2021-04-22
Utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD) påverkar 1-2 barn i varje klassrum. Kunskapen om språkstörning hos vuxna är mindre jämfört med vad vi känner till om språkstörning hos barn, men forskningen går hela tiden framåt. En studie från Storbritannien publicerad 2017 visar att unga vuxna med språkstörning som grupp presterar lägre vad gäller utbildning och arbete, men att skillnaderna är mindre än i tidigare studier, vilket kan vara ett resultat av förbättringar i utbildningsväsendet och i lagstiftningen vad gäller likvärdighet på arbetsmarknaden.
Gina Conti-Ramsden är logoped och professor vid University of Manchester. Tillsammans med en rad kollegor undersökte hon hur det gick för unga vuxna med språkstörning när det gällde utbildning och arbete. (Conti-Ramsden et al., 2017). Tidigare resultat är lite blandade, men indikerar att unga vuxna med DLD inte klarar sig lika bra som jämnåriga utan språkstörning.
Vad ville man ta reda på?
- Om, och i så fall hur skiljer sig utbildningsvägar och första anställningar i gruppen med DLD jämfört med åldersmatchade kontroller utan DLD?
- Har unga vuxna med DLD liknande inkomst som kontrollgruppen?
- I vilken utsträckning associeras språkförmåga med utfall vad gäller utbildning och jobb?
Hur gick man till väga?
Deltagare
I studien ingick 84 personer med (en historia av) DLD och 88 åldersmatchade kontrollpersoner. Genomsnittsåldern var 24 år. Personerna med språkstörning hade alla gått i särskilda språkklasser. Som läsare kan detta tolkas på två sätt: dels att deltagarna hade så pass omfattande språkliga svårigheter att skolgång i vanlig klass bedömdes som svårt/omöjligt, dels att deltagarna troligen fått insatser för tal, språk och kommunikation i en kvalitet och omfattning som inte hade varit genomförbar i vanlig klass. Personerna med språkstörning har ingått i flera studier och har följts sedan 7 års ålder, vilket gör att man har longitudinella data på deltagarna från 8, 11, 16 och 24 års ålder.
Testning och ytterligare data
Deltagarna genomgick ett testbatteri som omfattade språk, litteracitet och ickeverbal förmåga. Man samlade också in uppgifter som rörde skola, utbildning och anställning, huruvida man fått specialpedagogiskt stöd samt om nuvarande inkomst.
För att gå in på lite mer detaljer, valde forskarlaget att undersöka GCSE-betyg som prediktorer för senare utfall vad gällde utbildning och anställning hos personerna med språkstörning. GCSE kan liknas vid nationella prov i och med att de är standardiserade och skrivs i en rad ämnen. GCSE-proven skrivs i Storbritannien vid 14-16 års ålder och predicerar kommande studieresultat i de så kallade A-levels, som kan liknas vid studentexamina och som skrivs vid 17-18 års ålder.
Inkomst från förvärvsarbete hos personer med DLD vet man relativt lite om, så Conti-Ramsden och kolleger jämförde inkomstnivåer i DLD-gruppen med kontrollgruppen.
Resultat
Som grupp var personerna med DLD mindre kvalificerade vad gällde både utbildning och arbete, men på individnivå var variationen stor och det fanns deltagare med språkstörning som hade lyckats bra med såväl utbildning som arbete. Högre kvalifikationer vad gällde utbildning och yrke kunde relateras till bättre språklig förmåga, starkare läsförmåga och högre icke-verbalt IQ.
Fortsatt lägre språklig förmåga
Testresultaten visade att gruppen som hade språkstörning presterade signifikant lägre, både vad gällde språkförmåga, läsning och ickeverbalt IQ. Personerna med DLD hade också i större grad fått olika typer av stöd under skolgången.
Lägre prestationer vad gällde utbildning
Deltagarna med DLD hade i mindre utsträckning än kontroller klarat A-levels (18 % jämfört med 72 % i kontrollgruppen) och hade i mindre usträckning universitetsexamina (10 % jämfört med 41 % i kontrollgruppen). Resultaten på GCSE-proven förklarade 50 % av variansen i utfallsmått för utbildning vid 24 års ålder.
Även om personerna med språkstörning som grupp presterade lägre vad gällde utbildning fanns det en subgrupp på 10 % som hade kvalifikationer motsvarande minst kandidatexamen.
Mindre/inga skillnader när det gällde jobb
Det fanns ingen skillnad mellan grupperna vad gällde om man hade en anställning eller inte, dock var det en större andel av kontrollpersonerna som jobbade heltid. Intressant nog hade varken GCSE-betygen eller icke-verbal IQ något prediktivt värde för vilken typ av jobb deltagarna hade,
Vad gällde inkomst fanns det ingen tydlig skillnad mellan grupperna, men personerna med språkstörning hade å andra sidan jobb som inte krävde lika mycket utbildning/kvalifikationer.
Slutsatser
“Disadvantage but not disaster”
Studien fastställer att på gruppnivå har personerna med språkstörning ett fortsatt underläge när det gäller både språklig och icke-språklig förmåga som unga vuxna och de presterar lägre vad gäller utbildning, men jämfört med tidigare studier verkar det ändå gå något bättre för personerna med språkstörning. Författarna föreslår att det kan hänga ihop med förbättrade möjligheter till yrkesutbildning på senare år.
Man tolkar avsaknaden av samband mellan GCSE-resultat och jobb som att både utbildningsmöjligheter och yrkesliv har förbättrats för personer med språkstörning, eventuellt som en följd av nyare lagstiftning (Equality Act, 2010). DLD-gruppen var dock underrepresenterad när det gällde mer avancerade yrken och artikelförfattarna föreslår att det kan ha att göra med att personerna med språkstörning fortfarande presterar lägre vad gäller språk och läsning.
Visserligen hittade man inga signifikanta skillnader i inkomst mellan DLD-gruppen och kontroller, men författarna menar att detta måste följas upp i ett större urval som också hunnit komma längre i yrkeslivet. Den aktuella studien fastställer åtminstone att unga vuxna med DLD inte verkar missgynnas vad gäller inkomstnivå när de gör entré på arbetsmarknaden.
Att gruppen med DLD är heterogen har tidigare demonstrerats i studier av barn och ungdomar och bilden befästs ytterligare genom denna studie av unga vuxna med språkstörning.
Conti‐Ramsden, G., Durkin, K., Toseeb, U., Botting, N. and Pickles, A. (2018), Education and employment outcomes of young adults with a history of developmental language disorder.https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1460-6984.12338#:~:text=Background,opportunities%20to%20progress%20in%20education International Journal of Language & Communication Disorders, 53: 237-255. doi:10.1111/1460-6984.12338 OPEN ACCESS
Läs också:
Signe Tonér
© Svenska Logopedförbundet
Texten har ursprungligen publicerats på Svenska Logopedförbundets portal logopeden.se