Från sårbarhet till hållbarhet i möte med akademisk literacy

Foto: Adobe Stock.
Inledning

Fredagen den 21 maj hölls vårens fjärde webbinarium i SITS regi. Även denna gång var fokus för samtalet frågeställningar utifrån antologin Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning (2020), utgiven av Studentlitteratur. Redaktör för boken är Barbro Bruce (med. dr i logopedi och docent i utbildningsvetenskap), som också agerade moderator vid webbinariet, där ett panelsamtal fördes mellan praktiker och forskare.

I panelen fanns Charlotte Kellander (biträdande rektor, specialpedagog och speciallärare), Kim Rosberg (pedagogisk assistent) och Kenneth Mattsson (yrkeslärare) från Söderslättsgymnasiet, samt Anna-Karin Svensson (universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet) och Jenny Edvardsson (adjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad), båda kapitelförfattare i antologin.

Samtliga webbinarier som anordnats av SITS under våren är kopplade till den bokcirkel ett arbetslag på Söderslättsgymnasiets byggprogram haft, där de har diskuterat, reflekterat och arbetat igenom olika frågeställningar utifrån antologin Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Barbro Bruce har haft förmånen att få ta del av de anteckningar som arbetslaget fört under bokcirkeln. Med utgångspunkt i dessa anteckningar har hon planerat innehållet i vårens webbinarier.

Om du inte har haft möjlighet att delta i de tre tidigare webbinarierna, eller inte har läst de sammanfattningar som skrivits utifrån dessa, rekommenderas du varmt att göra det.

Akademisk litteracitet

Fokus för panelsamtalet är elevers – i synnerhet de som är språkligt sårbara –  bemästrande av det akademiska språket under senare skolår och i högre utbildning.

Inledningsvis ombeds Anna-Karin att ge en definition av och beskriva vad begreppet akademisk litteracitet innefattar. Hon belyser då att begreppet är komplext och handlar om att språka, läsa och skriva inom akademin och att ta sig in i olika ämnesdiscipliner. Flera forskare har problematiserat kring begreppet, och menar att det handlar om att studenten ska utveckla sitt sätt att läsa och skriva på ett akademiskt sätt, men att det också handlar om en socialisation, att ta sig in i en ny värld som student och att det finns ett glapp mellan gymnasiet och högre studier, som kan vara relativt stort. Det handlar således inte enbart om ”skills” i studierna. Akademisk litteracitet, eller literacy som det också kallas, är även en fråga om hur studenten ser på sig själv och sitt lärande i den nya miljön. Hur mycket värdesätts den tidigare kunskapen och det egna språket? Hur tas det emot? Kanske har jag svenska som andra språk, eller är jag den första i min familj som studerar på högskolan? Plötsligt handlar akademisk litteracitet även om makt. Frågan om akademisk litteracitet ställs även till Jenny och hon betonar vikten av att de som arbetar i skolan stödjer eleverna i att utveckla sin litteracitet, så att glappet inte blir så stort mellan gymnasiet och högskolan.

Med egna ord

Webbinariets första frågeställning, utifrån anteckningarna från bokcirkeln, handlar om det dilemma som kan uppstå när eleverna ska invigas i skolans språk och språkbruk, samtidigt som de uppmuntras att använda ”sina egna ord” för att de ska känna sig trygga och utveckla sitt eget språk. Från Söderslättsgymnasiet lyfts ett talande exempel, där eleven uttrycker:

”Jag har inga egna ord, de ord jag kan har jag lärt mig.”

Det är inte självklart att elever besitter förmågan att omformulera till exempel texter från Internet. De behöver oftast stöd och vägledning av läraren. Det handlar om ett förtroendekapital som byggs upp över tid, för att eleven ska våga pröva sina vingar när det gäller egna formuleringar och språklig förmåga.

Studiehandledare

I antologin beskrivs studiehandledarens betydelse för elever med annat modersmål än svenska, vilket även är något som arbetslaget lyft fram under bokcirkeln. Barbro ställer under webbinariet frågan om en speciallärare/specialpedagog skulle kunna fungera som studiehandledare för elever i språklig sårbarhet. Söderslättsgymnasiet replikerar med att berätta att de fått förnyat stöd från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Den pedagogiska sårbarheten har blottats på skolan, och nu ska skolan satsa på ännu mer språkstöd och språkutvecklande undervisning. Bland annat kommer en lärare i svenska och en lärare i svenska som andraspråk, att stödja ämneslärarna i det fortsatta arbetet med att utveckla undervisningen. Anna-Karin lyfter aspekten att de speciallärare/specialpedagoger som arbetar inom skolan oftast har tre ben att stå på, eftersom de arbetar såväl operativt och handledande som med skolutveckling. De skulle kunna ha en viktig roll för att driva utvecklingsprojekt på skolor.

Språkliga krav och nyckelkompetenser

Barbro belyser en utmaning, nämligen den risk som finns att vi förenklar och stödjer de språkligt sårbara eleverna alltför mycket i mötet med de språkliga kraven. Barbro anger även några språkliga nyckelkompetenser som arbetslaget diskuterat under bokcirkeln. Dessa är att reflektera, resonera, motivera och analysera. Liksom vad gäller alla de förmågor vi människor har, är det givetvis stor skillnad mellan eleverna vad det gäller exempelvis förmågan att reflektera och resonera.

Från Söderslättsgymnasiet betonas särskilt några saker gällande språkliga krav och nyckelkompetenser:

  • Ta reda på hur eleven läser. Behöver eleven använda Inläsningstjänst eller Legimus?
  • Använd stödstrukturer för att underlätta för eleven (till exempel mallar – bilder).
  • Tänk på att eleverna inte alltid behöver stöd. Om stödstrukturer används, kan de förhoppningsvis tas bort stegvis.
  • För att eleven ska kunna svara, behöver eleven förstå. Analysera ”svåra ord”, i stället för att ta bort dem. Förklara orden.
  • Facktermer eller ämnesspecifika begrepp övas genom repetition, ordet/begreppet skrivs på tavlan och klassen samtalar om det varje lektion. Eleverna kan sitta i smågrupper och förklara begreppen för varandra – det dialogiska är viktigt.

När Barbro vänder sig till kapitelförfattarna Anna-Karin och Jenny, betonar de vikten av att möta eleven där denne befinner sig. Känslan av att lyckas är otroligt viktig för våra elever. Att som lärare skapa en relation och vara nyfiken på eleven och dennes lärande är grogrunden för ett gott lärande. Vid högläsning, stanna upp och prata, bearbeta texten tillsammans med eleverna och visa hur du själv gör för att förstå texten. Språket kan stödjas genom att du som lärare talar i klarspråk och berättar vad du förväntar dig. Fråga efter det du vill ha svar på.

Hur kan vi tänka när det gäller bedömning och att tala i klarspråk? Barbro lämnar över ordet till Söderslättsgymnasiet. Följande punkter belyses gällande den frågan:

  • Bedömningskriterierna är inte hemliga. Var tydlig. Vad förväntas av eleven?
  • Ta hjälp av varandra. Fråga kollegor och ta emot tips om hur du kan bli ännu tydligare.
  • Ställ de frågor du vill ha svar på. Det är ingen vits med att själva frågan ska vara klurig eller svår att förstå.
  • Ibland kan eleverna ha svårt att svara direkt i ett prov. Erbjud muntliga kompletteringar.
  • Oftast känner vi eleverna så väl att vi ”vet vad de kan”. Vi rättar mellan raderna, så att säga.

Artikelförfattarna Anna-Karin och Jenny påtalar vikten av att skilja mellan om det är innehållet som är i fokus, eller om det är de språkliga förmågorna och att formulera sig som eleven ska träna. Några tips som ges för språkutvecklande undervisning är:

  • Textbearbetning i små diskussionsgrupper. Stötta eleverna så att det blir en ”dialog med texten”. När eleverna förstår texten, det är först då de kan ställa frågor kring den.
  • Ge eleverna stöd i form av börjor eller inledningar så att de ska komma igång med sitt skrivande eller talande. Då kan de fokusera på innehållet.
  • Variera dina sätt att bedöma.

Jenny tar upp ett exempel från när hon undervisade i svenska och historia på byggprogrammet. Ett begrepp som används i läroplanerna är nyanserat –att eleverna ska kunna redogöra på ett nyanserat sätt. Hon använde sig då av de färgkartorsom fanns på skolan. Vad betyder nyans? Eleverna och hon resonerade utifrån färgskalan och kopplade det till att belysa saker utifrån olika perspektiv.

Språkverkstad inom ramen för högskolestudier

Barbro vänder sig till Anna-Karin, som tidigare har arbetat i en språkverkstad/skrivverkstad, (senare kallad studieverkstad) för högskolestudenter. Anna-Karin påtalar att det ofta handlade om att studenten förväntades ha förstått ämnet och fick hjälp med själva skrivandet av examinationen. Ofta var dock fallet att studenten inte hade förståelsen eller kunskapen i ämnet och behövde ha hjälpen redan inför kommande dag. Det innebar att det i många fall handlade om ett instrumentellt ”lappa och laga”-arbete i verkstaden, snarare än att studenterna fick stöd med strategier för att ta till sig innehållet i ämnet. När studenten inte ägde kunskapen blev det extra svårt att formulera sig i skrift, menar Anna-Karin. Hon hade önskat att skriv/studieverkstaden kunnat fokusera på grupparbeten, där studenterna fick läsa, skriva, tala, tänka, resonera och reflektera tillsammans. Tid att stödja och arbeta explicit borde också avsättas inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Läsning och läsglädje

Webbinariets sista frågeställning gäller vikten av läsning och läsglädje. Frågan riktas till Jenny, som betonar att läsning i dagens skola är grunden för att klara samtliga ämnen. Mycket i skolan är textbaserat. Skönlitteratur borde användas mer i undervisningen, då den kan öppna upp för samtal och resonemang som berör skolans ämnen och kurser. Hon ger ett exempel som berör industrialiseringen. Eleverna har kanske inga inre bilder alls av det begreppet. Då kan man använda sig av filmatiseringar, säger Jenny, eller utgå från boken Mina drömmars stad. Använd litteraturen för att skapa bilder, använd din röst och gester för att levandegöra litteraturen. Arbeta med de texter som finns i läroböckerna och ge exempel på hur du själv gör för att hitta det viktigaste i en text. Att sammanfatta en text är bland det svåraste som finns, menar Jenny. Lämna inte eleverna ensamma med litteraturen, arbeta tillsammans med dem. Om eleverna får möta olika texter kan de också härma dessa texter och använda sig av dem, när de själva ska skriva. När vi arbetar med texter bygger vi också upp vårt ordförråd, vilket är ovärderligt för att kunna förstå en text.

Avslutning

Barbro avslutar webbinariet med att koppla till antologins sista kapitel, där hon skriver om att det egentligen är olyckligt att kategorisera texter. Hon menar att all läsning borde vara en ”skön läsupplevelse”. Olika typer av läs-stoff kompletterar varandra, och det som kategoriseras som skönlitteratur borde (precis som Jenny tar upp) användas mer i skolans alla ämnen, tillsammans med traditionell ämnes- och facklitteratur.

Om boken

Antologin Från sårbarhet till hållbarhet, som legat till grund för studiecirkeln på Söderslättgymnasiet, beskrivs av de 14 författarna som en fortsättning och fördjupning av boken Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken (Bruce m.fl., 2016). Begreppet språklig sårbarhet innebär ett kontextuellt och relationellt sätt att möta språkliga och pedagogiska utmaningar, och bokens tolv kapitel behandlar de tre delarna den lärande individen, de språkliga utmaningarna och de pedagogiska möjligheterna. Dessa tre delar måste synkroniseras för att fungera tillsammans. Bokens huvudbudskap är att lärare måste sätta ord på och börja prata om både sin egen, språkets och hela skolans sårbarhet för att i kollegial samverkan komma vidare. Därmed blir sårbarheten startpunkten för hållbarhet i lärande och undervisning. Boken vänder sig till lärare i grundskolan, gymnasiet och på universitetet, till specialpedagoger, speciallärare och logopeder samt till alla inom elevhälsa och med ledaransvar.

Camilla Svedelius

Boktips och länkar:

Bruce, B. (red). (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B., Sventelius, E., Ivarsson & U. Svensson, A-K. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Fogelström, P. A. (1960). Mina drömmars stad. Stockholm: Bonniers.

Läs mer om SIS-medel och SPSM:s stöd till olika utvecklingsprojekt i förskola och skola: https://www.spsm.se/stod/bidrag/

Wordpress Social Share Plugin powered by Ultimatelysocial