2019-11-16
I en artikel i Dagens Nyheter den 26 september 2019 beskrevs hur Vårbyskolan i Huddinge höjt elevernas resultat genom ett förändrat arbetssätt och en bredare rekrytering av olika yrkesgrupper. Vi, Emilia Morén och Elin Magnusson, har arbetat som logopeder på Vårbyskolan sedan 2017 respektive 2018. Vi arbetar på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå och arbetet består i elevhälsoarbete, handledning, anpassningar och särskilt stöd till små grupper eller enskilda elever. På Vårbyskolan går 293 elever mellan årskurs 4 och 9 och av dessa läser 91,5 procent svenska som andraspråk. Skolan har ett stort antal elever i språklig sårbarhet.
Enligt forskningen har elever med svenska som förstaspråk ett impressivt ordförråd på cirka 8 000–10 000 ord vid skolstart, vilket sedan ökar i snabb takt uppåt i åldrarna (med cirka 3 000 ord om året).
Elever som inte har gått i förskola och inte heller talat så mycket svenska i hemmet – vilket är fallet med ett antal elever på skolan – har en uppförsbacke redan innan de har börjat i skolan. De ska ta igen det de andra barnen har med sig vid skolstarten samtidigt som de ska tillägna sig alla de begrepp som de möter längs vägen. Det betyder inte att alla dessa tvåspråkiga barn har språkliga svårigheter, däremot har de en längre väg att gå för att inhämta skolspecifika begrepp på svenska jämfört med elever med svenska som modersmål.
Behovet av språkutvecklande arbetssätt är mycket stort på skolan, och vi som logopeder kan på flera sätt stötta det arbetet.
Arbete på olika nivåer
På organisationsnivå har vi som logopeder haft ett uppdrag att ge en bredare kunskap kring de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna. Vi har genomfört föreläsningar och workshopar samt byggt upp en digital kunskapsbank med information och rekommendationer. Vi har också drivit arbetet med visuellt stöd på ett liknande sätt.
Huddinge kommun köpte 2016 in ett bildstödsprogram med Widgit-symboler och på Vårbyskolan har vi valt att arbeta med bildstöd i all undervisning till alla elever. Här är några exempel på visuellt stöd med Widgit-symboler som används i skolan:
- Ramlektion för att underlätta struktur och synliggöra arbetsgång och tidsåtgång.
- Stödstrukturer vid skriftliga uppgifter eller vid muntlig framställning.
- Ordlistor för att arbeta med ämnesspecifika begrepp.
På gruppnivå ingår handledande uppdrag kring en specifik klass eller grupp av elever. Här lades mycket tid ner i början medan vi nu har kunnat gå över till mer individuella insatser. Det vi framför allt har arbetat med är anpassningar i klassrummen för att säkerställa likvärdig undervisning och att undervisningen finns tillgänglig för alla elever.
Här lyckas man inte alltid men vi har alltid ambitionen att eleverna ska lyckas så långt det är möjligt. Vi har även gett råd och rekommendationer kring språkutvecklande aktiviteter på klassrumsnivå. Ett litet exempel på hur vårt arbetssätt förändrats efter att logopeder och pedagoger börjat samarbeta är förändrade prov och uppgifter för att säkra likvärdighet samt minska trösklarna för elever med NPF. Man har exempelvis formulerat frågor så att man tar en fråga i taget i stället för flera frågor i samma formulering, vilket elever i språklig sårbarhet eller med NPF ofta missar eller har svårt att hantera.
Vi arbetar också individuellt med elever i behov av särskilt stöd i svenska eller svenska som andraspråk. Här skiljer sig behoven en del men det kan exempelvis vara lästräning med årskurs 4, grammatisk uttrycksförmåga både muntligt och skriftligt med årskurs 8 och argumenterande text med årskurs 9. Vi samarbetar tätt med pedagogerna för att tillsammans diskutera anpassningar och stödstrukturer även när eleverna befinner sig i ett annat klassrum.
Kontinuerlig uppföljning
Som vi nämnt tidigare följs elevernas kunskaper upp vid fyra tillfällen per läsår och då samarbetar specialpedagog, speciallärare och logopeder för att skriva utredningar om elevs behov av särskilt stöd och även åtgärdsprogram. På det sättet är vi säkra på att det är elever med störst behov som får särskilt stöd samtidigt som vi kan diskutera vikten av att anpassa undervisningen till övriga elever.
Läsning på schemat
När man började att följa upp elevernas kunskaper kontinuerligt under läsåret uppmärksammades att många elever inte uppnådde en åldersadekvat läsförmåga. Utifrån det höll vi i en workshop kring läsning där forskningsrönen diskuterades för att väcka tankar kring läsflyt och läsförståelse.
Lästräning infördes sedan på schemat för läsåret 1919–1920. Eleverna får nu lästräning vid tre–fyra tillfällen i veckan då i princip samtliga pedagoger är involverade. Tanken är att eleverna ska få tillfälle att öva läsflyt och läsförståelsestrategier i mindre grupper som också är nivåanpassade. Eleverna får läsa olika typer av texter även om skönlitteratur står i fokus. Vi logopeder har egna läsgrupper men delar också med oss av aktiviteter och material som vi använder på en digital lärportal. En skolbibliotekarie som anställdes inför läsårsstarten har varit med och tagit fram litteratur för de olika åldrarna, bibliotekarien ambulerar också mellan grupperna och ger stöd och rekommendationer på plats.
Det var lite kort om vad vi arbetar med! Vi hoppas att fler skolor ser vikten av språkutvecklande arbetssätt i skolan och att logopeder som yrkesgrupp kan vara med och utveckla det arbetet tillsammans med andra professioner i elevhälsan.
Emilia Morén och Elin Magnusson