2020-09-05
För många elever i språklig sårbarhet, med språkstörning/DLD, ADHD, autism eller svenska som andraspråk är skolspråket och skolorden viktiga för att kunna tillägna sig kunskap, förstå och uttrycka sig. Men vilka ord ska vi lägga krutet på? Vilka ord är viktiga?
Alla ord såklart! Men hur och när ska vi hinna gå igenom och ge djup ordkunskap för ALLA ord? För elever i språklig sårbarhet är det viktigt med många repetitioner i olika sammanhang för att lära in nya ord. De behöver även få använda orden på olika sätt för att befästa dem. Ett sätt att komma åt det är att fokusera på de ämnesövergripande begreppen och på strategier för ordinlärning. Vi behöver hjälpa eleverna att hitta fungerande verktyg för att lära sig ord och begrepp, även om man har svårt med språket.
Som skollogoped har jag förmånen att i min tjänst att inte bara arbeta med eleverna en och en utan även i mindre grupp och direkt i klassrummet. Tillsammans med lärare, speciallärare och fritidspersonal kan jag arbeta språkstimulerande och stödjande för alla elever. En del i det arbetet som jag vill dela med mig av är momentet med ämnesövergripande ord där jag ofta arbetar i helklass. Det kanske inte är det mest vanliga att en logoped går in och håller i lektion men både jag och mina lärarkollegor ser tydliga vinster med det arbetssättet, framför allt i klasser där flertalet elever befinner sig i språklig sårbarhet. Det klassrumsövergripande arbetet är inte bara utvecklande för eleverna, det har även vidareutvecklat mina ”logopediska glasögon”. Jag får se mina elever i ett annat, större sammanhang – och se vilka språkliga och kommunikativa krav som faktiskt ställs i klassrumssituationen och hur eleverna hanterar det utifrån sina språkliga förmågor. Genom att arbeta klassrumsbaserat får jag även en fördjupad insikt i och förståelse för lärarens situation och hur vi kan arbeta för att extra anpassningar blir ledning och stimulans. Dessutom är det ett bra tillfälle för lärare att både se sina egna elever men även se hur jag som logoped använder olika strategier för att stötta språkligt och kommunikativt i klassrummet.
I det klassrumsbaserade arbetet prioriterar vi de så kallade nivå 2-orden, eller de ämnesspecifika orden, som är så viktiga för skolspråket men ibland glöms bort. Man kan tänka sig att skolspråket består av både de ämnesövergripande och de ämnesspecifika orden, från de ämnesövergripande jämföra, analysera, slutsats till de ämnesspecifika klorofyll, renässans, växthuseffekten. De ämnesspecifika orden ger också utmaningar men en viktig skillnad är att dessa oftast är förklarade i läromedel. I de flesta fall finns det någon form av definition och även bild som kan visualisera begreppet. Däremot används ofta det ämnesövergripande ordförrådet för att förklara det ämnesspecifika. Därför blir just de orden viktiga! Förklaringar tappar sitt syfte om de innehåller alltför många komplexa ord och begrepp. Genom att arbeta med det ämnesövergripande ordförrådet kan vi stötta och utveckla elevernas språk – i alla ämnen. Därför behöver vi arbeta med det ämnesövergripande ordförrådet tillsammans med strategier för hur man kan göra om man stöter på ett okänt ord.
För många barn i språklig sårbarhet är mötet med skolspråket ett stort steg, man kanske äntligen har bemästrat vardagsspråket och så höjs ribban direkt utan förvarning. Därför blir det ämnesövergripande ordförrådet ett viktigt redskap tillsammans med strategier för HUR man ska göra när man stöter på ett nytt ord och kunskap kring HUR man lär sig ett nytt ord. Att arbeta med strategier är kanske inte något nytt men även här behöver vi tydliggöra och konkretisera det ämnesövergripande ordförrådet. Hur levande blir strategierna om man inte vet vad det innebär att sammanfatta eller att resonera? Det är ord som ofta finns med i olika strategier för ordinlärning eller läsförståelse.
Gemensamt arbete med ämnesövergripande ord
Eleverna sitter i tre grupper med huvudena nära varandra (före coronatider). Framför dem ligger sex ord och en skala som går från rött till grönt – från ”Jag känner inte till ordet” till ”Jag vet vad ordet betyder och jag kan förklara och använda ordet”. De läser orden tillsammans och försöker förklara dem och passa in på skalan. Uppgiften är att enas i gruppen om var ordet hör hemma och sedan visa för mig eller klassläraren som går runt i klassrummet. Före gruppuppgiften har jag gått igenom varför det är viktigt att lära sig nya ord och hur man lär in dem. Alla är överens om att det är viktigt med ord för dem behöver man för att ”prata och förstå saker”. Nu ska de få arbeta med några ord. Jag har gett dem en utmaning att använda sina orddetektivsstrategier.
”Ödmjuk, det är när man är mjuk och försiktig som ödet”. Ordrikedomen och förklaringarna är fantastiska och man märker hur ord verkligen kan stimulera och utmana språket. När alla ord har förklarats och sorterats får varje grupp bilder som kan illustrera orden. Genast börjar diskussionerna igen och förklaringarna blir ännu djupare och tydligare med bilderna som stöd. Jag stannar lite extra vid en grupp där flera av eleverna av olika anledningar kämpar lite extra med språket. Vi tittar på ordens olika delar, anger kategori på ordet (är det en känsla, något man gör?) Därefter går vi igenom orden tillsammans och försöker även att använda dem i meningar.
Lektionerna kan utformas på olika sätt
I stället för att sitta i mindre grupper sitter alla vid sin bänk i dag. Den här lektionen ska vi fokusera på ett ämnesövergripande begrepp. Jag inleder med att visa en symbol för ordet jämföra och tillsammans gissar vi vilket ord som bilden kan tänkas beskriva. Gissningarna varierar från ”titta” och ”välja” till ”ögon” och ”former”. Jag berättar att det handlar om att jämföra, ännu ett ämnesövergripande begrepp ska konkretiseras. Efter att ha gått igenom varför det är bra att kunna jämföra saker och ge exempel på när vi jämför saker i vardagen, som när vi ska välja lördagsgodis eller fika, när vi ska välja present eller lek till när vi ska jämföra djur, historiska skeenden och religioner i skolan så är det dags att gå igenom expertorden för att jämföra. Jag visar orden tillsammans med bildstöd och de får i uppgift att försöka använda expertorden och jämföra givna ord med bänkkamraten. Eleverna växer flera centimeter när vi avrundar lektionen med att gemensamt samla in våra jämföra-meningar och alla har lyckats använda expertorden. Innan vi går ut på rast får de ett rastuppdrag – jämför något på rasten! Allt för att konkretisera och göra skolspråket till ett mer välbekant verktyg. För några elever behöver jag följa upp i mindre grupp eller en och en för fler möjligheter till repetition men vi har lagt en gemensam grund i klassrummet där sedan läraren kan ta vid.
Våga prova
Avslutningsvis, våga prova på att arbeta med ämnesövergripande begrepp! Börja med att titta igenom läromedel och uppgifter. Vilka ord och begrepp är det som ofta återkommer? Hur kan du konkretisera de begreppen för att stötta elevernas skolspråkande?
Kom ihåg att erbjuda många repetitioner i flera olika sammanhang, ”verba” verben – alltså att ni gör det som ordet betyder – inte bara pratar om det och att använda flera olika sinnen. Använd förklaringar som utgår från elevernas språkliga nivå och förmåga och upptäck ordens delar tillsammans.
Läs mer: Är du sugen på att testa ett liknande arbetssätt? Då är mitt lästips boken ”Bringing words to life” av Linda Kucan, Isabel L. Beck, Margaret G. McKeown, där du kan inspireras ytterligare.
Julia Andersson
Läs också Julia Anderssons blogg där hon bland annat delar med sig av material och övningar.