– forskningsprojekt om fortbildning av språk- och kommunikationsfrämjande strategier i klassrummet
Vi vet att en god språklig förmåga är viktig för alla elever för att klara av skolan. Vi vet också att elever med språkliga svårigheter ofta får bristande stöd i skolan och har en lägre måluppfyllelse. Kan lärarna förändra hur de arbetar språk- och kommunikations-främjande efter att de genomgått en fortbildning ledd av logopeder? Leder detta till att elevernas språkutveckling får en skjuts och går lite snabbare? Det vill ett forskningsprojekt vid avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi vid Lunds universitet ta reda på.
Forskningsgruppen består av sex personer, Birgitta Sahlén, Olof Sandgren, Ketty Andersson, Kristina Hansson, Viveka Lyberg Åhlander och Ida Rosqvist. Projektet har pågått sedan 2017 och närmar sig nu slutfasen.
Fortbildningen riktar sig till lärare i de tidigare skolåren och totalt har 25 lärare från sex olika skolor i två kommuner deltagit i fortbildningen. Det vi vet sedan tidigare är att för att lärarfortbildningar inom språk och kommunikation ska vara framgångsrika så krävs det att man använder sig av flera olika tekniker, som föreläsningar i kombination med återkoppling, och att innehållet är anpassat till verksamhetens behov. Det krävs också en viss omfattning av fortbildningen.
Vår fortbildning har bestått av elva sessioner som vardera har varit 90 minuter långa. Innehållet har utgått från Communication Supporting Classroom Observation Tool, CSCOT (Dockrell m.fl., 2012), i översättning av Christian Waldmann. CSCOT är ett observationsverktyg där man studerar förekomsten av evidensbaserade språk- och kommunikationsfrämjande strategier i klassrummet inom tre olika dimensioner: lärmiljö, lärtillfällen och interaktioner. Verktyget tar upp saker som hur ljud- och ljusmiljön är, om det finns möjlighet att arbeta med interaktiv bokläsning och hur lärarna interagerar med eleverna för att stötta deras språkutveckling.
Innehållet i fortbildningen kommer alltså från CSCOT och vi har använt oss av fyra verktyg för att arbeta konkret med detta. Vi har haft föreläsningstillfällen där vi arbetat med konkreta evidensbaserade sätt att utveckla elevers ordförråd, till exempel genom semantiska kartor, principer för hur man kan arbeta med gemensam bokläsning samt kring icke-verbal och verbal kommunikation. Vi har också använt oss av kollegialt lärande där lärarnas egna erfarenheter och kunskaper varit viktiga. Lärarna har fått filma och observera klassrumssituationen i lärpar. De har använt observationsverktyget, CSCOT, för att synliggöra styrkor och utvecklingsområden i sin undervisning.
Förutom att vi har följt lärarnas utveckling med hjälp av olika verktyg för att studera fortbildningens effekt på lärarna, har vi följt deras elevers språkutveckling under drygt ett läsår. Detta har även möjliggjort studier av elevernas språkutveckling oberoende av lärarinterventionen. I dagsläget har vi publicerat två artiklar och fler är på gång.
Utveckling av semantisk ordflödesförmåga under sommarlovet respektive vid skolgång
I en studie har vi tittat på hur elevernas semantiska ordflödesförmåga (se illustration nedan) utvecklas när de har sommarlov jämfört med när de går i skolan under höstterminen. Vi har också tittat på om utvecklingen påverkas av bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå och om eleverna är flerspråkiga. Bakgrunden till detta är att i princip lika länge som vi haft organiserad skolgång har det rapporterats om att det långa sommarlovet inte alltid är gynnsamt för elevernas utveckling. Under 1900-talet har man studerat sommarlovseffekten på framför allt läsning och matematik, och inte så mycket när det gäller språkliga förmågor.
Var och en av eleverna fick under 60 sekunder fritt räkna upp alla djur samt alla kläder de kunde komma på. Den här uppgiften visar bland annat hur bra elevernas ordförråd är organiserat och hur lätt de kan plocka fram orden ur ordförrådet.
Eleverna fick göra uppgiften före sommarlovet (testtillfälle 1), efter sommarlovet (testtillfälle 2) och i slutet av höstterminen (testtillfälle 3). Utifrån studier där man följt barns utveckling över tid vet vi att den semantiska ordflödesförmågan stadigt förbättras under skolåldern. Ju äldre man blir, desto fler ord kommer man på. I vår studie ser vi dock ett litet hack i den förväntade utvecklingskurvan. Vid testningen direkt efter sommarlovet får barnen i genomsnitt ett lite sämre resultat än sommaren, trots att de blivit äldre och då logiskt sett borde fått ett lite bättre resultat. Vid testning i slutet av höstterminen har de hämtat igen nedgången, men det syns fortfarande ingen utveckling jämfört med före sommarlovet. Eleverna har bara kommit tillbaka till det resultat de hade innan sommarlovet började.
Vi tittade också på om olika bakgrundsfaktorer påverkade utvecklingen. Det visade sig att varken utvecklingen under sommarlovet eller höstterminen verkade påverkas av föräldrars utbildningsnivå, flerspråkighet, generell språklig förmåga eller icke-språklig förmåga.
En längre sammanfattning av den här studien går att läsa här: https://pedagog.malmo.se/2019/08/06/sommarlov-hur-paverkar-det-egentligen-elevernas-utveckling/
Vill du läsa artikeln i sin helhet så finns den fritt tillgänglig för läsning och nedladdning här:
Rosqvist, I., Sandgren, O., Andersson, K., Hansson, K., Lyberg-Åhlander, V. & Sahlén, B. (2019). Children’s development of semantic verbal fluency during summer vacation versus during formal schooling. Logopedics Phoniatrics Vocology, 1–9. doi:10.1080/14015439.2019.1637456
Hur bakgrundsfaktorer bidrar till prestationen på språktestbatteriet CELF-4 Core
I en annan studie har vi tittat på hur elevernas prestationer på ett språktestbatteri, CELF-4, kan förklaras av bakgrundsfaktorerna flerspråkighet, föräldrars utbildningsnivå, skolans elevunderlag (andel flerspråkiga elever och föräldrarnas utbildningsnivå). Vi vet att flerspråkiga elever riskerar att överdiagnostiseras för språkstörning (DLD) när man testar dem med test som är normerade på enspråkiga elever. Vi vet också att det är en riskfaktor när det gäller språkutveckling att komma från socioekonomiskt utsatta förutsättningar.
I testbatteriet fick eleverna göra uppgifter som prövar deras grundläggande språkliga förmåga på flera olika sätt, som att kunna följa instruktioner och formulera meningar. När vi jämförde resultatet från eleverna i vår studie med testets egen normering kunde vi se att en oväntat stor andel av eleverna presterade lägre än förväntat för åldern.
Bland de enspråkiga eleverna presterade 30 procent lägre än genomsnittets nedre del (- 1 standardavvikelse eller lägre). Bland de flerspråkiga eleverna presterade hela 80 procent lägre än genomsnittets nedre del. Den förväntade andelen ligger kring 15 procent. Det innebär att testet flaggade för språkliga svårigheter hos en mycket större del av eleverna än vad vi förväntar oss.
Vi undersökte vidare hur olika bakgrundsfaktorer kunde förklara skillnaden i prestation mellan olika elever.
När vi enbart stoppade in flerspråkighet som bakgrundsfaktor i modellen såg det ut som att flerspråkighet i sig kunde förklara 38 procent av skillnaderna i prestation mellan eleverna.
När vi sedan stoppade in föräldrarnas utbildningsnivå sjönk den andel av resultaten som flerspråkighet förklarar till 20 procent. Det dök också upp en delad förklaringsgrad, vilket innebär att faktorerna flerspråkighet och föräldrars utbildningsnivå hänger ihop. Det kan vi också se när vi tittar på föräldrarnas utbildningsnivå hos de flerspråkiga eleverna jämfört med de enspråkiga eleverna. De flerspråkiga elevernas föräldrar har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än de enspråkiga.
I den slutgiltiga modellen stoppade vi även in elevunderlag på skolan (andel flerspråkiga elever och föräldrarnas utbildningsnivå) och huruvida eleverna gick på fritids eller inte. Nu kunde vi se att den andel som flerspråkigheten förklarade sjönk ytterligare, till 9 procent, och att den delade förklaringsgraden, det vill säga att bakgrundsfaktorerna är sammankopplade, steg ytterligare. Hela modellen förklarade 54 procent av skillnaderna i prestation och testet. Det innebär att 46 procent av skillnaderna är oförklarade. De förklaras alltså av andra faktorer än dem vi hade i vår modell.
Denna studie visar att vi måste vara försiktiga när vi tolkar resultat på språktestbatteriet CELF-4 Core, alldeles särskilt när det gäller flerspråkiga elevers resultat. Den visar också att vi inte bara ska titta på flerspråkigheten i sig när vi tittar på flerspråkiga elevers resultat, utan behöver se till helhetsbilden. Om vi har en elev som har många av de här riskfaktorerna – som en flerspråkig elev med föräldrar som har låg utbildningsnivå och som går på en skola där många andra elever också är flerspråkiga och har föräldrar med låg utbildningsnivå – är risken stor att den eleven får ett lågt resultat på det här språktestbatteriet.
En längre sammanfattning av den här studien går att läsa här: https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2019/11/14/celf4
Vill du läsa artikeln i sin helhet så finns den fritt tillgänglig för läsning och nedladdning här:
Andersson, K., Hansson, K., Rosqvist, I., Lyberg Åhlander, V., Sahlén, B. & Sandgren, O. (2019). The Contribution of Bilingualism, Parental Education, and School Characteristics to Performance on the Clinical Evaluation of Language Fundamentals: Fourth Edition, Swedish. Frontiers in Psychology, 10(1586). doi:10.3389/fpsyg.2019.01586
Just nu arbetar vi med att analysera effekten av lärarfortbildningen på både de deltagande lärarna och deras elever och vi hoppas att vi har resultat att publicera under året.
Forskargruppen genom Ida Rosqvist