Sverige är att stimulera och väcka barns nyfikenhet och lust att läsa, räkna och lära sig”

Letterbox Club – bakgrund och spridning

Professor Rose Griffiths, tidigare familjehemsförälder och lärare i matematik fick i uppdrag att, utan att lägga ytterligare arbetsbörda på skolan och familjehemmet, hitta ett sätt att förbättra placerade barns kunskapsnivåer och skolresultat. Efter att ha funderat på hur det skulle vara möjligt att stimulera och väcka barns nyfikenhet och lust att läsa, räkna och lära sig startade hon The Letterbox Club och började skicka paket med bland annat böcker, spel och skrivmaterial till de placerade barnen. 2003 fick 23 familjehemplacerade barn i Leicester i England sitt första hemskickade paket till sig. För många av dessa barn var det första gången de ägde en egen bok. I dag är The Letterbox Club en etablerad verksamhet i Storbritannien och har årligen runt 11 000 deltagande barn. Numera finns The Letterbox Club även i Irland och Kanada.

Forskning

Vi har i flera decennier vetat att barn som placeras i familjehem, institution eller som är socialt utsatta klarar sig sämre än andra barn i skolan. Sofia Lager Milton, som är projektansvarig för Letterbox Club Sverige, beskriver att Letterbox Club har varit föremål för ett antal utvärderingar och studier. En sammanfattning av dessa resultat visar att både barn och föräldrar uppskattade att delta i verksamheten. De kände sig utvalda och speciella, både barn och föräldrar blev mer engagerade i barnens lärande och många upplevde att barnets kunskaper i läsning och matematik ökade. Utifrån de studier som gjorts är dock just kunskapsresultaten osäkra då resultaten varierar både mellan olika studier och grupper av barn.

Utvärderingen av de svenska pilotprojekten gjordes genom att barnens kunskapsnivåer i läsning och matematik testades. Ett urval av barn och föräldrar intervjuades och barnen fick i en enkät svara på vad de tyckte om innehållet i paketen. Resultaten liknade i stor utsträckning det som framkom i utvärderingarna från England. Under metodutvecklingen intervjuades några familjehemsföräldrar om hur paketen använts och hur barn och föräldrar tagit sig an materialet. I dessa intervjuer framkom att deltagandet i Letterbox Club Sverige kan stimulera både lärande och samspel, åtminstone i vissa familjer.

Pilotprojekten har kontinuerligt haft kontakt med Rose Griffiths och The Letterbox Club i England. Samarbetet med både henne och verksamheten i Storbritannien kommer att finnas med i det framtida utvecklingsarbetet av Letterbox Club Sverige. Förhoppningen är att kunna genomföra en forskningsstudie i Sverige under 2021 för att fördjupa förståelse och kunskaper om hur deltagandet i Letterbox Club Sverige kan påverka välbefinnande hos barnen och samspelet mellan barn och föräldrar.

Letterbox Club Sverige

Nu omvandlas denna modell från Storbritannien till våra förhållanden. Bakgrunden är som tidigare beskrivits att forskningen påvisat att många barn som är placerade i familjehem och har varit socialt utsatta presterar sämre i skolan än andra barn. Insatsen är viktigt utifrån att barnkonventionen blev lag den 1 januari 2020. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är barnkonventionens grundprinciper och lyfter tydligt fram barnens rätt till goda uppväxtvillkor. Letterbox Club Sverige vill

  • arbeta riktat och förebyggande till barn i utsatta livssituationer
  • förebygga utanförskap och ge goda livschanser
  • arbeta för att utjämna skillnader och öka jämlikheten

Projektet drivs nationellt av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Region Jönköpings län och En bok för alla. Hädanefter kommer 536 barn i låg- och mellanstadiet en gång i månaden under maj–oktober ta emot personligt utskickade bokpaket från Letterbox Club Sverige. Dessa kommer att vara kostnadsfria och syftet är att utveckla barnens läs- och matematikförmåga. Vi som byggt upp dessa paket är en tvärprofessionell grupp bestående av en bibliotekarie, specialpedagoger, en socionom, en forskare inom matematikdidaktik samt representanter för En bok för alla.

Arbetsgruppen för Letterbox Club Sverige tillsammans med förlagschefen Eja Embretsson för En bok för alla. Foto: Privat

Varje paket innehåller

  • två böcker (en skönlitterär bok och en faktabok)
  • ett eller flera spel
  • lite material som pennor, linjal eller sax
  • följebrev som berättar om innehållet
  • ibland en hälsning från en författare.
Exempel på innehåll i ett paket. Foto: Privat

Vid valet av böckerna har det varit viktigt för oss att de ska läsas som en ”spegel” där läsaren känner igen sig och som ett ”fönster” där läsaren kan titta ut på hur andra har det för att se möjligheter. Urval är gjort utifrån att flera av böckerna ska finnas tillgängliga i olika format, som ljudbok, talbok, digital bok och eventuellt på annat språk än svenska. Likväl som att ge barnen en god grund genom att läsa tillsammans med dem visar forskningen på vikten att uppmärksamma matematik i vardagen. Det behöver inte vara svårt eller tidskrävande eftersom man uppmärksammar matematiken i det man gör i vardagen.

Foto: John W Avby
Toolbox till föräldrar

Vi har i tidigare omgångar sett att en förälder som engagerar sig i barnets olika aktiviteter ger barnet bättre förutsättningar att lyckas. Med anledning av det kommer en så kallad toolbox att skickas ut i första paketet till barnet och hemmet. Det är en verktygslåda med tips och aktiviteter för att stödja hemmet med goda samtal och aktiviteter med barnet.

Toolboxen blir ett sätt att främja tillfällen då barnen blir sedda och ges möjlighet att bygga goda relationer.

 Samverkan

Johanna Billvén, utvecklare vid Regionbibliotek Region Jönköpings län, beskriver att folkbibliotekens uppdrag enligt bibliotekslagen är att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Det är ett allt viktigare uppdrag, då biblioteken ser en tydlig minskning i den dagliga läsningen bland barn och unga. Biblioteken behöver utforska nya sätt att nå barn och unga som inte självklart väljer biblioteksbesök eller läsning på sin fritid. Vidare beskriver hon att i det sammanhanget är samverkan en framgångsfaktor och här är Letterbox Club Sverige ett gott exempel. I Jönköpings län är Nässjö kommun pilot: barnbibliotekarie och socialsekreterare har hittat varandra och tillsammans bland annat bjudit in ”Letterboxfamiljer” till lovaktivitet på biblioteket.

– På så sätt når vi fler barn som förhoppningsvis upptäcker lusten att läsa. Vi vet att det finns ett positivt samband mellan läslust och läsfärdighet och även att regelbunden fritidsläsning är viktigare för ungas läsförmåga än föräldrarnas yrkesmässiga status. Därför behöver vi vara flera professioner som stöttar barn och unga i att hitta motivationen till att läsa och ge dem möjlighet att upptäcka nya världar genom berättelser, säger Johanna Billvén.

Letterbox utvecklas med stöd av Kulturrådet

Statens Kulturråd har gett stöd i form av projektmedel till utvecklingen av Letterbox Club Sverige. Under 2020 har ytterligare en ansökan beviljats för dess utveckling. Syftet är att ta fram anpassade paket till de barn som har begränsade möjligheter att tillgodogöra sig materialet på grund av läs- och skrivsvårigheter eller bristande kunskaper i svenska språket. Projektet kommer att genomföras under 2020 och 2021. Därefter är tanken att det ska integreras i Letterbox Club Sveriges ordinarie verksamhet.

Det är min innersta förhoppning att Letterbox Club ska komma barn och elever i språklig sårbarhet till del som ett stöd i deras ardagslärande, mående och samspel utifrån deras livssituation. Kan vi ge dessa utsatta barn en möjlighet att utvecklas genom en egen läs- och spelupplevelse, som bygger på lust och motivation, tänker jag att mycket är vunnet i deras lärande men också i deras utveckling.

Jag vill avsluta beskrivningen av vikten av Letterbox Club Sverige med Astrid Lindgrens ord ”Bra litteratur ger barnet en plats i världen och världen en plats i barnet”.

Elisabeth Philipsson Hadfy
Specialpedagog, Skolfam Norrköping
(Foto: Privat)

 

 

Litteratur:

Statens medieråd (2019). Ungar & medier 2019, Stockholm: Statens medieråd.

Statens kulturråd (2015). Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Kulturrådet.

Samtliga rapporter från Storbritannien finns att hämta på BookTrusts webbplats.

Wordpress Social Share Plugin powered by Ultimatelysocial