2019-04-08

Inledning

Jag har just läst boken ”I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen, skriven av Ulrika Aspeflo och Ebba Almsenius. Ulrika och Ebba är båda logopeder med erfarenhet av att arbeta i skolan. I boken delar de generöst och lättillgängligt med sig av sina kunskaper, tankar och erfarenheter med utgångspunkt i sitt arbete med elever i skolan. Många av deras exempel utgår från elever som har någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. De tips på lösningar som ges kan dock med fördel användas av alla och för alla elever för ökad tillgänglighet i hela skolmiljön.

Författarna lever som de lär och boken är därför lättläst, informativ och strukturerad med många konkreta exempel. Det finns mallar, illustrationer och bildstöd att stötta det lästa med genom hela boken. Boken utgår från fyra färgkodade områden, vilket gör det lätt att gå tillbaka till det man vill hitta. Dessa områden är alla viktiga för att skapa en fungerande lärmiljö för de elever vi möter i skolan.

De fyra delarna

Relationsskapande bemötande

Författarna inleder med att betona att vi vuxna måste skapa en relation till de elever vi är satta att undervisa. En förutsättning för att kunna skapa en relation är att se till att eleven vill komma till skolan. Det ges därför flera bra tips på hur vi kan ta reda på vad som hindrar eleven från att vilja vara i skolan och sedan konkreta förslag på hur man kan tydliggöra svåra skeenden, som exempelvis övergångar, både med visuellt stöd och med andra metoder. Författarna betonar vikten av att förstå att det finns svårigheter bakom de beteenden eleven visar och det är vårt ansvar att kartlägga det som är svårt för eleven. Vi får förslag på allt från hur eleven själv kan skatta sina känslor med visuellt stöd till olika enkäter kring vad eleven tycker om att göra. Grundläggande tema för kapitlet är att vi skapar relation till andra människor genom att visa intresse för dem och därför behöver vi vuxna vara nyfikna på de elever vi möter och hitta sätt att lära känna dem.

En fungerande lärmiljö

Här får vi stöd i hur vi kan se över lärmiljön ur tre aspekter, nämligen

• den fysiska lärmiljön
• den sociala lärmiljön
• den pedagogiska lärmiljön.

Elever behöver uppleva att de aktiviteter som de ska delta i är meningsfulla, begripliga och hanterbara. Det kan tyckas vara en självklarhet, men författarna ger exempel på hinder för att detta uppnås samt olika förslag på lösningar som berör ett eller flera områden inom lärmiljön. De förslag på lösningar som ges syftar hela tiden till att läsaren själv ska komma vidare och utveckla egna idéer och alternativa lösningar.

Vad gäller själva undervisningen så lyfter de fyra delar:

• Relation
• Ledarskap
• Planering och struktur
• Dialog och återkoppling.

Detta avsnitt bjuder på allt från konkreta tips på lektionsstruktur till hur man genom kollegialt samarbete kan ge meningsfull och ämnesövergripande undervisning. De betonar vikten av tydligt ledarskap i klassrummet för att nå målet med en fungerande lärmiljö och även vikten av ledarskap och relation som förutsättning för den frihet som alla digitala verktyg innebär. De ägnar ett avsnitt åt att resonera kring den digitala utvecklingen med tyngdpunkt på hur viktigt det är att ha ett medvetet syfte med digitala verktyg. De menar att teknik aldrig kan ersätta betydelsen av en förtroendefull relation med den som leder arbetet.

Språka, läsa och skriva

Det tredje kapitlet utgår från de exekutiva förmågorna och deras betydelse för att du ska förstå det du läser. Författarna ger en förklaring till respektive förmåga och sedan en mängd av förslag på spel, övningar och aktiviteter som man kan jobba med. En stor del under respektive område handlar om hur man kan jobba med att utöka och stärka ordförrådet. De betonar vikten av att jobba med ordförrådet både på bredden och på djupet och ger många exempel på hur man kan fördjupa förståelsen för begrepp. Läsaren får även förslag på hur man kan arbeta med olika modeller, exempelvis cirkelmodellen, och mallar med bildstöd för att jobba strukturerat med att lära sig om och skriva olika typer av text.

Förmågor av betydelse för läs- och skrivförmågan:

• Planering
• Organisering
• Flexibilitet
• Arbetsminne
• Impulskontroll och inhibition
• Social förståelse

Författarna betonar även vikten av att noggrant identifiera orsaken till varför en elev inte utvecklar läs- och skrivförmågan som förväntat. Det kan finnas bakomliggande orsaker som inte kartlagts tillräckligt för att riktade insatser ska kunna sättas in. Det finns även ett tänkvärt avsnitt om hur undervisningen i engelska traditionellt bedrivs och hur det då ställs höga krav på väl utvecklade exekutiva förmågor. Självklart ger författarna även förslag på hur undervisningen skulle kunna se ut istället.

Stöd och dokumentation på olika nivåer

Det avslutande kapitlet handlar om övergripande organisatoriska frågor. Hur ser ansvarsfördelningen ut på skolan idag? Hur skulle en idealisk organisation se ut? Hur kan olika slags stöd utformas utifrån olika behov hos eleven över tid?

Viktiga begrepp klargörs som exempelvis ledning och stimulans. Det är basen, det vill säga det som varje pedagog ska bidra med för att skapa en tillgänglig lärmiljö och därigenom få eleverna i klassen att utvecklas och lära sig optimalt. Om basen är bred behöver inte lika stora resurser gå till extra anpassningar och än mindre till särskilt stöd. Därför är det av största vikt att lärmiljön, i möjligaste mån, är tillgänglig för alla redan från början. Det gäller såväl den fysiska, som den sociala och den pedagogiska lärmiljön. I kapitlet ges även konkreta förslag på hur extra anpassningar och särskilt stöd kan kartläggas och dokumenteras för att kunna utvärderas och därmed bli ett levande verktyg.

Sammanfattning

Jag kan varmt rekommendera denna bok till alla som arbetar inom skolan, oavsett vilken funktion man har. Författarna ger konkreta tips på vad alla, som på något sätt kommer i kontakt med elever, kan göra för att bättre möta och undervisa alla elever som ryms i skolan. Boken inspirerar till egna tankar om vad vi behöver fundera över i vårt möte med elever. Det finns många bra tips på annan litteratur att förkovra sig i och olika spel och andra aktiviteter som främjar olika färdigheter. Boken innehåller även många exempel på mallar med bildstöd med idéer hur de ska användas och dessa kan kopieras eller skrivas ut från www.symbolbruket.se.

Stort tack till er, Ulrika och Ebba! Ni är ett föredöme i att prestigelöst dela med er av både det som är svårt och av era goda idéer. Det är precis det som är kollegialt lärande när det fungerar som bäst.

Anita Laurin Nordlund, Logoped