2019-01-14

Under SITS kongress i höstas föreläste Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi, under rubriken Om lärares talkomfort och barns lyssnaransträngning i undervisningslokaler. Viveka disputerade 2011 och hennes avhandling innefattar lärares röster i relation till undervisningsmiljön. Fokus på avhandlingen är ljudmiljö och lärarrösten och lärares röstbeteende i sin arbetsmiljö. I dagsläget undervisar och forskar Viveka vid Lunds universitet.

Viveka Lyberg Åhlander refererar till en studie som belyser tre olika faktorer som kan bidra till ogynnsamma lyssnarförhållanden. Den första är försämring hos källan, det vill säga att lärarens röst, dialekt, talflyt och taltempo kan vara en bidragande faktor. Ytterligare en är att själva överföringen är mindre bra, som vid dålig rumsakustik eller buller. Den tredje faktorn är försämring hos mottagaren där hörsel, kognition och språk är av betydande roll.

Viveka utvecklar resonemanget kring begränsningar hos källan och beskriver att röstproblem är särskilt vanliga i röstberoende yrken, exempelvis läraryrket. När en jämförelse gjordes av röstproblem hos lärare och hos den generella populationen uppgav 58 procent av lärarna att deras röst inneburit problematik i kommunikationen, medan endast 29 procent i den generella populationen angav samma problem. Utifrån sin forskning har Viveka fått belägg för att lärare med röstproblem är mer beroende av en fungerande miljö.

Vid en mer ingående titt på vad överföringsproblematiken kan innebära beskriver Viveka hur buller försämrar förmågan att minnas. Barn med hörselnedsättning eller CI har ännu svårare att minnas i bullriga miljöer.

Vidare i sin föreläsning kommer Viveka Lyberg Åhlander in på vilka effekter talarens sätt att prata har på den som lyssnar. När forskargruppen i Lund började studera dessa frågor fanns det inte mycket forskning på området. Flera forskare har kommit fram till att ju långsammare tal, desto bättre för många – men inte för alla. En annan studie har konstaterat att en klar röst är bättre och ökar förståelsen av en berättelse. Även en röst med liten grad av heshet påverkar förståelsen, något som forskning påvisat.

Viveka Lyberg Åhlander har även undersökt barns lyssnaransträngning av olika lärarröster. Åttaåriga barn har via en dator fått lyssna på lärare med bra röst liksom på med lärare med dysfonisk (hes) röst. Därefter testades barnen med ett språkförståelsetest. Då framkom att de barn som lyssnat på den hesa rösten var mer osäkra och svarade oftare fel. Den lärare som hade en bra röst beskrevs av barnen som söt, en bra fröken, snäll. Läraren med dysfonisk röst beskrevs däremot som ful, sträng men bra. Ett barn trodde till och med att den hesa läraren hade problem med skatten. Det som kunde konstateras var att det skapas en negativ attityd till en hes röst. Viveka har även undersökt responstid vid olika röstkvaliteter och konstaterar att det tar längre tid för elever (framför allt flickor) att finna ut rätt svar när de har en lärare med dysfonisk röst.

Viveka Lyberg Åhlander har tittat både på vad begränsningar hos källan och begränsningar hos mottagaren kan innebära. Hon konstaterar att

• heshet har en effekt som liknar den vid buller
• heshet och buller försämrar mottagarens upplevelse av korrekthet, säkerhet och ansträngning/snabbhet
• uppgifternas komplexitet spelar roll
• kognitiv kapacitet spelar roll
• heshet skapar negativ attityd hos lyssnaren
• buller gör det svårare att komma ihåg, särskilt för en individ med hörselnedsättning.

När det gäller begränsningar vid överföringen dyker Viveka Lyberg Åhlander ner i forskning kring buller och rumsakustik. Hon visar en bild på ett vanligt klassrum och konstaterar att de vanligaste akustikdämpande åtgärder är att sätta tassar på stolarna och kanske ett lysande öra på väggen som signalerar när ljudmiljön blir för hög. När det gäller det senare betonar Viveka vikten av att denna ljudmätare introduceras och följs upp så att den inte blir en leksak och att barnen höjer sina röster för att få det att lysa rött. Klassrumsbuller påverkar barn både direkt och indirekt och dessutom visar forskning att det är de svagpresterande barnen som drabbas mest. Dagens klassrum kan med andra ord vara exkluderande. Elevens placering i klassrummet har betydelse för hur mycket barnet uppfattar och därför skulle ett ljudutjämningssystem ge en mer likvärdig lyssnaransträngning för barnen.

När en talare upplever att dennes budskap når fram till mottagaren utan att talaren behöver anstränga rösten uppstår talarkomfort. Vid en undersökning där 467 lärare i vanliga klassrum tillfrågats om de tycker att klassrumsakustiken hjälper dem att tala, svarar 38 procent att de inte håller med och av dessa uppger 60 procent att de har röstproblem. Ljudutjämningssystem kan vara till god hjälp både för lärares röstbeteende och för deras rösthälsa.

En pilotstudie som Viveka Lyberg Åhlander leder där två olika ljudutjämningssystem jämförs med att inte ha något system gav bland annat följande lärarkommentarer:

• Barnen koncentrerar sig bättre än vanligt.
• Det är bekvämt att kunna prata tyst och ändå höras.
• Det gör det lättare för mig att tala och det verkar göra dem lugnare.
• Jag talar mindre eftersom det jag säger faktiskt hörs och når barnen.

Pilotstudien visar sammanfattningsvis att vilket som helst av de två systemen är bättre än att inte använda något system alls. Ljudmiljön förbättras generellt och långtidsmätningar av röst visar att läraren inte behöver anstränga sig så mycket. Barnen svarade dessutom bättre på ett språkförståelsetest.

Avslutningsvis skickar Viveka Lyberg Åhlander med oss ett budskap, som gäller både lärare och barn.

Lärare:

• Är en grupp där röstproblem är vanliga
• Har god nytta av träning av röst och kommunikativa förmågor
• Behöver ha kunskap om klassrummets ljudmiljö
• Har god nytta av ljudutjämningssystem.

Barn:

• Påverkas av hesa röster och buller, särskilt om de har hörselproblem och/eller kognitiva svårigheter
• Normalhörande barn har stor hjälp av hörbarhetsförstärkning då det ger ökad studiero, bättre resultat och ökat välbefinnande

Viveka Lyberg Åhlander bjöd på en mycket intressant föreläsning och det är av stor vikt att vi är medvetna om allt det hon delgivit oss, så att både barn och lärare får en bra och gynnsam vardag där det tysta språket – språkliga förutsättningar och förståelse – kommer i första hand.

Åsa Holfve
Styrelseledamot, SITS