2021-05-16
Fredagen den 16 april var det dags för vårens tredje webbinarium i SITS regi. Webbinariet var även denna gång ett panelsamtal mellan praktiker och forskare med utgångspunkt i antologin Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning (Bruce, 2020). Webbinarierna har sitt ursprung i de minnesanteckningar som fördes när lärare på byggprogrammet på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg genomförde en bokcirkel med ovan nämnda antologi.
Barbro Bruce, med. dr i logopedi och docent i utbildningsvetenskap som även denna gång var moderator, hade plockat tankar och citat från bokcirkelns minnesanteckningar vilka låg till grund för dagens webbinarium.
Vid detta tillfälle hölls samtalet mellan tre representanter från Söderslättsgymnasiet och två forskare och kapitelförfattare.
Från Söderslättsgymnasiet deltog de båda yrkeslärarna Kim Rosberg och Kenneth Mattsson samt biträdande rektor, specialpedagog och speciallärare Charlotte Kellander. I samtalet deltog även kapitelförfattare Lisbeth Almhag, docent i pedagogik vid Malmö universitet, och Sofia Lindberg, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Kristianstad med specialisering inom språk, läs och skriv. De båda kapitelförfattarna har skrivit varsitt kapitel om mobila och digitala läraktiviteter och distansundervisning i boken.
Barbro inledde med att reflektera över att dagens ämne är brinnande aktuellt då pandemin inneburit en massa förändringar i undervisningen och att distansundervisningen på ett positivt sätt nästan tvingat fram nya tekniska lösningar.
De anteckningar som Barbro plockat citat ur har alla det gemensamt att utmaningen i distansundervisningen kan vara att variera sin undervisning med multimodala inslag och att ge eleverna mer taltid.
Hur ska vi se på de nya digitala möjligheterna till att utveckla undervisningen?
Under den tid som pandemin har pågått har skolorna upptäckt en rad digitala programvaror som gör att undervisningen går att genomföra på distans, programvaror som underlättar transparensen mellan lärare och elev så att läraren ser vad eleven gör och hur eleven arbetar. En svårighet som nämns är att lektionerna lätt blir enahanda och att läraren pratar länge med liten möjlighet att se eleverna. För att möta det dilemmat kan man dela in eleverna i mindre grupper i digitala rum och bygga en större del av lektionen på samtal, vilket ger eleverna mer taltid. Det finns många olika programvaror som man kan prova. Ett som nämns är OneNote, där man kan arbeta med bild, text och rita själv. Man får prova sig fram för att se vilka programvaror som passar för läraren och för den grupp elever som ska undervisas.
Tre områden lyfts fram som särskilt viktiga:
- Förberedelse och förförståelse
Tydliga stöd med skriftliga anvisningar och sidhänvisningar. Man kan använda sig av så kallad flipped classroom, där man spelar in en lektion i förväg. Det lämpar sig särskilt bra för praktiska lektioner. Med hjälp av aktuella ord och begrepp kan eleven ta del av den filmade lektionen/genomgången som en form av hemläxa och får på så vis en förförståelse för innehållet i lektionen.
Studier visar att just detta arbetssätt gör stor skillnad vad gäller delaktighet och lärande.
- Lektionsstruktur
Det kan vara att lektionerna har en ram som ser likadan ut och som syftar till att ge eleverna mer trygghet (de känner igen sig) och mycket utrymme att prata. I det digitala rummet kan man dela in gruppen i smågrupper och lägga upp uppgifterna så att alla kan göra sin röst hörd. Det blir konkret och koncist om man får yttra sig.
- Utvärdering
Det är viktigt att göra utvärderingar för att få en uppfattning om hur innehållet har tagits emot så att man kan göra anpassningar för elever med särskilda behov.
Finns det utmaningar med den moderna tekniken för mobila läraktiviteter som man måste beakta?
Pandemin har gjort att den digitala utvecklingen gått framåt med stormsteg och samtidigt har vissa sårbarheter blivit tydliga.
Läraren har inte alltid tillräcklig kunskap om det digitala verktyget men ska ändå lära ut tekniken till eleverna – samtidigt som hen ska lära ut innehållet i ämnet. Detta är en lång process som det egentligen inte finns tid för. Utvärderingen av vilka verktyg som fungerar och inte fungerar är viktig.
Till det kommer svårigheten att handskas med alla andra lockelser i skärmen som kan distrahera eleverna. Där lyfts bland annat att det gäller att ha fokus på samarbete, stöd och handledning. Samarbete kräver kommunikation lärare sinsemellan och med eleverna. De måste känna sig delaktiga och aktiva i sitt egna lärande.
I en studie av lärarutbildare önskade över en fjärdedel mer fortbildning i vad de konkret kan använda av de digitala verktyg som finns och vad som fungerar för deras respektive ämne. En femtedel efterlyste utbildning i teknisk kunskap men också pedagogiska exempel och utrymme för kollegialt stöd. Trots att den digitala tekniken inte är ny känner så pass många sig inte säkra på hur de ska hantera verktygen i lärandesituationen och det förefaller gälla både lärare och elever.
Språket i det digitaliserade och virtuella lärandet – är det speciellt och skilt från språket i det verkliga mötet?
Språket kan vara en snubbeltråd, särskilt för elever som befinner sig i språklig sårbarhet och distansundervisningen ökar språkkraven i muntliga, skriftliga och inspelade uppgifter.
Mycket ansvar flyttas över till eleven att själv uppmärksamma när hen inte förstår. I klassrummet syns det tydligare och tidigare vem som inte kommer i gång. Det är svårare att få syn på detta i distansundervisningen även om man är medveten om vilka elever som har svårigheter.
Den språkliga sårbarheten tenderar att öka när undervisningen sker på distans, vilket man också har kunnat se i forskning. Man måste vara medveten om att sårbarheten triggas i gång i vissa sammanhang.
För att minska sårbarhet behöver fokus riktas mot lärmiljön och hur den blir i distansundervisningen. När distanskurser utformas är det viktigt att tillgänglighet finns i åtanke och att fokusera på lärviljan hos eleverna.
Här finns det olika vägar att gå:
Förberedelser är en grundfaktor i proaktiv och reaktiv tillgänglighet. Hur kan vi designa kursen redan i förväg för den variation och mångfald som finns bland eleverna? Man måste också planera för det oväntade. Trots att man gör mycket i förväg kommer det alltid att uppstå situationer längs vägen i distansundervisningen som man inte kan förutse. På något sätt måste man jobba på båda planen.
Universal design for learning (UDL) kan fungera som en ram för att anpassa mål, utmaningar och stöttning för att främja elevernas lärande. Lärare använder olika metoder för att kommunicera kunskap så att lärandet blir tillgängligt för alla elever och de använder olika metoder och stödjande teknik för att ge eleverna möjlighet att kommunicera och visa sin kunskap.
Relationen till läraren är viktig för att eleverna ska våga visa sin sårbarhet och inte drar sig undan och döljer den. Ju äldre de blir, desto tydligare blir skammen för sårbarheten liksom behovet av att dölja den. Det kan sätta hinder för utmaningar och krav som bland annat kan handla om den kritiska mängden övning som behövs för att kunskapsutveckling ska ske.
Är det virtuella mötet ett problem eller en möjlighet med tanke på relationskompetensen?
Med utgångspunkt i att eleven blir en bärare av sina egna metakognitiva utmaningar läggs fokus på lärarens relationskompetens. Det är läraren som kallar till mötet eller lektionen. Därför är det viktigt att läraren blir medveten om sitt sätt att möta eleverna.
Citat ur minnesanteckningarna: ”Om ämnet är tråkigt måste jag få dem att gilla mig.”
Vad spelar detta för roll när det gäller det virtuella digitala mötet?
Det är svårt att bygga relationen digitalt. Är eleverna överhuvudtaget med? De som är tysta i klassrummet är också tysta i det digitala mötet.
Det finns god erfarenhet av att ge utrymme för tidigare inloggning till lektionen då man småpratar lite innan undervisningen börjar.
Ett annat sätt är att dela in jobbet i smågrupper.
I ett forskningsprojekt på Kristianstad Högskola provar man avatarer som ett sätt att öva relationskompetens för lärarstudenter. Syftet är att se hur lärare kan bli bättre i mötet generellt med också bättre i mötet med elever som har någon form av neuropsykriatrisk funktionsnedsättning.
Social ensamhet i samband med lärande på distans?
En studie med intervjuer av elever på komvux som gjordes före pandemin visade att eleverna upplevde distansundervisningen som svår och krånglig och upplevelsen av en språklig sårbarhet framkom tydligt i intervjuerna. Den stora mängden skriven text är en bidragande orsak till att distansutbildningen upplevs som svår. Eleverna reflekterade över att distansutbildningen kräver ett stort egenansvar och att avsaknaden av lärarkontakt gör att de upplever distansundervisningen som mindre tillgänglig än skolförlagd utbildning.
Interaktionen inom distansutbildningen var enligt eleverna nästintill obefintlig och kommunikation mellan lärare och elev skedde nästan uteslutande i skrift. Eleverna beskrev samstämmigt den ofrivilliga ensamheten och avsaknaden av delaktighet. De efterfrågade mer kommunikation inom distansutbildningen, både med lärare och med andra elever och de önskade att den skriftliga kommunikationen skulle kompletteras med fler former av kommunikation.
Annelie Westlund tackade alla paneldeltagare och avslutade seminariet.
Om boken
Antologin Från sårbarhet till hållbarhet, som låg till grund för studiecirkeln på Söderslättgymnasiet, beskrivs av de 14 författarna som en fortsättning och en fördjupning på boken Språklig sårbarhet i förskola och skola – barnet, språket och pedagogiken (Bruce m.fl.). Begreppet sårbarhet innebär ett kontextuellt och relationellt sätt att möta språkliga och pedagogiska utmaningar, och bokens tolv kapitel behandlar de tre delarna: den lärande individen, de språkliga utmaningarna och de pedagogiska möjligheterna. Dessa tre delar måste synkroniseras för att fungera tillsammans. Bokens huvudbudskap är att lärare måste sätta ord på och börja prata om både sin egen, språkets och hela skolans sårbarhet för att i kollegial samverkan komma vidare. Därmed blir sårbarheten startpunkten till hållbarhet i lärande och undervisning. Boken vänder sig till lärare i grundskolan, gymnasiet och på universitetet, till specialpedagoger, speciallärare och logopeder samt till alla inom elevhälsa och med ledaransvar.
Fortsatta webbinarier
Vårens sista webbinarium före sommaruppehållet äger rum fredagen den 21 maj klockan 15–16 under rubriken Från sårbarhet till hållbarhet i möte med akademisk literacy.
Bli medlem i SITS för att ta del av fortsatta webbinarier utan extra kostnad! Klicka här för information om hur du blir medlem.
Annika Söder
Boktips och länkar:
Bruce, B., Sventelius, E., Ivarsson, U. Svensson, A-K. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (red). (2020). Från sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Läs mer om SIS-medel och SPSM:s stöd till olika utvecklingsprojekt i förskola och skola: https://www.spsm.se/stod/bidrag/
Läs mer om Universal Design for Learning (UDL) på Skolverkets lärportal.