27 december 2024

Så är snart december slut och ett nytt år, 2025, börjar nästa vecka. Tänk att det snart har gått ett år sedan jag tog aktiv del i Svensk Intresseförening för Tal och Språk genom att bli ny ordförande!

Året har varit spännande och lärorikt på flera sätt. I våras fick Elin Jälmbrant och jag möjlighet att besöka systerföreningens ALFs konferens i Danmark och den 18 oktober hade vi vår egen konferensdag på Klara Konferens & Happynings i Stockholm med flera mycket intressanta föredrag. Där fick vi höra presentationer om alltifrån vikten av ljudbaserad läsinlärning i unga åldrar till den spännande lajvpedagogiken som en metod att öka läslusten. Månaden därefter hade jag förmånen att presentera mina och Josefine Karlssons forskningsresultat om lyssningsförståelse hos unga vuxna på Nordisk konferens i logopedi där fler än 330 logopeder var samlade.

Så vilka tankar har jag att förmedla till er därute från det gångna året och inför det nya? I denna ordförandetext vill jag fokusera på två områden som jag tänker att vi alla har nytta av att återkomma till och påminna oss om, så att vi gång på gång förmedlar detta till viktiga personer kring nya generationer barn, och i vår kommunikation med oss själva och andra. Det ena är vikten av tidig språkexponering och det andra är medveten närvaro i mellanmänsklig kommunikation.

Varför vill jag då fokusera på just det första av dessa två områden? Jo, min uppfattning är att denna kunskap i mångt och mycket är knuten till de utbildningar som logopeder och pedagoger går, i huvudsak kvinnor, men det är inte självklart att alla människor därute i vårt samhälle – både män och kvinnor – på ett naturligt sätt får till sig detta. Och många kan således gå ovetande om sin egen mycket viktiga roll som språkgivare för barnens språkinlärning! Föräldrautbildningar finns glädjande nog på flera ställen i landet men ofta kommer dessa inte in förrän man har börjat observera någon typ av språksvårighet.

Jag håller verkligen med Gunilla Thunberg (docent i logopedi, Göteborgs universitet) som, efter att jag tog ordet för att uttrycka min entusiasm när vi fått höra om ett exempel på effektiv föräldrautbildning, sa: ”Detta kan rädda världen.”

Tidig språkexponering Det lilla barnets hörselsystem är moget redan i femte graviditetsmånaden. Det betyder att ljud når fostrets hörselsystem inne i magen, moderns röst och andra närståendes röster och prat skapar minnesspår i hörselcortex. Ofta talar man om barnets medfödda förmåga till fonetisk kategorisering, vilket innebär att det redan när det kommer ut i världen har en naturlig förmåga att höra skillnad på världens alla talljud, men parallellt sker alltså även en förstaspråksspecifik inlärning baserad på spädbarnets mycket tidiga lyssningserfarenhet.

Alla de yttranden, sånger, ramsor, historier, ordlekar vi förmedlar till det lilla spädbarnet lagras som helheter i höger hemisfär när det är mycket litet (Locke, 1997). Från cirka 1,5 år fram till drygt 3 års ålder sker en överflyttning av språkfunktionen till vänster hemisfär och det sker oavsett hur många yttranden som barnet skapat neurala nätverk för under tidigare åldrar. Ju större lager av yttranden, desto effektivare blir språkfunktionen. Det innebär alltså att den grammatiska analysen (exempelvis av ordböjningar och frasers uppbyggnad) sker mer effektivt om det finns fler exemplar för barnet att göra sin analys av. Ett barn som exponerats för en stor mängd yttranden från sina närstående kommer att få en mer effektiv grammatisk förmåga, vilket banar väg för fonologisk medvetenhet och läsning.

Om vårdnadshavare och närstående utnyttjar de första 2–3 åren av ett barns liv åt dessa språkgivande aktiviteter skulle många av de svårigheter som vi ser redan när barnen börjar sexårs alltså kunna mildras! Att prata till barnet, att använda ögonkontakt, intonationsrikt tal och tydlig artikulation ökar chansen för barnet att bygga upp rika neurala nätverk i hörselcortex och angränsande språkområden. Jag är så glad över att de tidiga pionjärerna inom logopedi, exempelvis Monica Westerlund, förstod vikten av interpersonell kommunikation med andra viktiga yrkesgrupper därute, både inom barnhälsovården och inom biblioteksverksamheten. Nu är det upp till oss alla andra därute att ta över stafettpinnen för alla barns rika språkutveckling!

Medveten närvaro i mellanmänsklig kommunikation

I höstas fördjupade jag mig i ny litteratur av Wrench och medarbetare när vi startade vårt distansprogram för audionomstudenter vid Örebro universitet. Här vill jag dela med mig av bokens fokus på medveten närvaro som ett sätt att underlätta kommunikationen med oss själva (intrapersonell kommunikation) och med våra medmänniskor. Denna inriktning har inte jag stött på tidigare i kurslitteratur om mellanmänsklig kommunikation på universitetet, och när jag tog del av denna litteratur spred sig verkligen en positiv känsla i kroppen och tankarna hos mig.

Inom akademin finns en stark känsla av effektivitet och prestation som man ska leva upp till och detta har jag själv försökt motverka genom att lägga in röst, andning och kroppskännedom på de program jag undervisar i, tänk personlig/social hållbarhet. Momenten är som små energigivande öar för studenterna och för läraren (!). Många gånger blir det glada skratt och utrop som resultat av våra aktiviteter! Och så här i denna bok har man infört liknande aktiviteter för att försöka bromsa upp den kognitiva hetsen och pressen. Jag avslutar denna text med att dela med mig av en övning ur kapitel 2 (boken är fritt nedladdningsbar, vilket är en mycket trevlig sak).

Med denna övning vill jag avsluta min fjärde ordförandetext för 2024 med att återigen påminna oss om det fantastiska hörselsystemet, och önska er alla ett härligt 2025 fullt avlyssning och medveten närvaro och god energi. Det är verkligen något som vi alla och världen behöver just nu!

Övning i medveten närvaro

Vi lever i en konstant sorlande och brusande värld. Träna på att vara uppmärksam på ljud. Hitta en avskild plats och blunda bara. Fokusera på ljuden omkring dig. Märker du vissa ljud mer än andra? Varför? Är det för att du lägger större vikt vid dessa ljud jämfört med andra ljud?

Ljud kan vara till hjälp i din användning av medveten närvaro. Vissa människor föredrar att uppmärksamma ljud snarare än sina egna andetag när de mediterar.

Syftet med denna aktivitet är att se om du kan urskilja vissa ljud mer än andra. För en del människor är vissa ljud bullriga och mycket distraherande. Andra kanske tycker att ljuden är lugnande och avslappnande.

Om du tittar på gamla avsnitt av Stålmannen 😇  kanske du har sett scener där han måste koncentrera sig på att höra ljudet av någon som ropar på hjälp. Stålmannen kan filtrera alla ljud i världen med sin superhörsel för att ta reda på var han behöver fokusera sin uppmärksamhet.

Det kommer att finnas många tillfällen i livet där du kommer att bli distraherad eftersom du kan bli överväldigad av allt oväsen. Det är viktigt att ta några minuter, bara för att vara uppmärksam på ljuden runtikring dig och hur du kan hantera alla distraktioner. När du väl är medveten om saker som utlöser distraktioner eller brus, kommer du att kunna vara mer fokuserad och bli bättre på att kommunicera.

Vänliga hälsningar

Cecilia

Referenser:

Locke, J. L. (1997). A theory of neurolinguistic development. Brain and Language, vol. 58. 265–326.