2019-12-19
I den ena delen av sin föreläsning på SITS kongress 2019 beskrev Christian Waldmann, docent i nordiska språk vid Linnéuniversitetet, hur skolan kan stötta barn och elever som har språk- och läsrelaterade svårigheter. Han utgick från den studie som Julie Dockrell och hennes kollegor genomfört inom ramen för det brittiska forskningsprogrammet Better Communication Research Programme och som sedan har översatts till svenska förhållanden. Texten i artikeln handlar om Christians beskrivning av verktyget och hur det är tänkt att användas.
Syfte med det engelska forskningsprogrammet var att undersöka vad lärare och logopeder gör för att möta elever med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter samt vilken forskningsevidens det finns för effektiv pedagogisk praktik. Resultatet visade att det fanns ett mycket stort behov av verktyg och resurser för lärare, logopeder och andra som arbetar med dessa elever. Då de flesta elever med de här svårigheterna finns i vanliga klasser, bör verktygen och resurserna göras tillgängliga för vanliga lärare.
I analysen av forskningsresultaten identifierades ett antal faktorer som på ett effektivt sätt utvecklar barn och elevers språkliga förmågor. Dessa faktorer kunde hänföras till tre dimensioner. För att stärka alla elevers språk och språkutveckling behöver läraren erbjuda språkutvecklande fysiska miljöer, lärtillfällen och interaktioner. Det måste göras hela skoldagen och i alla skolämnen. För att möta det här behovet av verktyg och resurser för lärare och andra ute i skolorna utformade Julie Dockrell och hennes kollegor ett observationsverktyg (Communication Supporting Classroom Observation Tool, Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2015) som är avsett att användas av lärare ute i skolorna. Det här verktyget baseras på de språkutvecklande faktorer som identifierades.
Svensk skolkontext
Behovet av verktyg och resurser är också stort i den svenska skolan, vilket har framgått av det material som producerats inom ramen för Skolverkets Läslyft. När Julie Dockrell var gästprofessor i Umeå applicerade Christian Waldmann tillsammans med Kirk Sullivan och Ingmarie Mellenius observationsverktyget på svensk skolkontext. Det översattes till svenska och delades in i tre dimensioner: Lärmiljö, Lärtillfällen och Interaktioner.
Den fysiska miljön utgör infrastrukturen för att erbjuda elever språkutvecklande erfarenheter på hög nivå. Men de behöver också tillfällen att regelbundet och strukturerat träna sina språkliga förmågor med möjligheter till språklig exponering, språkligt agerande och språkligt användande. Lärmiljön och lärtillfällen är nödvändiga aspekter av ett språkstödjande klassrum men det är interaktionerna i sig som utvecklar barns språkliga förmågor. Barn och elever behöver engageras i språkliga utbyten och interaktioner för att kunna utveckla de receptiva och expressiva språkliga förmågorna. Varje dimension består av ett antal faktorer som i forskning har visat sig effektivt stödja språklig utveckling. Sammantaget innehåller observationsverktyget 44 faktorer som tillsammans bidrar till att skapa ett språkstödjande klassrum.
Verktyget ersätter inte de individuella språkutvecklande insatser som vissa barn kan behöva utan ska mer generellt stärka graden av språkutvecklande undervisning. I förlängningen kan det stödja de elever vars språk-och läsförmågor ligger inom det lägre normalområdet. Verktyget är också inkluderande eftersom det är tänkt att användas av lärare i alla skolämnen och i reguljära klassrum, hela tiden med utgångspunkt i den enskilda lärarens undervisning och behov. Verktyget är evidensbaserat för elever i åldern 5–7 år, vilket i en svensk skolkontext främst omfattar förskolans sista år, förskoleklass och årskurs 1.
Syftet är att läraren genom kontinuerlig och kollegial kompetensutveckling ska identifiera styrkor och utvecklingsbehov. Denna kartläggning eller observation kan ligga till grund för arbetet att förbättra kommunikationsvänligheten i den pedagogiska verksamheten.
Allmän information om verktyget
En observation baseras på en lektion på ungefär 60 minuter och resultaten av den ska tolkas utifrån viktig bakgrundsinformation, exempelvis barngruppens sammansättning, om det finns flerspråkiga barn eller barn med språkliga svårigheter. All sådan information är viktig när man ska tolka resultaten. Rimligtvis påverkar elevgruppen hur lärare interagerar med eleverna och enskilda elever och vilka lärtillfällen eleverna erbjuds. Kanske gäller det även hur man utformar den fysiska miljön.
En viktig aspekt är att alla faktorer kanske inte är lika viktiga för alla skolformer. De faktorer som handlar om lek och lekens roll för språkutveckling är antagligen viktigare i förskolan än i skolan. Detsamma gäller tillgång till musikinstrument i alla klassrum. Tanken är inte att alla faktorer ska förekomma utan mer se en variation i elevernas miljö. Underlaget ska skapa förutsättningar för att reflektera över vilka faktorer som förekommer eller inte, vilka man vill ska förekomma i relation till elevgruppen och hur elevernas skoltid ska se ut. Man måste också ha i åtanke att det finns elever som måste ha en viss anpassning i miljön, till exempel inte ska ha alltför mycket visuell stimulus.
Den tredje dimensionen, som handlar om interaktioner, är den svåraste att observera. I den dimensionen finns det faktorer där vuxna genom sina språkliga yttranden bekräftar elevernas behov, till exempel genom att använda deras namn för att få deras uppmärksamhet eller uppmuntrar eleverna att använda nya ord och genom att ställa öppna frågor.
Forskning har visat att det lärtillfälle som är det mest effektiva för att utveckla barns språkliga förmåga är interaktiv bokläsning. Det var något som framkom i den genomgång som Julie Dockrell och hennes kollegor gjorde i Storbritannien. I den svenska studien fann man att i årskurs 1 förekom interaktiv bokläsning ungefär 1,25 gånger per lektion. Det går att jämföras med den stora studien i Storbritannien där elever i motsvarande ålder deltog i interaktiv läsning 0,36 gånger under en lektion.
I observationsverktyget förekommer också faktorer som tar hänsyn till hur de vuxna stöttar ickeverbal kommunikation, till exempel genom att uppmärksamma och berömma barnets förmåga att lyssna. Att lärare faktiskt berömmer elevernas förmåga att lyssna är en faktor som förekommer väldigt sällan. Det ser likadant ut i den engelska och svenska studien samt när verktyget används på speciallärarprogrammet. Det är intressant med tanke på att eleverna tillbringar en stor del av skoldagen med att lyssna för att lära. Vi behöver kanske fundera över hur man hjälper eleverna att bli bra lyssnare.
Observationsverktyget går att använda på flera olika sätt
Verktyget ger som sagt lärare möjlighet att tillsammans kartlägga varandras lärmiljöer och undervisningspraktiker i syfte att utveckla och förbättra utifrån ett språkutvecklande perspektiv. Tanken är inte att man ska uppfylla alla faktorer eller att jämföra lärare med varandra utan handlar mer om att kunna följa en förändring över tid hos den enskilda läraren.
Det går också att använda observationsverktyget för att planera för evidensbaserade interventioner. Det gäller både interventioner gällande lärare och deras undervisningspraktik och genom att välja ut vissa faktorer och designa en intervention som man kan använda för att specifikt stimulera vissa språkliga förmågor hos eleverna.
Ett annat sätt är att använda verktyget som ett diskussionsunderlag i lärarlaget. Det finns en mängd faktorer att diskutera. Det kan gälla något särskilt som lärarlaget vill arbeta med och utveckla strategier för i syfte att stärka vissa aspekter, exempelvis interaktionen med elever i klassrummet eller i samband med andra aktiviteter.
Flera av faktorerna torde även stötta äldre elevers utveckling, till exempel att lärare ställer öppna frågor. Det är inget som är specifikt för yngre elever. Att vi lärare agerar förebilder för ett språk som eleverna inte ännu behärskar är något vi alltid måste göra, även för äldre elever. Skillnaden är att vi gör det på en helt annan nivå. Det handlar mer om nivå än att man inte kan dra lärdom av verktyget när man undervisar äldre elever.
Vill du se vilka faktorer som kännetecknar ett språkutvecklande klassrum är här länken till observationsverktyget:
- Det kommunikationsstödjande klassrummet: Observationsverktyg
- Det kommunikationsstödjande klassrummet: Handledning
Annelie Westlund, SITS