2020-11-28

Fredagen den 20 november 2020 hade Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS, premiär för det digitala webbinariet – det första i föreningens drygt 60-åriga historia.

Temat för webbinariet var språklig sårbarhet på gymnasieskolans praktiska program under rubriken: Att bygga språk på byggprogrammet.

Webbinariet bestod av ett panelsamtal kring erfarenheterna från ett pågående projekt med en bokcirkel på Söderslättsgymnasiets byggprogram i Trelleborg. Boken som lästes (lite före utgivning) är en antologi med fokus på språkliga utmaningar och möjligheter under senare skolår med titeln Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning, utgiven på Studentlitteratur i november 2020.

Medverkande var Lotta Kellander, specialpedagog, biträdande rektor och projektansvarig, Söderslättsgymnasiet, Kim Rosberg, pedagogisk assistent, Söderslättsgymnasiet, Kenneth Mattsson, yrkeslärare, Söderslättsgymnasiet, Georgia Pantazopoulou, projektstödjare, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Barbro Bruce, med.dr. i logopedi och redaktör för boken, samt Annelie Westlund, SITS ordförande. Moderator för webbinariet var Maria Rubin, lektor i specialpedagogik.

Bakgrunden till projektet

Kim Rosberg och Kenneth Mattsson berättar att det hela startade med att de hade upptäckt att många elever på Söderslättsgymnasiet brottades med språkliga svårigheter och de sökte sig därför till en utbildning om språkstörning i SPSM:s regi för att lära mer. På så sätt kom de i kontakt med möjligheten att söka SIS-medel från SPSM och bestämde sig för att söka medel för att jobba med språkutvecklingen på skolan.  De tog också kontakt med Barbro Bruce, som i grunden är logoped och författare till bland annat boken Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barbro som precis höll på med en ny bok på samma tema med inriktning mot äldre elever blev genast intresserad av att medverka i projektet. Därmed startades en bokcirkel som fortfarande pågår. Personalgruppen på Söderslätt läser några kapitel i taget och reflekterar kring dem utifrån sin egen praktik. Barbro berättar också en del om bakgrunden till begreppet språklig sårbarhet som hon beskriver som en kontextuell förklaring till något som inte bara ryms inom en individ, utan lika mycket i miljön runtomkring. Den språkliga sårbarheten märks inte alltid i det talade språket när det handlar om elever i gymnasieåldern, men desto mer i lärarens pedagogiska utmaningar i lärandesituationen. Kenneth berättar att eleverna som kommer till yrkesprogrammet ofta är väldigt bra på att dölja eventuella svårigheter, och inte sällan ganska skoltrötta. Det blir ofta en negativ överraskning när de upptäcker att det ställs mycket höga språkliga krav på yrkesgymnasiet, bland annat eftersom man möter en helt ny värld av ämnesspecifika begrepp inom den yrkesinriktning man valt men också många andra begrepp och fraser som tillhör skolspråket. Kim berättar att eleverna ofta har ett ganska enkelt vardagsspråk när de börjar på skolan och behöver ta ett stort språkutvecklingskliv för att komma in både i skolspråket och i de yrkesspecifika begreppen. Lotta Kellander använder begreppet ”skolskadade”. Hon menar att många av eleverna har negativa erfarenheter av skolvärlden. Däremot har de kanske en handens kunskap som man kan ta tillvara och ta stöd i för att bygga ett nytt självförtroende i skolans ämnen. Målet är att eleverna ska lämna gymnasiet med en positiv magkänsla.

Diskussionen rör sig kring hur man som lärare kan hitta nya vägar för att nå fram och skapa en länk mellan de nya begreppen och det praktiska yrket i en form av ett funktionellt språk. Kenneth berättar att när han började som yrkeslärare för 15 år sedan var det vanligare att eleverna hunnit prova på att jobba med det de ville utbilda sig till och kunde en hel del ämnesbegrepp från yrket. Så är det inte i dag. Därför måste man som lärare numera jobba mycket medvetet både med skolspråket och med yrkesspråket. Att fundera över sin egen undervisning är grundläggande i arbetet med elever i språklig sårbarhet. Det krävs att man ständigt tar elevernas perspektiv och försöker sätta sig in i exempelvis hur de förstått en instruktion. Kim berättar om den glädje som uppstod när en elev spontant sa: ”Nu förstår jag och vågar prata mer på min praktik!”

Att få språkspiralen att gå uppåt

I bokcirkeln har man pratat mycket om olika sätt att stimulera elevernas språkutveckling, så att språkspiralen går uppåt i stället för nedåt.  En fråga man ställt sig är hur man kan få elever motiverade att läsa för att ta till sig skolspråket och nya begrepp.

Gymnasieskolans upplägg i dag kräver att allt ska gå mycket snabbt. Det handlar om korta kurser, att läsa korta texter, och att ta snabba steg vidare. Här behöver man fundera kring organisationen, men också ha tålamod som lärare. För elever i språklig sårbarhet kan det vara avgörande att få tid att läsa en längre text och stanna kvar tillräckligt länge på varje språkutvecklingstrappsteg så att kunskapen befästs. Det är också viktigt att möta elevers olika behov, och möta dem där de befinner sig i sin språkutveckling. Att läsa tillsammans, att använda högläsning, och att stanna kvar och låta det hela ta sin tid hävdar lärarna är a och o.

Man diskuterar också kring hur den digitaliserade världen och det multimodala arbetssättet kan vara ett stöd för att få till en samverkan mellan teori, praktik och de yrkesspecifika begreppen. Lärarna berättar hur de använder filmer och bilder i undervisningen. Det kan handla om allt från Youtubeklipp och andra färdiga filmer till de inspelningar Kenneth gör just nu där han själv utför olika praktiska moment. De här filmerna kan eleverna se om och om igen. Det är viktigt att se språket som något mer än bara den lästa texten!

Kim berättar också om en relativt enkel åtgärd som haft god effekt på lärandesituationen: man har prövat att ha fasta placeringar i klassrummet, något som vanligtvis inte finns i gymnasieskolan. Det här har visat sig skapa en studiero och hjälpt elever som lätt blir störda genom att de fått sitta längre fram. En annan åtgärd är att öka tillfällena då eleverna får jobba i en mindre grupp.

Kan det bli för mycket stöd? undrar Maria Rubin. Men att förekomma och undanröja hinder kan aldrig bli för mycket, anser Barbro. När man inte längre har behov av stödet så kommer man att strunta i det, säger hon. En viktig sak är att eleverna blir vana vid att be om hjälp, och att de lär känna sina behov. Allt det man vant sig vid att dölja behöver man få hjälp med att ta fram för att kunna uttrycka sina egna stödbehov. Det handlar inte om att bli servad, något som en del av eleverna vant sig vid. I stället behövs en hjälp till självhjälp. Man måste också få känna att det är okej att misslyckas. Barbro använder metaforen stödhjul. När man tar bort stödhjulen kommer man att trilla ibland i början, det är helt okej!

Att gå till ett hållbart lärande

Genom relationen läggs grunden till självkänslan, säger Lotta.  När man har en relation så är det okej att be om hjälp och blotta sina svagheter. När man landat i det är mycket vunnet!

Hur kan man tänka kring bedömning? Det är ofta ett sorgligt moment. Lärarna berättar om problematiken kring att tiden inte alltid räcker till för att eleverna ska nå målet även om de tagit väldigt stora kliv i sin utveckling. Kenneth tipsar om sambedömning mellan ämneslärare, yrkeslärare och språklärare. På så sätt kan man synliggöra olika tillfällen för att bedöma det funktionella språket. Men här behöver skolan jobba vidare och fundera vidare, med hjälp av samtalen i bokcirkeln.

Kenneth sammanfattar diskussionen med att jämfört med för 15 år sedan har eleverna som kommer till gymnasiet nu mindre språk med sig. Men när de slutar har de mer språk och kunskap än tidigare tack vare ett medvetet arbete med språkutvecklingen. Lärarna ser att de genom projektet har utvecklat sitt arbetssätt och sin attityd till lärandet. Georgia Pantazopoulou från SPSM berättar att precis som alla andra SIS-projektet så kommer detta att dokumenteras när det avslutats så att kunskapen kan spridas till andra gymnasieskolor.

Bokcirkeln fortsätter på Söderslättsgymnasiet, bland annat kommer man att läsa mer om bedömning. Kanske blir det ett webbinarium om betyg och bedömning när bokcirkeln pågått ytterligare en tid. Utifrån alla intressanta frågor som inte hanns med under denna intressanta timme så finns det absolut utrymme för fler webbinarier om språkutvecklingsprojektet på Söderslättsgymnasiet.

Om boken

Antologin Från sårbarhet till hållbarhet, som låg till grund för studiecirkeln på Söderslättsgymnasiet, beskrivs av de 14 författarna som en fortsättning och en fördjupning på boken Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken (Bruce med flera). Begreppet sårbarhet innebär ett kontextuellt och relationellt sätt att möta språkliga och pedagogiska utmaningar, och bokens tolv kapitel behandlar de tre delarna den lärande individen, de språkliga utmaningarna och de pedagogiska möjligheterna. Dessa tre delar måste synkroniseras för att fungera tillsammans. Bokens huvudbudskap är att lärare måste sätta ord på och börja prata om både sin egen, språkets och hela skolans sårbarhet för att i kollegial samverkan komma vidare. Därmed blir sårbarheten startpunkten för arbetet för hållbarhet i lärande och undervisning. Boken vänder sig till lärare i grundskolan, gymnasiet och på universitetet, till specialpedagoger, speciallärare och logopeder samt alla inom elevhälsa och med ledaransvar.

Fortsatta webbinarier

Dagens webbinarium lockade drygt 30 personer som hade anmält intresse genom att bli medlemmar i SITS. Målsättningen är att hålla webbinarier med jämna mellanrum även fortsättningsvis för att kunna erbjuda nyheter inom forskning och metodik samt ge våra medlemmar möjligheter till erfarenhetsutbyte kring SITS målgrupper: barn och elever i språklig sårbarhet i förskola och skola. Så fort restriktionerna kring covid-19 tillåter så kommer även SITS välbesökta och uppskattade kongress i Stockholm att återupptas i den form som är möjlig.

Bli medlem i SITS för att ta del av fortsatta webbinarier utan extra kostnad! Klicka här för information om hur du blir medlem.

Marika Habbe

 

Boktips och länkar:

Bruce, B., Sventelius, E., Ivarsson, U. Svensson, A-K. (2016) Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bruce, B. (red). (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Instagram: Fortsätt följa Kim Rosbergs och Kenneth Mattssons språkutvecklande arbete på Söderslättsgymnasiet genom instagramkontot: @attbyggasprak

Läs mer om SIS-medel och SPSM:s stöd till olika utvecklingsprojekt i förskola och skola på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats.