2019-09-06

Alla väntar, tystnaden kan nästan höras.

Linus, en lång och gänglig 14-åring med blont, långt, lockigt hårsvall och blå ögon, går med bestämda steg fram till berättarstolen. Han sätter sig ner, korsar benen och tittar under lugg på sina klasskamrater. En snabb blick på lärarna. Han ler.

Han tittar ut över gruppen. Alla är tysta. Det är nu det sker, Linus ska ha sin första muntliga redovisning.

Den här eleven har diagnostiserats med grav språkstörning, autism och dyspraxi. Han deltar ivrigt i samtal som engagerar honom och visar att han har goda kunskaper i olika ämnen och om livet utanför skolan.

Hans språkstörning ställer dock till det för honom. Det blir en pedagogisk utmaning för skolan att förstå vilket stöd och vilken form som hjälper honom på bästa sätt.

Linus har stora svårigheter att forma de ljud han behöver och omvandla dem till ord och tal: ord som han vet och kan men inte får fram på rätt sätt. Hans verbala förmåga att kommunicera har under lång tid varit begränsad. Han har fått förlita sig på att vuxna runt omkring honom kan förstå de ord han försökt få fram. Det har inte alltid lyckats. När han förstått att de inte förstått har han oftast svarat uppgivet och med nedåtriktad blick: ”Det var inget.”

Linus kan använda en del tecken som stöd till talet. Det förutsätter att pedagoger i hans närhet och att han själv lär sig så många tecken som det krävs för att kunna föra ett samtal.

Tillsammans med pedagoger och med tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, i det här fallet en app, har han kunnat planera sin redovisning. Arbetet har pågått i några veckor. Det tar tid att lära sig hur appen ska användas, vad Linus vill berätta och varifrån han kan inhämta informationen. Med appen fotograferar han den text han behöver för att få kunskap.

Den fotograferade texten läses sedan upp automatiskt. Linus har övat på att uttala orden så tydligt han kan och att minnas den upplästa texten.

Detta har hjälpt  Linus. Nu vågar han göra sin första redovisning. Han har själv valt vilken uppfinning han vill berätta om. Det handlar om cykeln.

Linus har tillgång till de kompensatoriska hjälpmedel som hjälper just honom att följa undervisningen och vara delaktig. Det innebär att han får möjlighet att tillgodogöra sig kunskaper på ett sätt som hjälper honom i hans utveckling. I slutändan ökar möjligheten till att nå skolans måluppfyllelse.

Han visar upp en stadig blick, sträcker på sig och börjar sin redovisning.

Han lyssnar först i sina hörlurar på det som sägs, upprepar det som sagts med en så klar och tydlig röst som han kan. Hans rädsla för att ingen ska förstå det han säger verkar bortblåst.

Linus är en av många elever med språkstörning som varje dag har svårigheter där orden inte alltid följer tanken. Dessa elever har ett stort behov av att det finns pedagoger/personal som har stor kunskap om språkstörning och kompetens att avgöra hur, vad och vilka kompensatoriska hjälpmedel som behövs för att hjälpa eleverna med kunskapsinlärning i skolan.

Med hjälp av vuxna som Linus är trygg med, i en trygg grupp och med det stöd han behöver kan han kommunicera med andra, delge dem sina kunskaper och vara delaktig i ett kommunikativt sammanhang. Hans svårigheter med språket är bara en del av honom.

Hans önskan är: ”Att vara som alla andra.”

Just i dag hoppas vi att det var precis det han känner när han med ett självsäkert leende avslutar sin första muntliga redovisning … någonsin.

En stolt och lycklig Linus går med lätta, snabba steg tillbaka till sin plats.

Alla förstår.

Linus får stående applåder, positiva tillrop och en och annan tår faller sakta ner på fröknarnas kinder.

Annelie Westerberg, speciallärare
Hällsboskolan Kungsholmen, Stockholm

 

Vill du läsa mer om språkstörning:

Carlberg Eriksson (2015). Språkstörning – en pedagogisk utmaning. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina ( red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Del 1. Studentlitteratur.

Sjöberg, Malena. (2007). Ibland låtsas jag att jag förstår. En bok om elever med språkstörning. Afasiförbundet i Sverige (Talknuten) och Riksförbundet DHB.)

Bruce, Barbro, Sventelius, Eva & Ivarsson, Anna-Karin ( 2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur