2022-03-09
Riktlinjer för logopeder i pedagogisk verksamhet är färdigställda och lanserade. Ett övergripande, nationellt stöd för logopeder inom pedagogisk verksamhet är en viktig signal om att logopeder har en självklar plats inom både förskola och skola. Riktlinjerna ska kunna fungera som stöd både för den enskilda logopeden men även för beslutsfattare, huvudmän och andra intresserade.
Logopeder har funnits i svensk förskola och skola ända sedan 1970-talet och har under de senaste åren ökat starkt. I nuläget finns det närmare 300 logopeder anställda i svenska förskolor och skolor. Tillsammans med studie- och yrkesvägledare är logoped den största icke lagstadgade yrkesgruppen i elevhälsan. Det är otroligt roligt att logopeder fortsätter att öka inom pedagogisk verksamhet men samtidigt innebär rollen som förskole- eller skollogoped en osäkerhet för många eftersom logoped varken är en lagstadgad eller självklar profession inom förskola eller skola.
Tillgången till logopeder i pedagogisk verksamhet skiljer sig väldigt mellan olika kommuner i Sverige, och mellan olika skolor. Arbetsuppgifterna för en logoped i pedagogisk verksamhet skiljer sig också; i en del skolor arbetar logopeden direkt med elever, i en del kommuner har logopeden huvudansvar för utredningar, och på andra orter handlar uppdraget främst om handledning till skolpersonal. Vilka utredningar som kan ingå i uppdraget för en logoped i pedagogisk verksamhet kan också skilja sig åt mellan olika kommuner. Det här har att göra med att avtalen mellan regioner och kommuner ser olika ut i olika delar av Sverige, eller att det rent av saknas avtal. Att det kan skapa en osäkerhet för den anställde är en självklarhet, men de som främst riskerar att drabbas är naturligtvis barn och elever i språklig sårbarhet. Med otydliga eller obefintliga avtal, uppdrag och arbetsbeskrivningar för både logopeder och annan personal inom elevhälsan riskerar dessa barn och elever att inte få det stöd de behöver.
Det finns därför ett behov och efterfrågan från logopeder anställda i både förskolan och skolan av stöd angående frågor kring arbetsuppgifter. Det finns också ett behov av gränsdragning mellan region och kommun och mellan logopedens, specialpedagogens och speciallärarens arbete, samt av juridik kopplat till logopeders uppdrag i pedagogisk verksamhet. Huvudmän och rektorer behöver också stöd och information om vad logopeder gör och kan bidra med i förskolan och skolan, och hur ett fungerande samarbete mellan logopeder och annan elevhälsopersonal kan se ut.
Vid den nationella nätverksträffen för logopeder i förskola och skola våren 2019 beslutades om att ta fram riktlinjer för logopeder som arbetar i pedagogisk verksamhet. Riktlinjerna är nu färdigställda och finns att ta del av på Logopedförbundets hemsida. Utvecklandet av svenska nationella riktlinjer inom logopedi bygger på att intresserade och kunniga medlemmar av logopedkåren bildat arbetsgrupper där deltagarna utfört riktlinjearbetet inom ramen för sina respektive tjänster eller ideellt. Rekommendationen är att de riktlinjer som Logopedförbundet tar fram bör revideras efter 3-5 år med tanke på den ständigt ökande kunskapsmängden inom logopediska forskningsområden. Nationella riktlinjer är inte tvingande dokument. Riktlinjerna sammanfattar och värderar det aktuella kunskapsläget som för tillfället finns på området och ger utifrån detta rekommendationer. Baserat på de nationella riktlinjerna kan därefter ytterligare dokument utformas, som kan ge mer detaljerad vägledning.
Det är en arbetsgrupp om 15 logopeder som alla har arbetat eller arbetar inom förskolan eller skolan som har utformat riktlinjerna för logopeder i pedagogisk verksamhet. Arbetsgruppens deltagare har varit de som själva anmält intresse för att medverka i framtagandet av riktlinjerna. Utöver arbetsgruppen har det även funnits en granskande referensgrupp bestående av representanter från olika professioner som till exempel logopeder, psykologer, specialpedagoger, rektorer, tjänstemän och politiker som har läst riktlinjerna innan de lämnades vidare för remissrunda till Logopedförbundets medlemmar, intresseorganisationer och lärosäten.
Redan innan remissrundan och efterföljande revidering började många logopeder använda riktlinjerna som stöd i arbetet. Det har märkts på glada tillrop och kommentarer i samband med remissrundan att riktlinjerna har varit efterlängtade .
Upplägget för riktlinjerna har inspirerats av Sveriges psykologförbunds nationella förening för psykologer i förskola och skola.
(Psifos) kvalitetsmodell för psykologers arbete i elevhälsan, med deras godkännande. Riktlinjerna är indelade i fyra olika delar, där den första delen beskriver varför logopeder arbetar i pedagogisk verksamhet, del två beskriver hur logopeder arbetar i pedagogisk verksamhet, del tre vad logopeder arbetar med i pedagogisk verksamhet och del fyra där de organisatoriska förutsättningarna för logopeder i pedagogisk verksamhet beskrivs. Tanken med upplägget av riktlinjerna är att de ska kunna läsas antingen i sin helhet eller i valda delar beroende på vad man behöver få stöd med.
Ett övergripande, nationellt stöd för logopeder inom pedagogisk verksamhet är en viktig signal om att logopeder har en självklar plats som samarbetspartners med pedagogisk och annan personal inom både förskola och skola. Riktlinjerna kan användas för att kvalitetssäkra och utveckla yrkesutövandet. Förhoppningen är också att vi kan tydliggöra vad logopeder kan bidra med inom förskola och skola och hur arbetet kan läggas upp i samarbete med övrig elevhälsopersonal, lärare och annan personal inom skolan. Ytterligare en förhoppning med riktlinjerna är att de kommer leda till att logopedens kompetens kommer barn och elever till godo och att insatserna blir likvärdiga och evidensbaserade. Dessutom kan riktlinjerna användas av politiker, skolhuvudmän, skolchefer, elevhälsochefer och rektorer i deras beslutsfattande i frågor som rör logopediska insatser inom elevhälsan och den pedagogiska verksamheten. Även andra professioner och samarbetspartner inom elevhälsa och pedagogisk verksamhet kan få information om logopeders arbete genom riktlinjerna och se värdet av logopedisk kompetens inom förskola och skola. Ett mål framåt är att logopeder ska bli obligatoriska inom elevhälsan. Med riktlinjerna som stöd så har vi förhoppningsvis kommit ännu ett steg mot det målet.
Julia Andersson
Skollogoped och ledamot i Logopedförbundet