2020-06-07

Välkommen som ordförande i SITS!

Tack! Ja, livet är verkligen fullt av överraskningar! Jag såg inte framför mig att jag var den som skulle ta över ordförandeposten efter Sofia. Det är både en spännande och viktig utmaning att få vara med att utveckla arbetet med SITS viktiga uppdrag – att sprida kunskap om tal, språk, kommunikation. Faktum är väl att det aldrig varit så angeläget som nu. Att ha bekymmer med språket i ett samhälle som består så mycket av tal och text är inte lätt.

• Vem är du?

Jag är i nämnd ordning utbildad fritidspedagog, lärare och specialpedagog. Har en vidareutbildning inom språkstörning. Jag har lång erfarenhet av att möta elever inom området NPF.

Min arbetsgivare sedan tio år tillbaka är Specialpedagogiska skolmyndigheten där jag haft möjlighet att arbeta med många skiftande uppgifter. Jag har bland annat arbetat med utredning, rådgivning, läromedelsgranskning och kursverksamhet. Har även drivit en del projekt. De senaste åren har jag varit projektledare för projekt Strategi språkstörning. Det består av en rad delprojekt, vi har exempelvis har vi tagit fram ett studiepaket som publicerades under förra hösten, digitala baskurser och stöd till utvecklingsprojekt ute i landet. Det är ett jätteroligt arbete som ger otroligt positiv feedback från skolpersonal runt om i landet!

• Hur och när kom du första gången i kontakt med SITS?

Jag har under många år varit med på de kongresser som SITS har anordnat. Har alltid tyckt att kongresserna håller en hög nivå. Det har varit en varm och välkomnande atmosfär där som jag upplevt som unikt. Det tycker jag idag också!

Själv har jag arbetat i redaktionen för SITS sedan 2015, vilket passat mig väldigt bra. Jag tycker om att skriva och arbeta med text och är intresserad av hur man kan nå ut till människor och skapa nyfikenhet och kanske till och med öka kunskap. Nu är det inte så mycket jag själv skriver – det finns många inom detta gebit som har djup kompetens och lång erfarenhet och som dessutom är skickliga och drivna skribenter. Det fantastiskt roligt! Redaktionens jobb består istället till stor del av att ragga skribenter.

• Vad har du varit med om att utveckla inom SITS?

En stor förändring var när vi tog beslut om att publiceras alla artiklar på nätet i stället för den tryckta tidskrift som kom ut fyra gånger per år. Vi ville nå ut till flera och den tryckta upplagan var dyr att framställa och sedan fanns det en miljöaspekt också, det gäller ju allt tryckt material. Jag vill tro att den förändringen har varit positiv. På redaktionen upplever vi att det är lättare att få artikelförfattare nu än tidigare. Kanske känns det inte så ansträngande att skriva för webben jämfört med en tryckt upplaga?

• Hur ser du på SITS?

Jag tänker att föreningen är unik i sitt slag. Det är en förening som samlar många olika professioner där alla arbetar och verkar för att barn och unga som har det bekymmersamt med språket och dess funktion ska få en bättre utbildning och vardag.  Det innebär att kunskapen inom föreningen är mycket hög. Jag vet utifrån mitt arbete och mina år inom området att det finns en stor efterfrågan från personal inom olika verksamheter runt om i landet att förkovra sig och hålla sig à ajour med ny forskning. Här har vi som ideell förening en viktig roll!

• Finns det något du skulle vilja utveckla eller förändra inom SITS?

Min önskan är att vi kan nå ut till ännu fler. Att fler ska upptäcka den kunskapsbank som föreningen förvaltar. En annan tanke är att använda föreningen för att lyfta upp området och dess komplexitet i en samhällsdebatt. Det vore fantastiskt om vi kunde använda föreningen som en påverkansfaktor för att skapa bättre förutsättningar för barn och ungdomar med språkliga svårigheter. Det är fortfarande många som inte vet vilka konsekvenser det kan föra med sig.

Kongressen fyller en viktig roll i form av arena för nätverkande och det skulle vara fint om vi kunde skapa den formen av nätverk även under resten av året. Den digitala utvecklingen skapar förutsättningar för det. Det handlar nog till stor del om att vi ska upptäcka dess potential och möjligen kan den situation vi hamnat i med pågående coronapandemi ge en puff i den riktningen. Med det sagt så tror jag aldrig att virtuella möten kan ersätta kraften av ett möte i verkliga livet.

• Berätta om din vision med SITS!

Oj, det tål att fundera på! Jag läste häromdagen att man ska formulera visioner som får andra att skratta för att man siktar så högt. Personligen tror jag och förlitar mig på den kraft som finns i möten och samtal mellan människor. En vision skulle kunna vara att SITS i större utsträckning kan verka för att skapa arenor där yrkesverksamma – såväl kliniker som forskare och praktiker – får möjlighet att mötas och utbyta erfarenheter. Prestigelösa samtal där alla tankar får tänkas och uttryckas. En idé i det arbetet skulle kunna vara regionala SITS-föreningar som kan samlas kring frågor av en mer lokal karaktär och samtidigt skapa värdefulla nätverk. Det vore fint!

• Är det något mer du vill förmedla till SITS medlemmar och läsare?

Säkert är att alla läsare, precis som jag och som resten av världen, är starkt påverkade av coronavirusets framfart och dess konsekvenser. Jag vet att många som arbetar i skolan har fått en avsevärt tyngre arbetsbörda, jag vet att logopeder fått rycka in i arbetsuppgifter som är väsensskilda från det de brukar utföra, jag vet att många gör ett fantastiskt jobb och jag vet att det är många elever som far illa i sin hemundervisning. För föreningen innebär det att vi tyvärr måste skjuta fram vår kongress till den 15–16 oktober 2021.

I stort och smått påverkas vår vardag.

Det jag vill förmedla är att om vi fortsätter att göra så gott vi kan, var och en på sitt sätt, så kommer detta att gå över. Arbetsbördan kommer att lätta och vardagen återgå till det normala – kanske inte precis sig lik men kanske till och med lite bättre! Det blir en kongress nästa år och då ska vi vara vässade till tänderna!

Nu står sommaren för dörren och den är oviss. Vädret är oberäkneligt som vanligt men i år vet vi inte heller hur långt vi får åka, vilka vi kan träffa eller hur nära varandra vi bör vara. Ta tillfället i akt att, utifrån de förutsättningar som finns, göra något ni under en lång tid planerat göra. Passa på och att då och då drömma er bort!  Läs böcker, titta på gamla resereportage, njut av naturen och se till att vila. Var sak har sin tid. Med de orden önskar jag alla våra medlemmar och läsare en riktigt fin sommar!

Annelie Westlund, intervjuad av Marika Habbe