2021-05-05
Förskolebibliotek som utgångspunkt
Förskolebibliotek och yrket förskolebibliotekarie är en relativt ny bibliotekstyp inom skolbiblioteksväsendet. Förskolebiblioteksverksamheten började i Växjö kommun som ett projekt 2016 och utbildningsförvaltningen har de senaste åren skapat förskolebibliotek på alla sina drygt 60 kommunala förskolor. Två förskolebibliotekarier handleder verksamheten.
Ett förskolebibliotek strävar efter att skapa en miljö som gör det möjligt att jobba med språk och olika språkutvecklande arbetssätt. Läroplanen Lpfö 18 och andra styrdokument ligger i grunden. Närheten till böcker och ett mångfaldigt litteraturutbud gör att barnens nyfikenhet och läslust inspireras och främjas på ett naturligt sätt. Läsningen ska bli en självklar del i barnens vardag. En del barn, i synnerhet barn med språkstörning, har svårt för att sortera bort ljud och ljudnivån påverka koncentrationsförmågan. Förskolebiblioteket ger optimala förutsättningar i form av en lugn och anpassad miljö.
Språkutveckling på förskolan
Förskolan har ett viktigt språkutvecklande uppdrag och ska även verka kompensatoriskt angående språksvaga hemmiljöer.
Traditionellt har högläsning och läsvila en given plats på förskolan. Högläsning är inte alltid planerad och det finns inte alltid en medveten tanke kring valet av litteratur och förberedelsen av lässtunden. Det spelar roll om barnen får vara delaktiga och aktiva under lässtunden. När på dagen högläsning sker påverkar hur högläsning uppfattas av barnen – som en lässtund som engagerar eller en aktivitet för att lugna ner.
Bildpromenad (även kallat picture walk) är en metod som leder till en berikande samtalssituation. Även barn med språkliga svårigheter får möjlighet att berätta med hjälp av bilderbokens bilder. Arbetar man i en liten barngrupp ger bildpromenaden alla barn möjlighet att träda fram. Alla svar är tillåtna och barnen känner sig bekräftade och självbilden stärks. Genom att prata kring bilderna stimuleras barnens fantasi och begreppsbildningen utvecklas. Att få tid att reflektera är en viktig aspekt i sammanhanget. Men även att lära känna mångfalden av tolkningsmöjligheter och infallsvinklar är värdefullt ur ett demokratiskt perspektiv.
Arbetet med så kallade silent books (böcker med enbart bilder och utan text) har en annan historisk utgångspunkt, men liknar metoden bildpromenad. Särskilt barn som inte har ett gemensamt språk, till exempel barn med annat modersmål än svenska, får stöd för att samtala om litteratur och skapa en egen berättelse. Det sker inte nödvändigtvis genom språk och ord, utan även med andra kommunikationsvägar som mimik, kroppsspråk eller läten. Känslan av gemenskap påverkar barnen positivt.
En del språkvetare påpekar att högläsning ger mycket, men att boksamtal ger mer. Boksamtal som begrepp används homonymt, men vi siktade på boksamtal enligt Agneta Edwards grundmodell. Växjö kommun ansökte om ”Statsbidraget för bättre språkutveckling i förskolan 2020” och fjorton förskolor fick chansen att delta i ”satsningen boksamtal” under höstterminen 2020.
Boksamtal på förskolan
Agneta Edwards ”Jag undrar-boksamtal” baseras på Aidan Chambers sätt att genomföra boksamtal. Skolorna använder sig av denna modell i stor utsträckning. Men i förskolan? Är inte barnen för små för att kunna föra ett riktigt boksamtal? Nej, forskningen visar att även små barn är kapabla att samtala om litteratur. Och tänker man lite övergripande, så är boksamtal nästan ett måste för förskolorna. Samtalen gör barnen väl rustade inför skolstarten!
Boksamtal kräver tid och planering och det är ingenting man bara gör i förbifarten. Agneta Edwards lägger fram en grundmodell i sin bok ”Boksamtal med bilderböcker”. Grundmodellen består av flera steg, som att välja bok, närläsa boken, första läsningen, andra läsningen, tredje läsningen och fortsättning i form av konstnärligt skapande eller dramatisering.
Närläsning betyder att man som pedagog lär känna boken innan man börjar med boksamtalet. Man läser boken, sida för sida, och gör anteckningar över de egna reflektionerna. Under själva boksamtalsstunden med barnen agerar pedagogen som ett slags samtalsledare. Pedagogen har då förberett några frågor om boken som kan hjälpa barnen vidare i samtalet.
Frågorna kan delas in i grundfrågor, allmänna frågor och specialfrågor. Några exempel på grundfrågor är: Var det något särskilt i boken som du gillade? Var det något i boken som du inte tyckte om? Vilken känsla gav boken? Var det något i boken som var konstigt? Var det något som upprepades i boken? Det finns även specialfrågor som relaterar till just den boken man läser. Grundfrågorna kan ställas till barnen oavsett vilken bok det handlar om.
Målet med boksamtalet är att barngruppen ska tolka och reflektera över hela läsupplevelsen tillsammans efter läsningen, efter att hela gruppen har läst och befattat sig med boken flera gånger. Bara så får barnen möjlighet att lämna den yttre handlingen för att kunna utforska det som sker under ytan och mellan raderna. Detta arbetssätt tillåter en djupare reflektion och förståelse av litteraturen som leder till en språk- och tankeutveckling hos barnen och även till en utveckling av demokratiska värden.
En boksamtalscykel på förskolan Gustavslund
Det var dags igen, barnen tassade in på förskolebiblioteket för att ha en boksamtalsstund tillsammans med förskolläraren Saga och förskolebibliotekarien Juliane.
I boksamtalsklubben ingick fem barn runt fem år gamla. Som startritual tände barnen en lykta med elvärmeljus och sedan tog förskolläraren Saga fram boken ”Skuggsidan” av Per Gustavsson. Vi hade planerat att titta på framsidan först, någonting som man i vanliga fall inte gör så noga när man bara högläser boken.
”Vad ser ni på framsidan, vad tror ni boken kommer att handla om?” Barnen var ivriga: ”En korv … och titta, en potatis!” ”Och vet du”, sa ett barn, ”det är mammas bokstav!”. På bokens framsida syntes stora bokstäver och barnen var nyfikna på att utforska bokstäverna. Förskolläraren stöttade barnen och de funderade tillsammans om de visste något namn med ”R”. Ja, Robin, Robin Hood och sedan fanns det ju en Robin på tv. Ett barn jämförde denna Robin som fanns på svensk tv med den som fanns på tv:n från hemlandet. Saga var nyfiken och undrade om denna Robin även heter Robin på det andra språket. Samtidigt såg förskolläraren till att barnens tankar inte skenade iväg alltför långt bort, de skulle ju koncentrera sig på framsidan av boken. Saga introducerade begreppet författare och att Per Gustavsson var den personen som skrivit och tecknat boken. Och även i den situationen var barnen taggade att relatera till sina tidigare erfarenheter. ”Per”, funderade ett barn, ja ”Per” som ”Postis Per”.
Vårt arbetsmaterial var boken ”Boksamtal med bilderböcker” av Agneta Edwards och vi försökte omsätta hennes förslag i praktiken. Första steget är att välja en bok. Saga valde boken ”Skuggsidan” för att kunna utmana barnen med en sorts litteratur som har många bottnar. Saga förberedde sig noga och närläste boken, reflekterade över innehållet och formulerade frågor som kan hjälpa barnen in i samtalet. Grundmodellen utgår från tre boksamtalstillfällen (läsningar) under en cykel. Under första läsningen läser man till exempel boken rakt igenom och ställer några grundfrågor och allmänna frågor. Under andra läsningen gör man en dialogisk läsning med grundfrågor och allmänna frågor som avslutning. Upplägget av tredje läsningen kan innebära att man läser boken rakt igenom en gång till och sedan genomför boksamtal med hjälp av grundfrågor, allmänna frågor och specialfrågor. Agneta Edwards ger förslag, men det är ingen modell som måste följas på ett strikt sätt.
Eftersom varken Saga eller jag hade jobbat med boksamtal tidigare tänkte vi följa grundmodellen som idé. Vid detta första boksamtalstillfälle läste Saga igenom boken, men det blev en del dialogiskt samtal (det vill säga samtal under läsandets gång) i alla fall. Barnen hade många funderingar och tankar. ”Vad gör han med huvudet där inne i trädet?” undrade ett barn. Dessa tankar ledde barnen in i boken på ett djupare plan. Saga ställde grundfrågor i slutet av boken, till exempel om det var något som barnen tyckte särskilt om. Barnen bläddrade fram den sida som de tyckte bäst om och försökte formulera varför de valt just den sidan. Saga uppmuntrade barnen genom att säga: ”Berätta för oss!” Barnen försökte sätta ord på sina känslor och tankar kring boken. Ett barn försökte relatera till en vuxen person i sin vardag, för att på det sättet kunna beskriva hur otäck boken kändes för honom. ”Jag tror det kändes så farligt så att Kim blir rädd.” Det var helt fantastiskt att se hur barnen även i den åldern klarade av att sätta ord på sina upplevelser och känslor kring bilderboken.
Under de följande två boksamtalsstunderna inom denna cykel upptäckte barnen nya saker hela tiden. Det var fascinerande att se hur barnen utforskade boken tillsammans, vilka idéer de spann vidare på och vi fick en känsla av att barnen lämnade den yttre handlingen för att komma in i den inre handlingen. Saga försökte hitta en balans mellan att låta barns fantasi träda fram och att leda barnen mot boksamtal med stöd av frågor. Det är en lång process och förskolläraren kände att vi inte var färdiga med vare sig boken eller boksamtalet. Men såväl pedagogen som barnen fick ett hum om vad boksamtal går ut på. Den här metodiken är ingenting man lär sig på nolltid, detta språkutvecklande arbetssätt kräver ett permanent och långsiktigt arbete.
Avslutande reflektion
Fjorton förskolor ingick i satsningen ”Statsbidrag för bättre språkutveckling i förskolan 2020”. Förskolorna arbetade enligt olika förutsättningar. Såväl förskollärare som barnskötare var med i satsningen, det fanns barngrupper med en hög andel barn med annat förstaspråk än svenska och barnens åldrar varierade lite grann. Vi förskolebibliotekarier handledde sju förskolor var. Det visade sig att coronarestriktionerna ställde till det under höstterminen. Vi hittade en anpassad lösning för alla deltagande förskolor, vi möttes via Teams, ute i skogen, med avstånd på förskolebiblioteket eller kunde följa upp boksamtalsstunden via en ljudinspelning.
Under den avslutande reflektionen berättade pedagogerna att de märkt att boksamtalen gett mycket språkutveckling, även om perioden var kort. De upptäckte att de tysta barnen trädde fram, att alla vågade prata och att det blev en vi-känsla i gruppen. Barnen var stolta över att ingå i bokklubben. Det blev så mycket mer på köpet, som turordning, lyssna på varandra och att allt man säger är tillåtet. Det finns inget rätt eller fel, inget facit. Det gör att barnen vågar släppa fram sina fantastiska tankar. Att jobba med samma bok flera gånger är visserligen rätt nytt för barnen, men det ger långsiktiga effekter. Det finns ingen light-version av ”Jag undrar-boksamtal”, men alla pedagoger var överens om att det är värt att investera tid i detta språkutvecklande arbetssätt. Och vi förskolebibliotekarier hoppas att vi sått ett frö som ger effekt i framtiden.
Juliane Straub och Gun Ring, förskolebibliotekarier i Växjö
Läs mer om vårt arbete med förskolebibliotek här: Förskolebibliotek i Växjö (forskolebibliotekivaxjo.blogspot.com)
Referenser:
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Stockholm: Gilla Böcker.
Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Edwards, Agneta (2017). Boksamtal med bilderböcker. Stockholm: Natur & Kultur.
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Eliasson, Sara & Mellgren, Elisabeth (2019). Upprepad enskild högläsning i förskolan – samspel mellan förskollärare, barn och bilderbok. I: Martina Norling & Maria Magnusson (red.), Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan – flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber.
Heimer, Maria. 2019. Högläsning – Läsmiljö, samtal och språkutveckling https://forskoleforum.se/artiklar/hoglasning-lasmiljo-samtal-och-sprakutveckling [Hämtad 2021-02-22]
Legilexi. 20191011. Hur viktigt är det med högläsning? https://www.youtube.com/watch?v=uKKdIM7VtIg [Hämtad: 2021-02-22]
Liberg, Caroline (2010). Möten i skriftspråket. I: Louise Bjar & Caroline Liberg (red.), Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan – att skapa lärande undervisningsmiljöer. Stockholm: Natur & Kultur.
Pihlgren, Ann S. (2019). Boksamtal och dialogisk läsning. Förskoleforum: https://forskoleforum.se/artiklar/boksamtal-och-dialogisk-lasning [Hämtad 2021-01-11].
Pihlgren, Ann S. (2020). Rusta barnen för förskoleklass och fritidshem. Förskoleforum: https://forskoleforum.se/artiklar/underlag-fortbildning-rusta-barnen-forskoleklass-och-fritidshem [Hämtad 2021-01-11]
Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. 2019. Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/viktigt-att-skapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan [Hämtad 2021-02-22]
Pihlgren, Ann S. (2020). Samtala om texter. Stockholm: Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/021-Lasa-o-beratta/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M21_fsk_02A_01_samtal.docx [Hämtat 2021-02-22]