Språklig sårbarhet och tillgång till tecken

På förskolenivå finns det generöst med böcker med TAKK i grafisk form. För elever som börjar skolan tunnar utbudet ut, såväl i pedagogiskt material (SPSM, 2015) som i böcker man läser för nöjes skull. Varför ser det ut så? Ett barn som bara får tecken på förskolenivå och är beroende av det och sedan förväntas lära sig läsa och skriva svenska med fullständiga, grammatiskt korrekta meningar – hur blir det? tänkte jag när min egen dotter kom till den brytpunkten.

Gemensamt för personer i språklig sårbarhet  är att tecken från teckenspråket ofta är ett mycket bra verktyg för såväl språkinlärning som kommunikation (Forskningsbloggen, 2020). Det kan handla om personer med språkstörning enligt internationell klassifikation (ICD 2018, 2020), språkstörning kombinerad med annan funktionsnedsättning inklusive intellektuell funktionsnedsättning (IF) och hörselnedsättning och det kan också handla om nyanlända. Det finns förstås variationer mellan grupperna men även inom dem. Syftet med teckenanvändning för en person med lättare hörselnedsättning som har eller kanske kommer att ha teckenspråk som sitt andra språk kan skilja sig från behovet hos en person med IF som kommer att ha talad svenska som förstaspråk med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). En gemensam faktor och given förutsättning för projektet Läsfald är att de som har nytta av boken har någon form av kommunikativ/språklig sårbarhet men att de är starka på att använda tecken och att de har en språklig nivå som är på minst en treårings nivå, motsvarande stadiet Utbyggd grammatik i Karlstadmodellen (Johansson, 2006).

Säkert frågar sig många pedagoger och föräldrar som sliter med anpassning av existerande material varför det inte finns färdiga böcker med tecken.  Jag vill försöka mig på att hjälpa dem att hjälpa sina barn genom att ge dem mer tid och bättre förutsättningar att lära sig läsa. Men kanske allra viktigast är att barnen blir mer delaktiga genom att ta del av samma böcker som sina jämnåriga men i den modalitet som bäst passar dem. Det gynnar förstås mångfalden och demokratin när fler kan vara med i gruppen och bidra med sina perspektiv.

Vad projektet utgår ifrån

Exempel på forskning inom detta breda område är Irene Johanssons (1993, 2019) forskningsprojekt på läs- och skrivinlärning för elever med Downs syndrom i lågstadiet. Det påbörjades under 1980-talet då försöksgruppen fick en mer avancerad läs- och skrivfärdighet än eleverna i screeninggruppen. De fick också en mer utvecklad grammatisk färdighet som kan bero på att texten är tydliggörande och mer konkretiserad än talflödet. Delar av den första studien upprepades ett tiotal år senare med nya barn. Resultatet var endast marginellt mer positivt i screeninggruppen som inte fick insatser samtidigt som försöksgruppen gjort markanta framsteg. Material och metodik för vidare spridning togs fram i projektet ”Skriften som mål – språket som medel” (Johansson, 2019). Roos och Allard (2016) lyfter i sin studie fram tidigare forskning om att använda de likheter som finns mellan teckenspråk och skrift och vinsten för läs- och skrivinlärningen i att diskutera syntax och morfologi med eleverna. Gärdenfors, Johansson och Schönström (2019) drar i sin forskningsrapport slutsatser om strategier för läs- och skrivinlärning för hörande barn, döva barn och barn med varierande hörselnedsättning. En slutsats är att tidig exponering för teckenspråk och teckenbokstavering ger barnen goda strategier i inlärningen och hjälper dem att stava bättre än jämnåriga. Vad dessa forskare säger vill jag ta fasta på med material och handledning i projekt Läsfald. På individnivå syftar förstås projektet också till att stärka barnets självförtroende som läsare.

Det projektet tar fram är egentligen bara ett material med handledning över komponenter som redan är kända. Till att börja med har Natur & Kultur gett mig en avsiktsförklaring om att anpassa ”Den magiska kulan” enligt metodik på nivå 4 av ”Steget före – ett kurskoncept för tecken och språkträning” (IAKM, 2020). Steget före nivå 4 nyttjar som metodik tecknad svenska som togs fram på 1970-talet men då i en annan kontext (SDR, 2009). De svenska teckenbilderna från SPSM: s Ritade tecken följer i materialet helt den svenska grammatiken. Teckenbilder finns inte bara med för de betydelsebärande orden (som i TAKK) utan för samtliga ord i meningen. Teckenbilder som tydliggör grammatiken finns också med för ändelser som -r i ”tar” eller -n i ”kulan”.

Utan engagerade pedagoger kommer vi ingenvart!

På Hjärups skola i Staffanstorp har vi ett kreativt och engagerat team som inom ramen för språkträning med Karlstadmodellen och med stöd av rektor och habilitering testar det material som tas fram i syfte att utveckla läs- och skrivförmågan. Också Nyhemsskolan i Halmstad, som har en språkprofil, är med och tycker till om materialet och kan dessutom lägga in mångfaldsaspekten då skolan har många elever med svenska som andraspråk. Jag ser att utifrån rätt förutsättningar kan fler skolor komma in i projektet, även de som idag använder annat material, för att kvalitetssäkra handledning och layout före utgivning.

Kunniga, engagerade pedagoger som individualiserar och utmanar på rätt nivå är avgörande för framsteg. Vissa barn är starkare på helheten medan andra är starkare på delarna, tyngdpunkten på kännedom om skrift, tecken och uttal kan variera och så vidare. Materialet är tänkt att kunna användas av individer och skolor som tillämpar såväl kognitiva metoder inriktade mot fonologi och ordbildsmetoder som sociokulturella metoder, till exempel ”situated learning”. På individnivå behöver dock förberedande arbete göras med bland annat begreppsinlärning för eleven som har nytta av tecken. Samverkan med elevens vårdnadshavare är också en framgångsfaktor. När eleven är förberedd kan delaktigheten i skolan öka genom att alla i klassen läser samma bok. Då tas kraften i gruppens gemenskap tillvara, som Ingvar Lundberg och hans kollegor (2011) skriver i handledningen till ”Den magiska kulan”.

Inte bara ett behov men också en rättighet

”Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.”  Så står det i artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. ”Var och en” alltså! Och inte nog med det, alla människors lika och obestridliga rättigheter är ”grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen …” enligt inledningen till förklaringen. När vi jobbar för individer med språklig sårbarhet, oavsett etnicitet, kultur eller intellektuell förmåga, jobbar vi också för frihet och rättvisa.

Den svenska språklagen (SFS 2009:600 §14) säger också att ”Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska ”… den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket”. I det citerade stycket från språklagen vill jag lyfta fram stycket och den som av andra skäl har behov av teckenspråk. Givetvis bör detta tolkas som att den som har behov av TAKK, Steget före och svenska med teckenbilder också ska få tillgång till och möjlighet att uttrycka sig med det såväl i lärande som i kommunikativt syfte.

Sofia Thole Kling
Projektledare Läsfald
www.lasard.se

Lästips och referenser

Allard, Karin och Roos, Carin. 2016. Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande för döva barn och barn med hörselnedsättning. En systematisk litteraturstudie. Forskningsrapport 2016:10 Karlstad: Karlstads universitet.

Felth-Sjölund Ingela, Hed Andersson Pia, Lundberg Ingvar och Wänblad Mats. 2011. Den magiska kulan. Lärarhandledning. Stockholm: Natur & Kultur.

FN-förbundet. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.  (Hämtad 2020-01-21)

För läromedelsproducenter: Behovskartläggningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten 2015-11-09 granskad 2019-09-30.
(Hämtad 2020-01-06).

Gärdenfors, Moa och Johansson, Victoria och Schönström, Krister. 2019-11-12. Spelling in Deaf, Hard of Hearing and Hearing Children With Sign Language Knowledge. Frontiers in Psychology. Auditory Cognitive Neuroscience.  10 (23): 24-63.

Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem 2020. Socialstyrelsen. (sökord F80.1 samt F80.2 för språkstörning) (Hämtad 2019-12-01)

Johansson, Iréne. 1993. Läs- och skrivprocessen hos barn med Down syndrom. Deskriptiv och explanatorisk del.  Forskningsrapport 93:5 Karlstad: Karlstads universitet.

Johansson, Iréne. 2006. Utbyggd grammatik: Språkträning enligt Karlstadmodellen. Kalmar: Hatten förlag AB.

Johansson, Iréne. 2019. Skriften som mål – språket som medel. International Association of Karlstadmodellen (IAKM). Projektrapport 2019:1.  (Hämtad 2020-01-21)

International Association of Karlstadmodellen (IAKM). Utbildning: Steget före.  (Hämtad 2020-01-21)

Klassifikationen ICD-10. Socialstyrelsen 2018-12-07 uppdaterad 2019-11-08. (Hämtad 2020-01-10)

Forskningsbloggen. Låt stå! Visuellt stöd: En nyckel till framgång (Hämtad 2020-02-09)

SFS 2009:600. Språklag.

Sveriges dövas riksförbund (SDR). 2009. Svenskt teckenspråk och TSS: Detta är skillnaden.