2025-04-26

Jakten på orden

Den senaste tiden har jag på olika sätt fått upp ögonen för orden.

De betydelsefulla orden. Orden som för det lilla barnet kan innebära att en helt ny värld öppnas. Ett nytt ord  – en ny värld. Orden som för den äldre människan kan betyda skillnaden mellan en dag i ensamhet eller en dag i gemenskap. Barbro Westerholm som outtröttligt arbetade för att öka respekten för den årsrika människan – kanske hade hon haft synpunkter på hur vi ska öka ordrikedomen hos den uppväxande generationen då hon genom sin yrkeskarriär hade ett särskilt intresse även för logopediska frågor.

Inom hörselområdet vet vi vikten av att orden är hörbara, så att de går att lyssna till och förstå, för att slutligen användas för att lära sig nya saker med. Det framkom både på SPSM:s digitala konferens ”Hörsel, utveckling och lärande”, där jag hade möjlighet att presentera preliminära resultat från Josefine Karlsson och min forskning om hörförståelse (som vi nu lutar åt att kalla lyssningsförståelse), och på SPAF:s fysiska konferens i Stockholm för några veckor sedan, då lyssningsstilar blev ett glatt uppmärksammat moment när jag talade om kommunikationsmodeller. Med orden får vi nya insikter om verkligheten därute. Och då behöver de vara hörbara så följande fascinerande mekanismer kan komma tillstånd:

Det lilla barnets förmåga till mönsterigenkänning av talströmmens ljudstruktur, att förstå hur prosodin i det omgivande språket markerar när ord börjar och slutar, hur ljudföljder ger ledtrådar till ordgränserna – det förutspår med vilken effektivitet barnet utvecklar sitt språk. Detta är nu etablerad kunskap efter såväl gammal som nyare forskning av Jenny Saffran och medarbetare. Och att hur den vuxne talar med barnet har betydelse för hur lätt det segmenterar talströmmen och lär sig representera ljudföljder till innehåll i dess nära verklighet, är likaså känt för de flesta.

Orden.

Orden som gör skillnad. Och för barnen med språkliga utmaningar vet vi att antalet exponeringar och hur tydligt de framställs kommer att påverka hur de lär sig ord. För många barn med tal- och språksvårigheter ligger utmaningen just i ordinlärningen. Där behöver omgivningen vara aktiv genom att reducera det omgivande bruset (inom audiologi förbättra tal–störförhållandet), exponera barnet för en mängd repetitioner och arbeta både med lyssning och eget uttal för att perception och produktion ska sammansmälta till en stabil enhet.

Grad av ordrikedom är svår att mäta. Vi vet att Svenska Akademiens ordbok innehåller 126 000 ord – men till vilken grad vi förstår ett ord är svårare att uppskatta. Detta slår mig nu när jag tänker på ordet ”slår” och det var slående när jag lyssnade på dagens avsnitt av ”Språket” att man inte alltid tänker på variationen i hur ett likalydande ord används. Det är verkligen något vi kan slå fast!

Jakten på orden.

Frihet, jämlikhet, broderskap.

En historiskt avgörande ordtriad. Samhällsomvandlingar kom till stånd.

Intressant att ovanstående ord är så närbesläktade med en annan ordtriad som nu jagas inom utbildningsinstitutionerna på andra sidan Atlanten:

Mångfald, jämställdhet, inkludering.

Det sistnämnda har även den svenska skolan blivit mer intresserad av på sistone. Men tänk då på vad som kan menas med inkludering: Är det fysisk inkludering som är viktigast? Kunskapsmässig inkludering? Social inkludering? Elin Z:s starka inlägg visar hur hett detta ord har blivit i skolan. Och hur resursbrist får oanade konsekvenser.

Jakten på orden. Respekt för orden. För vad de signalerar för olika människor och hur vi möts kring dem.

Troligen särskilt jätteviktigt nu.

Cecilia Nakeva von Mentzer
ordförande