2021-02-06
När gymnasielärare utvärderar sina upplevelser av distansundervisningen under vårterminen 2020 framträder en komplex bild. Å ena sidan lyfter de fram en ökad kontakt med individen, bättre överblick över elevernas arbetsprocess och en mer fokuserad undervisning. Å andra sidan vittnar de också om minskad elevkontakt, bristande engagemang och avancerat fusk. Det visar en nyligen publicerad vetenskaplig studie där 300 lärare deltagit.
Digitaliseringens intensifiering
Frågan om skolans digitalisering har aldrig varit mer aktuell än efter utbrottet av covid-19 och den plötsliga omställningen till distansundervisning. Även om arbetet med skolans digitalisering pågått i decennier ställdes lärare och elever inför en ny situation med nya villkor för undervisning och lärande. Det är väl känt att lärare är olika rustade för att använda digital teknik i undervisningen. Det visar både nationella och internationella undersökningar från exempelvis Skolverket och OECD och det avspeglas också i den aktuella studien.
Lärares olika upplevelser
Lärares generella upplevelser av tiden med distansundervisning skiljer sig åt. Vissa lärare beskriver hur de kommer mer till sin rätt vid undervisning på distans. Bland fördelarna framhålls bland annat en ökad frihet och kreativitet i planering och genomförande av undervisningen. Trots den hastiga omställningen anser en del lärare att de var väl förberedda tack vare tidigare användning av digitala resurser och undervisningssätt som relativt enkelt kan anpassas till undervisning online. En lärare uttrycker följande: ”Jag har väl förberett mig i tio år för en sådan här pandemi. Jag har redan alla mina föreläsningar digitalt.” Andra lärare beskriver en chockartad och slitsam omställning med begränsat stöd. En lärare skriver: ”Jag har arbetat mer men fått ut mindre, det har varit mycket dubbelarbete och jag är mycket tröttare.”
Möjligheter med distansundervisning
Många lärare uppger att distansundervisningen inneburit en ökad interaktion med eleverna. Vissa lärare beskriver en ökad närvaro bland elever i allmänhet och specifikt en ökad närvaro bland elever som vanligtvis inte kommer till skolan, så kallade hemmasittare. Vidare beskriver lärare hur distansundervisningen medfört en ökad interaktion en-till-en, vilket gör det svårare för eleven att förbli passiv i undervisningen. Lärare uttrycker också att elever med talängslan kommit mer till sin rätt och tycks våga ta mer plats i det virtuella klassrummet.
Svårigheter vid distansundervisning
En fåtal lärare uppger att elever som tidigare haft en hög frånvaro förstärker mönstret vid distansundervisning. Lärare beskriver också hur de saknar kontakt med eleverna. Att många elever inte använder webbkameran hämmar dynamiken och försvårar interaktionen ytterligare. Det skapar en frustration bland lärare som har svårt att avgöra om eleverna verkligen ”är där” eller huruvida de ”hänger med”. Att bedriva rättssäker examination framhålls också som ett problem vid distansundervisning.
Att designa för engagemang och interaktion
Lärares olika upplevelser av distansundervisning påverkas av en mängd faktorer. Digital kompetens är en sådan faktor. Tidigare forskning från virtuella klassrum visar att lärare med hög digital kompetens kan fokusera mer på de didaktiska frågorna (Willermark & Pareto 2020). Elevsammansättning, klassens storlek och huruvida läraren haft möjlighet att bygga en relation till eleverna före distansundervisningen är andra exempel. Vilka ämnen man undervisar kan också vara av stor betydelse. Teoretiska ämnen kan vara enklare att anpassa till undervisning på distans medan det kan vara svårare vid undervisning av estetiska eller praktiska ämnen.
Huruvida lärare upplever en ökad eller minskad interaktion med eleverna vid distansundervisning påverkas av den didaktiska designen, det vill säga hur undervisningen och läraktiviteterna är utformade. Små justeringar i interaktionen kan ha stor effekt, som att direkt tilltala varje elev med namn någon gång under en synkron lektion eller ha korta men frekventa avstämningar för att upprätthålla kontakt.
Det kan också handla om att välja tekniska verktyg som möjliggör en överblick över elevernas arbetsprocess. Genom användning av exempelvis interaktiva delade dokument kan läraren kontinuerligt granska och kommentera elevernas texter. Det kan också kopplas till metoder som ”flipped classroom” där eleverna tilldelas webbaserade föreläsningar eller inläsmaterial som förberedelse och att lektionen ägnas åt laboratoriearbete, specialisering, analys eller individuell anpassning (Milman 2012).
Här kan du ta del av den aktuella studien i sin helhet.
Sara Willermark 
Referenser
Milman, N. B. (2012). The flipped classroom strategy: What is it and how can it best be used? Distance Learning 9(3), 85.
OECD (2020). TALIS 2018 Results (Volume II): Teachers and School Leaders as Valued Professionals, TALIS, Paris: OECD Publishing. Tillgänglig: https://doi.org/10.1787/19cf08df-en
Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens I skolan. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/getFile?file=3617
Willermark, S. & Pareto, L. (2020). Unpacking the Role of Boundaries in Computer-Supported Collaborative Teaching. I: Computer Supported Cooperative Work-ECSCW 2019: Proceedings of the 17th European Conference on Computer Supported Cooperative Work. London: Springer.