2023-05-13

Tidigt en söndagsmorgon i slutet av mars hoppade jag på tåget till Köpenhamn för att möta min styrelsekollega Ulrika Ivarsson. Målet för vår resa var Audiologopædisk Forening, ALF:s kongress i Nyborg Strand – en årligt återkommande kongress som vanligtvis brukar anordnas i två dagar.  I år firar föreningen 100-årsjubileum så kongressen var förlängd till dagarna tre. Faktum är att ALF är den äldsta föreningen i världen som samlar professionella som arbetar med människor som har svårigheter med tal, språk, kommunikation, hörsel och/eller läsning.

SITS ingår i ett nordiskt samarbete med våra systerföreningar och vi ses i samband med de kongresser som respektive förening anordnar. Under årets ALF- kongress blev jag och Ulrika varse att det finns väsentliga skillnader som kännetecknar de nordiska systerföreningar. Något vi inte uppmärksammat tidigare på samma sätt men det nordiska mötet samt det tema som genomsyrade kongressen aktualiserade detta.

Vad är det då som kännetecknar respektive nordisk förening och vilket övergripande syfte arbetar den för?

Den danska föreningen Audiologopædisk Forening, ALF, har mellan 400 och 500 medlemmar, varav de flesta är anställda i det offentliga systemet. De arbetar både inom utbildnings- och hälsosektorn och möter både barn, unga eller vuxna. Föreningens huvudsyfte är att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga och professionella intressen och driver yrkespolitiska frågor inom logopedi och audiologi. ALF har för avsikt att vara en aktör i yrkes- och utbildningsdebatten i Danmark.

Norges motsvarighet är Norsk Logopedlag, NLL, som är en professionell intresseorganisation för logopeder i Norge. NLL bildades 1948 och har cirka 1 400 medlemmar. Syftet med den norska logopedagogiken är att samordna och främja medlemmarnas yrkesintressen. I deras uppdrag ingår att genom informationsarbete öka medvetenheten om och intresset för logopedi. Föreningen ska även bidra i arbetet för en yrkesmässigt hög standard inom logopedutbildningen och har som mål att verka för utbyggnad och utveckling av logopedtjänster.

Logopedförbundet, är en delförening i fackförbundet SRAT, som i sin tur är en del av SACO. Det organiserar den svenska logopedkåren och har cirka 2 300 medlemmar. Logopedförbundet arbetar bland annat för ökad kunskap i samhället kring logopeders kompetens, utvidgning av logopeders arbetsmarknad samt gynnsam löneutveckling för logopeder. Förbundet samarbetar också med övriga hälso- och sjukvårdsförbund inom Saco och har ett internationellt samarbete med logopedförbund inom och utanför Europa.

Isländska Logopedförbundet, FTÍ, grundades 1981 och består nästan uteslutande av logopeder. Målet med FTÍ är att förena alla logopeder och följa deras intressen och stärka associationer och sammanhållning dem emellan.

Slutligen vår egen förening Svensk Intresseförening för Tal och Språk, SITS, som samlar alla som är intresserade av och/eller yrkesmässigt är verksamma inom kommunikation, röst, tal och språk. Föreningens uppgift är att stödja och främja en vetenskaplig och god organisatorisk utveckling inom detta verksamhetsfält och att agera som språkrör för de olika yrkeskategorierna för kontakt och samarbete med myndigheter och med andra föreningar i Sverige och internationellt.

Den här korta översikten visar att SITS är den enda av de nordiska föreningarna som samlar olika yrkeskategorier. Vi har inte till uppdrag, som de andra föreningarna, att driva frågor av facklig karaktär utan vårt arbete syftar till att sprida kunskap inom områdena tal, språk, kommunikation och röst.

Då årets kongress lyfte de fackliga frågorna satte det ljuset på flera intressanta perspektiv. Ett är att logopeders utbildning skiljer sig en hel del åt mellan de nordiska länderna. Exempelvis är logopedutbildningen i Norge en tvåårig påbyggnadsutbildning och behörig till utbildningen är bland annat den som har en kandidatexamen i specialpedagogik, fysioterapi eller folkhälsovetenskap. Varken i Danmark, Norge eller Island är logopeder legitimerade så som i Sverige.

För den som vill fördjupa sig mer i ämnet finns sannolikt många intressanta aspekter att fundera över. Både ALF och NLL driver frågan om att logopeder i Norge och Danmark ska bli legitimerade och drar lärdom av varandra i det arbetet.

För mig och Ulrika, som är specialpedagog respektive speciallärare, innebar mötet att till stor del lyssna in de skillnader som logopeder i de nordiska länderna har och vilka fackmässiga frågor som de brottas med.  Med det kom också insikten hur unik SITS är genom att samla olika professionella. De webbinarier SITS anordnar är ett sätt att mötas, över hela landet, mellan professioner och inte minst forskare och praktiker. En fantastisk möjlighet. Om ni inte har tittat på dem kan jag rekommendera er att göra det.

SITS styrelse ska enligt stadgarna ha en jämn och diversifierad fördelning av yrkesprofessioner bland styrelseledamöterna. Under de senaste åren har valberedningen exempelvis tillfrågat ett par barn- och ungdomsbibliotekarier om de vill ingå i styrelsen. Tyvärr hade ingen av de tillfrågade möjlighet att tacka ja just nu. Våra medlemmar är med i exempelvis Logopedförbundet eller Sveriges Lärare och är medlem i SITS för att hålla sig uppdaterad och lära mer. SITS arbetar också för att vara en arena för erfarenhetsutbyte mellan olika professioner där, återigen, våra webbinarier är ett exempel på detta.

I våra stadgar står att vi ska vara aktiva i samhällsdebatten, vilket är ett utvecklingsområde. Att det har fått stå tillbaka beror på att vi alla arbetar ideellt och att tiden inte räcker till. Det kan kanske ändras i framtiden beroende på hur vi väljer att organisera oss. För visst finns det frågor att lyfta vad gäller det evidensbaserade stöd våra målgrupper ges?

Våra artiklar behandlar ibland ämnen som är en källa till fortsatt diskussion och jag vet att ni medlemmar ibland delar med er av era åsikter om det som skrivs. I ärlighetens namn är vi inte så duktiga på att återkoppla. Kanske är vi för försiktiga och färgade av att det i vissa sammanhang på Facebook kan bli väldigt hårt klimat och väjer för att hamna i det diket. Det är synd eftersom det är så viktigt att vi kan prata om komplicerade frågor på ett nyanserat sätt. Förhoppningsvis kan ni ta med er uppslag från våra artiklar och ha en diskussion ute i era verksamheter. Att ifrågasätta sina egna övertygelser är alltid utvecklande och får mig att tänka på ett citat jag läste någon gång:

”Bara för att du är tyst och aktivt lyssnar på vad någon har att säga innebär det inte att du måste byta åsikt!”

Den brasklappen kan vara bra att ha med sig när man känner sig provocerad av vad någon säger eller skriver. Det är inte särskilt utvecklande att bara lyssna till dem som tycker precis som en själv.

Ett forum där våra föreläsare kommer att kunna fördjupa och nyansera frågor är panelsamtalet på SITS kongress den 20 oktober. Kanske blir de bekräftade i sina åsikter eller utmanade – båda lika viktiga.

Den här texten blev spretig och jag inser att jag inte kommer att kunna knyta ihop den på något smart sätt men sammantaget önskar jag att ni fortsätter att sätta värde på föreningen och dess arbete. Hoppas också att ni anmäler er till vår kommande kongress. Antingen ses vi på plats eller så tar du del av det hela digitalt. En artikel om innehållet på ALF:s kongress utlovas senare.

Med värme trots det vårkalla vädret!

Annelie Westlund, ordförande SITS