2022-02-14

Visst bör väl december vara årets kallaste månad eftersom årets kortaste dag infaller då?  Och medeltemperaturen är väl lägre på natten än på dagen? Nej, det är tydligen februari som är årets kallaste månad. En sökning på nätet påstår att de huvudsakliga anledningarna är att snön reflekterar solljus och att havet fungerar som kylklampar. Men jag har ju börjat få vårkänslor och tycker att solen värmer mitt ansikte på ett helt annat sätt än i december. Så stämmer verkligen detta?

Nu undrar ni säkert varför i all världen jag inleder med detta? Jo, jag har på förekommen anledning fått i uppgift att läsa boken How to make the world add up, skriven av Tim Harford, engelsk ekonom och journalist. I boken radar författaren upp mängder med exempel på statistiska påståenden och forskningsresultat som spritts, ibland som en löpeld, men senare visat sig inte stämma.

Ett exempel som tas upp i boken är den nyhet som spreds i medier runt om i världen att världens åtta rikaste äger lika mycket som halva befolkningen. Utan att vidare fördjupa mig i frågan beskriver Harford hur man här blandade ihop statistik, vilket bidrog till förvirring och felaktiga slutsatser som sedan blev virala.

I boken ges mängder med exempel och det författaren vill förmedla är att vi alltid måste fundera över vad det är som påstås. Vi behöver lägga märke till våra egna känslor kring påståenden. Om de väcker positiva eller negativa känslor. Det finns nämligen en påtaglig risk att vi medvetet eller omedvetet, drar slutsatser som stödjer vår redan satta uppfattning. Vi behöver också konstruktivt förnuftskontrollera påståendet mot personliga erfarenheter. Ta ett steg tillbaka och leta efter information som kan sättas in påståendet i sitt sammanhang. Fråga oss själva om vi verkligen förstår vad påståendet betyder. Leta efter något att jämföra med – är det som sägs rimligt?

I exemplet om fördelning av tillgångar görs en enkel matematisk uträkning som visar att det som sas knappast kunde stämma. Det som sedan kom att bli viralt hade blandats ihop men eftersom det belyste världens orättvisa och påståendet väckte känslor kontrollerades inte fakta och rimlighet innan rubriker skapades. 

När det gäller forskningsfrågor behöver vi även ta reda på mer om bakgrunden. Hur genomfördes studien? Vilka deltog? Var i världen? Vad omfattar studien och vilka avgränsningar har gjorts?

Det är så lätt att dras med och dela vidare. Framför allt om resultaten känslomässigt tilltalar. I SITS arbetar vi för att sprida och befrämja en vetenskaplig och sund organisatorisk utveckling. Vi har alla i uppgift att tänka till innan vi förmedlar påståenden vidare.

Med dessa ord önskar jag alla en riktigt fin februari!

Annelie Westlund, ordförande i SITS