2020-03-08
En av föreläsarna på förra årets kongress var Christian Waldmann, docent i nordiska språk vid Linnéuniversitetet. Vi har tidigare skrivit om den del av hans föreläsning som handlade om språkutvecklande klassrum och i den här artikeln kan du läsa om den pågående forskningsstudie som Christian genomför tillsammans med Maria Levlin och Eva Lindgren på Umeå universitet.
Forskningen baseras på insamlade data utifrån en longitudinell studie där forskargruppen följt ett antal elever under hela grundskolan. Det började med Maria Levlins doktorsavhandling där hon lät undersöka avkodning, läsförståelse och stavning hos över 200 elever i årskurs 2. Därefter samlade hon in elevernas nationella prov i årskurs 3. I den studien fann hon att de elever som i årskurs 2 hade lässvårigheter löpte större risk att inte klara de nationella proven i årskurs 3 än de elever som hade avkodningsvårigheter. Det här medför att forskargruppen i de pågående studierna är särskilt intresserade av de elever som har läsförståelsesvårigheter.
Det är en ansenlig mängd data och än så länge har forskargruppen bara börjat analysera den och framför allt börjat titta på lågstadiet. En sak som de funnit är att språk-och lässvårigheter verkar bestå över tid, vilket i sin tur påverkar skriv- och kunskapsutvecklingen.
Forskargruppen fokuserade på 39 elever med språk-och läsrelaterade svårigheter i årskurs 2 för att se hur deras språk-och läsförmåga utvecklades under det kommande skolåret. Forskarna fann att endast 11 av de 39 eleverna hade utvecklats positivt från årskurs 2 till årskurs 3. Dessa elever hade då kommit ikapp sina klasskamrater i språk-och läsförmåga medan de övriga 28 fortfarande uppvisade svårigheter med språk och läsning. När forskargruppen undersökte relationen mellan elevernas språkliga förmåga och skrivande fann de att de elever som hade en sämre språklig förmåga skrev kortare texter och använde en mindre varierad vokabulär än de elever som hade en godare språklig förmåga.
Man delade också in eleverna i följande läsprofiler:
- god läsförmåga
- avkodningsvårigheter
- läsförståelsesvårigheter
- blandade svårigheter.
När forskarna undersökte hur mycket text elever med olika läsprofiler producerade i årskurs 3 fann de att de elever som har en god läsförmåga producerade de längsta texterna medan de med avkodningssvårigheter, läsförståelsesvårigheter och blandade svårigheter producerade signifikant kortare texter. De elever som har läsförståelsesvårigheter uppvisade de största svårigheterna att generera text, det vill säga att överföra idéer från huvudet till text. De skrev faktiskt hälften så långa texter som elever med god läsförmåga.
Forskargruppen undersökte också hur mycket eleverna varierade ordvalet när de skrev sina texter och då hamnar eleverna med läsförståelsesvårigheter och med blandade svårigheter lägst i mätningarna.
Textlängd och lexikal variation är lingvistiska mått men säger ingenting om kvaliteten på texten som sådan. För att få ett mått på textkvaliteten undersöktes elevtexterna utifrån genrekvalitet och eftersom de texter som eleverna skrev i årskurs 3 var narrativa texter så tittade man på den narrativa kvaliteten. Det är ett mått på hur väl texterna fungerar som en narrativ text. Återigen visade det sig att det är eleverna med läsförståelsesvårigheter skriver de texter som har lägst textkvalitet.
När eleverna gick i årskurs 8 gjordes en uppföljning med insamlande av en mängd data om elevernas ord-, läs- och hörförståelse. I årskurs 9 samlade man också in betyg samt nationella prov i svenska, engelska och matematik. Resultaten baserade på dessa data är ännu inte publicerade, men preliminära resultat antyder återigen att det är eleverna med läsförståelsesvårigheter som möter de största utmaningarna i språk-, läs- och kunskapsutvecklingen.
Elever riskerar att inte får det stöd de behöver
Den pågående forskning visar att det framför allt är elever som har en svag läsförståelse som löper de största riskerna att påverkas negativt genom hela skolgången. En svag läsförståelse i årskurs 2 medför risker för fortsatta läsförståelsesvårigheter. Det för i sin tur med sig risker för språkliga svårigheter och att skriv- och kunskapsutvecklingen påverkas negativt.
Den bild som presenteras i föreläsningen är baserad på de svagaste 25 procenten vid avkodning och läsförståelse och den stora majoriteten av de här eleverna har inte någon diagnos. Eleverna befinner sig i den lägre normalfördelningen och har en svag läsförståelse och/eller avkodning, där eleverna med svag läsförståelse löper störst risk att påverkas negativt. De riskerar att inte få det stöd de behöver för att utvecklas positivt och det finns också internationell forskning som visar att just den här gruppen av elever med läsförståelsesvårigheter löper en större risk att inte identifieras och därmed aldrig få det stöd de behöver.
Mot bakgrund av detta är det viktigt att ställa sig frågan hur lärare kan stötta de barn och elever som har språk-och läsrelaterade svårigheter i förskola och skola. Om det handlade den andra delen av Christian Waldmanns föreläsning, som du kan läsa om i en artikel som publicerades här på SITS hemsida den 19 december 2019.
Annelie Westlund, SITS