Här nedan presenterar vi föreläsarna vid höstens kongress:

ÅKE PÅLSHAMMAR – Mycket är det…

Åke Pålshammar, som avslutar årets kongress, är neuropsykolog och  universitetslektor vid institutionen för psykologi på Uppsala universitet. Han har även under många år undervisat på logopedprogrammet i Uppsala. Han är flitigt anlitad som expert, föreläsare, skribent, och rådgivare där han delar med sig av sin kunskap om hjärnan genom att blanda humor med aktuell forskning. Han medverkar bland annat i UR:s Hjärnkoll, Den gränslösa hjärnan och En hjärnas födelse och död. Han har även bidragit till boken Hjärnskolan – om lärande och minne.

De multifaktoriella forskningsansatserna har redan visat hur sammansatt utvecklandet av en optimal språkförmåga kan vara. Det gäller i normalfallet och inom ett antal problemområden kopplade till kognitiv och affektiv neuropsykologisk funktion. Så till exempel hämmar känslomässiga inslag inte sällan kognitiva förmågors kvalitetsutveckling. Kunskap om hjärnans långvariga obalans på grund av viktiga hjärnområdens varierande mognadstakt bidrar till förståelsen av barns och framför allt ungdomars begränsningar ifråga om t ex egenstyrd fokuserad uppmärksamhet och självreglering – en förutsättning för gott lärande.

Det är begränsande att idag inte förstå hur en mix av ”klassisk” genetik, epigenetik och påverkan från uppväxtmiljön utvecklar hjärnans alla delar. Inte minst social stimulans och musik skapar neurala förändringar i den plastiska hjärnans språkrelaterade nätverk – grundstommen i läsande och skrivande.

Framväxten av successivt alltmer välfungerande exekutiva funktioner för till exempel reglering av hjärnans minnesfunktioner, känslor och impulser är en viktig förutsättning för språklig och social kompetens.

Till det hör livsstilsfaktorer, som i ökad utsträckning blivit föremål för noggrannare analys än någonsin tidigare. Utebliven sömn påverkar till exempel den språkliga hjärnans utveckling på mer än ett sätt. Skärmars betydelse härvidlag må också beaktas.

Åke Pålshammar kan sedan i våras titulera sig youtuber. En artikel om detta, från UNT, finns här.

Kika också in på Åke Pålshammars YouTube-kanal Hjärnkanalen.

CARMELA MINISCALCO – Inte bara sen språkutveckling

Carmela Miniscalco är Universitetssjukhusöverlogoped & Docent, Barnneuropsykiatri, BNK och Logopedimottagning barn och ungdom, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Gillbergcentrum, Göteborgs universitet. Hennes forskning rör barn med språkstörning och barn neuropsykiatriska funktionshinder, framförallt barn med autism, och deras språkliga, kommunikativa och kognitiva utveckling. Kliniskt arbetar hon vid Enheten för barnneuropsykiatri, BNK.

Screening av språkförmåga och autism har länge ifrågasatts internationellt, särskilt för barn under 3 år. I Sverige deltar dock nästan 100 procent av barn i åldrarna 0-5 år regelbundet i både hälsoövervakning och screening vid vissa nyckelåldrar som utförs på barnhälsovårdscentraler/BVC. Föreläsningen kommer att belysa hur tidigt identifierade språkliga svårigheter ofta samförekommer med andra utvecklingsrelaterade svårigheter, ffa autism, ADHD och inlärningssvårigheter.

Presentationen kommer att rapportera resultatet från avslutade, pågående och planerade studier där vi använder 1) språkscreening, eller 2) en kombination av språk- och autismscreening vid 2,5 års ålder och 3) uppföljningar några år senare när barnen går i skolan.

Föreläsningen kommer att visa att barn som screenar positivt för misstänkt språkstörning och/eller autism vid 2,5 års ålder utgör en heterogen grupp. Många av dem fortsätter att ha svårigheter inom flera utvecklingsområden och på olika nivåer fem år senare. De behöver därför följas över tid, helst av ett multiprofessionellt ESSENCE-team, för att identifiera andra samförekommande utvecklingsrelaterade störningar.

Läs mer om Carmela Miniscalco på Göteborgs universitets webbplats.

ANNIKA ANDERSSON – Vad hjärnstudier lär oss om barns språkbearbetning

Annika Andersson är utbildad förskollärare vid Högskolan Kristianstad 1986 och arbetade som förskollärare i Lund och Sydney (Australien) fram tills 2001. Nu arbetar hon som lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon har doktorerat i psykologi inom fältet kognitiv neurologi och forskar kring barns och vuxnas andraspråksinlärning. Hon kombinerar neurofysiologiska mätmetoder (event-related potentials, ERP) med språkfärdighetstest för att bättre förstå relationen mellan språkbearbetning och färdighet.

Trots mängden av beteendestudier av barns andraspråksinlärning är väldigt lite känt om deras neurokognitiva språkbearbetning. Faktum är att neurokognitiva studier av första- och andraspråksbearbetning normalt är begränsade till vuxna med flera års exponering av sina språk.

I sin föreläsning presenterar Annika Andersson studier där hon och hennes kollegor registrerade hjärnvågor (electroencefalogram) i form av event-related potentials (ERP) för att mäta språkbearbetning hos enspråkiga och hos tvåspråkiga barn. Med denna känsliga mätmetod upptäcks typiska skillnader mellan grupper av inlärare som inte är uppenbara i mer traditionella språktest.

I ERP-studierna av enspråkiga och tvåspråkiga barn med olika färdighet i språket visas här på olika samband med färdighet och ålder vid första exponeringen av språket med olika aspekter av språket (fonologi, semantik och syntax). Annika Andersson kommer att diskutera resultaten från studierna utifrån hur dessa skulle kunna påverka hur vi lär ut språk.

Du kan läsa mer om Annika Anderssons forskning på Linnéuniversitetets webbplats.

Läs också hennes gästblogg på vetenskapsrådets nätbaserade tidning Curie.

EBBA ALMSENIUS – Kommunikationsstöd i relation och lärande

Ebba Almsenius arbetar som logoped inom skolan. Hon brinner för alla barns rätt till kommunikativt och språkligt tillgängliga lärmiljöer. Ebba var under hösten 2018 med som expert i UR:s TV-serie Superungar. Hon driver instagramkontot kommunikativ_tillganglighet och har tillsammans med Ulrika Aspeflo skrivit boken I Relation
till Lärande. Ebba är också mamma till en pojke med NPF.

Varför upplever vi att barnen inte lyssnar? Varför säger barnet ”jag vet inte” eller ”jag vill inte” hela tiden, eller varför blir hen bara helt tyst varenda gång jag ställer en fråga? Betyder det att jag har blivit mordhotad när en  elev säger att hen ska döda mig? Varför springer barnet iväg när jag försöker prata allvar med det? Varför blir det ständiga missförstånd med just den här eleven?

Ebba Almsenius kommer att ge oss strategier för hur en kan tolka kommunikativa signaler, snarare än orden som kommer ut ur barnets mun. Vi kommer få tips på hur vi kan pekprata med bilder för att underlätta språkförståelse och social förståelse. Vi kommer få möjlighet att ta del av hur vi i skolan kan göra undervisningen tydligare med hjälp av visuella stödstrukturer och bildstöd. Deltagarna på SITS kongress kommer att få en konkret föreläsning om förhållningssätt och alternativa metoder för att underlätta kommunikation och lärande för elever med NPF.

JAKOB ÅSBERG – Läs- och skrivsvårigheter hos elever med och utan neuropsykiatriska svårigheter

Jakob Åsberg är docent och universitetslektor vid Göteborgs universitet, där han undervisar och forskar om läs- och skrivsvårigheter och om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Han arbetar också som utredningspedagog på en specialistenhet för barnneuropsykiatrisk diagnostik (BNK), där han bland annat genomför läs- och skrivkartläggningar med barn och ungdomar.

Ibland framställs läs- och skrivsvårigheter, språkstörning, matematiksvårigheter, ADHD, autism, mm, som om vore de helt separata funktionsnedsättningar. Men forskning och erfarenhet visar tvärtom att överlapp eller ”komorbiditet” är regel snarare än undantag. I sin presentation kommer Jakob belysa detta överlapp mellan svårigheter utifrån aktuell forskning och med fokus på läs- och skrivsvårigheter och neuropsykiatriska svårigheter. Ett viktigt tema är hur vi rent praktiskt bäst kan hjälpa alla elever med läs- och skrivsvårigheter.

Läs mer om Jakob Åsberg och hitta information om hans senaste publikationer på Göteborgs universitets webbplats.

CHRISTIAN WALDMANN – Språkutvecklande klassrum – om fysisk miljö, lärtillfällen och interaktioner

Christian Waldmann är docent i nordiska språk vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintressen inkluderar språkinlärning, skrivande och språkutvecklande undervisning. För närvarande arbetar Christian som forskare i projektet ”Skrivande på gymnasienivå hos elever med och utan en historia av lässvårigheter i grundskolan”. Han är vice ordförande i den svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap.

Den språkliga förmågan relaterar till och ligger till grund för läs- och skrivutvecklingen. Elever som hamnar efter i den språkliga utvecklingen i grundskolans tidiga år utgör en riskgrupp för fortsatta språk-, läs- och skrivsvårigheter och för svårigheter med kunskapsutvecklingen under hela skolgången. Ett adekvat stöd av elevers språkliga utveckling främjar inte bara den språkliga utvecklingen utan även läs-, skriv- och kunskapsutvecklingen.

Här kan du läsa mer om Projektet Språkförmåga, lärmiljö och undervisning projektet som undersöker hur lärmiljö och undervisning kan stödja barns språkutveckling.

TOVE SÖDERQVIST DUNKERS – Och vad säger eleverna…?

Tove Söderqvist Dunkers är specialpedagog med en masterexamen i pedagogik. Hon arbetar som samordnare för barnpanel inom Specialpedagogiska skolmyndigheten och  har fördjupat sig i hur elevers villkor för delaktighet fungerar i skolan.

”Att få kommunicera och bli lyssnad på är en mänsklig rättighet. Skollagen och barnkonventionen är tydliga med att alla elever har rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på. Men forskning och studier visar att elever med funktionsnedsättning kommer till tals i lägre grad än andra. Därför har vi vuxna ett särskilt ansvar att hitta former och arbetssätt så att alla elever kommer till tals.

Det handlar om rättigheter för elever men det handlar också om att vi vuxna behöver elevernas egna er­farenheter för att en reell skolutveckling ska ske. Vi måste ta reda på när elever tycker att det fungerar bra och när det inte gör det. Vi behöver se elevernas erfarenheter som en kunskapsbank för skolutveckling.

Elever som har olika funktionsnedsättningar berättar om sina erfarenheter i en nyligen utkommen barn­panelsrapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Där beskriver elever vad som behöver förändras och vad som fungerar bra i deras skola.”

Barnpanelsrapporten presenterades på ett frukostseminarium den 25 april. Seminariet spelades in och kan också ses i efterhand. Här finns mer information.

Rapporten kan laddas ner från SPSM:s webbplats.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har instiftat ett eget barnombud. Läs mer här!

VICTORIA JOFFE – There Is A Lot More to Language Disorder Than Meets The Eye

Victoria Joffe is Academic Director, International and Professor in the Enhancement of Child and Adolescent Language and Learning in the School of Health Sciences, City, University of London. Victoria is a trustee of the charity, ICAN, and is co-editor of the journal, Child Language Teaching and Therapy.

”It is estimated that approximately 10% of children and young people have a language disorder that impacts significantly on everyday life and has a poor prognosis. Typically, language disorder manifests in early childhood, and frequently persists into adolescence and adulthood. This talk explores the multifaceted nature of language and language disorders and the long term and pervasive impact of language disorder on the individual, their family, and community. The wide spread long term implications of language disorder on all facets of the individual, will be discussed, from the perspectives of the individual, their teachers and family, and will include reflection on educational attainment, health, employment and social and emotional wellbeing. Implications of viewing language and language disorder holistically and as a key driver in everyday life will be explored with regards to the assessment, management, education and ongoing support of the individual and their families.”

Victoria Joffe har nyligen publicerat en forskningsrapport om språkliga interventioner för tonåringar med språkstörning som nu finns tillgänglig online via open access:
Improving storytelling and vocabulary in secondary school students with language disorder: a randomized controlled trial

Läs mer om Victoria Joffe och projektet ELCISS – Enhancing Language in Secondary Schools.