2020-01-18

Carmela Miniscalco, docent i logopedi och klinisk lektor vid enheten för logopedi samt Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, redogjorde i sin föreläsning på den senaste SITS- kongressen för sina långtidsstudier på barn med språkstörning. Hon har förutom lång klinisk erfarenhet forskat på barns språk- och kommunikationsutveckling och hur svårigheter inom dessa områden samverkar med andra funktionsnedsättningar, särskilt med fokus på autism. Hennes arbete ligger även till grund för lansering av ESSENCE-begreppet.

Carmela inledde med att berätta att språkstörning/developmental language disorder (DLD) förekommer hos 5–8 procent av alla barn och alltså är vanligare än förekomsten av både AD/HD och autism. Dessutom förekommer dessa tillstånd/diagnoser sällan isolerade och överlapp dem emellan är snarare regel än undantag. Hos barn med autism förekommer språkstörning hos cirka 50 procent och språkstörning hos barn med AD/HD är ännu vanligare enligt både svensk och internationell forskning. Språkstörning kan således också förekomma hos barn med autism, AD/HD och intellektuell funktionsnedsättning. Den sammanlagda prevalensen av språkstörning är cirka 10 procent (Norbury m.fl. 2016).

Carmela redogjorde för sitt avhandlingsarbete där hon följde barn som identifierades vid språkscreening på BVC  i 2,5-årsåldern över tid. Syftet var att dels studera i hur hög grad språkliga problem kvarstår, dels undersöka om resultat vid språkscreening predicerar utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska problem i skolåldern. Hennes resultat visade att åtminstone på gruppnivå finns betydande språksvårigheter kvar inom flera områden i 6-årsåldern. Bredare bedömningar av neuropsykolog, barnpsykiatriker, specialpedagog och logoped visade att en stor andel av barnen också uppfyllde kriterier för neuropsykiatrisk diagnos eller hade en generell utvecklingsmässig försening i tidig skolålder (Miniscalco et al. 2006). Sambandet var särskilt starkt för barn med svårare språkliga problem. Slutsatsen blev att barn med språksvårigheter bör erbjudas en bredare tvärprofessionell bedömning. I en annan studie visades dessutom att av 40 barn som inremitterats för neuropsykiatrisk utredning på den barnneuropsykiatriska kliniken (BNK) hade hela 60 procent tidigare varit i kontakt med logoped, 71 procent av dem som sedan fick autismspektrumdiagnos. Forskarna jämförde utvecklingsprofilerna på WISC-bedömningen mellan barnen som identifierades via 2,5 års språkscreening och barnen som remitterades till BNK och fann att de i stort sett var identiska. (Hagberg m.fl. 2010)

Kan man screena för språkstörning och autism vid samma besök på BVC?

Utifrån bland annat ovan beskrivna resultat startade TUTI-projektet (Tidig Utredning Tidiga Insatser) i Göteborg 2009. Syftet med projektet var att tidigt identifiera barn med svårigheter och utveckla en välfungerande vårdkedja där till exempel barn med autism så tidigt som möjligt får tillgång till insatser. Ett mål var också att barn med ESSENCE-problem (early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations (Gillberg, 2010), det vill säga svårigheter inom vilket utvecklingsområde som helst) får tillgång till tvärprofessionella multimodala bedömningar.

I projektet genomfördes screening av språk och autism vid BVC vid 2,5 års ålder på cirka 6 000 barn per år, varefter barn som föll ut för språk remitteras till logoped och barn som föll ut för autism remitterades till BNK. Under de två år som projektet pågick identifierades cirka 5 procent av barnen med språkstörning och 1 procent av barnen med autism. Prevalenssiffrorna stämmer väl överens med förekomsten av de båda tillstånden och screening av både språk och autism sker fortsatt på BVC i Göteborg.

I en uppföljningsstudie fem år senare undersöktes alla barn som identifierats antingen i språkscreeningen eller i autismscreeningen år 2011. Resultatet visade att då, vid 7–8 års ålder, hade 40 procent av barnen minst en funktionsnedsättning eller tydliga utvecklingsrelaterade svårigheter, ofta utöver sin språkstörning eller autism (Miniscalco m.fl.  2018).

Fortsatta studier kring språk och autism

Carmela berättade också om ett pågående doktorandprojekt i Göteborg där man använder det nyligen utvecklade frågeformuläret ”Två till fem” med frågor om barns utveckling inom olika domäner. Föräldrar till 100 barn med utfall i 2,5 års språkscreening har besvarat formuläret och barnen har testats av logoped före 3 års ålder. Syftet är att se om man med hjälp av formuläret tidigare kan identifiera ESSENCE-problem eller andra diagnoser hos barn med språkstörning/DLD (Schachinger Lorentzon m.fl. 2018). Alla 100 barn kommer också att erbjudas uppföljning av logoped vid 5 års ålder och då kommer föräldrarna att få besvara ”Fem till femton”-formuläret (Kadesjö m.fl. 2004). Det övergripande syftet med projektet är att demografiskt kartlägga och över tid följa en- och flerspråkiga barn som språkscreenats på BVC vid 2,5 års ålder, för att studera förekomst av språkstörning, övriga utvecklingssvårigheter, livskvalitet samt samband mellan dessa.

Avslutningsvis berättade Carmela om den genomlysning av patienterna som kom till logopedimottagning barn och ungdom, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg i början av 2019. Antalet remisser till barnlogopederna har fördubblats de senaste 10 åren, men antalet logopedtjänster är tyvärr relativt oförändrat. Många barn står på kö och väntetiderna har ökat avsevärt. Den grupp som står för största delen av ökningen är gruppen 10–18 år, följt av gruppen 7–9 år medan åldersgruppen 4–6 år har minskat andelsmässigt. Ungefär en fjärdedel gör många besök (mellan 8 och 98 stycken) och går kvar hos logoped i 2,5–9 år. Genomlysningen visade också att 30 procent av alla barn på logopedimottagning barn och ungdom också besöker andra team inom sjukhuset, framför allt BUP, BNK eller neurologimottagning, men också sjukgymnastik och arbetsterapi.

Carmela Miniscalco avslutade med att säga att språkstörning/DLD är en komplex utvecklingsneurologisk funktionsnedsättning där hela hjärnan är involverad. Barnen med språkstörning/DLD har ofta flera utmaningar och det faktum att de språkliga svårigheterna finns med tidigt i utvecklingen talar också emot att det handlar om selektiva svårigheter vad gäller språk. Flera kognitiva processer är involverade, till exempel exekutiva funktioner; arbetsminne och processhastighet/bearbetning. Dessa kognitiva nedsättningar ses också hos barn med AD/HD och hos barn med ASD-tillstånd som ofta förekommer samtidigt som språkstörning. För att återvända till rubriken för föreläsningen så rör det sig således ofta inte bara om en sen språkutveckling och därför krävs det samarbete kring dessa barn så att rätt stöd och insatser initieras.

Carmela Miniscalco

Om Carmela Miniscalco
Gillbergcentrums webbplats

Referenser

Gillberg C. (2010). The ESSENCE in child psychiatry: Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations. Research in Developmental Disabilities. 31(6):1543-51

Hagberg, B, Miniscalco C. & Gillberg C. (2010). Clinic attenders with autism or attention-deficit/hyperactivity disorder: cognitive profile at school-age and its relationship to preschool indicators of language delay”. Research in Developmental Disabilities. 31(1):1-8.

Kadesjo B, Janols LO, Korkman M, Mickelsson K, Strand G, Trillingsgaard A, et al.  (2004). The FTF (Five to Fifteen): the development of a parent questionnaire for the assessment of ADHD and comorbid conditions. Eur Child Adolesc Psychiatry. 13 Suppl 3:3-13.

Miniscalco, C., Nygren, G., Hagberg, B., Kadesjö, B. & Gillberg, C. (2006). Neuropsychiatric outcome of children at age 6 and 7 years who screened positive for language problems at 30 months.  Developmental Medicine & Child Neurology. 48:361-366

Miniscalco, C., Fernell, E., Thompson, L., Sandberg, E., Kadesjö, B., & Gillberg, C. (2018). Development problems were common five years after positive screening for language disorders and, or, autism at 2.5 years of age. Acta Paediatrica. Oct;107 (10):1739-1749.

Norbury, C. F., Gooch, D., Wray, C., Baird, G., Charman, T., Simonoff, E., … & Pickles, A. (2016). The impact of nonverbal ability on prevalence and clinical presentation of language disorder: evidence from a population study. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 57(11), 1247-1257.

Schachinger Lorentzon, U,  Kadesjö, B, Gillberg, C & Miniscalco,C. (2018) Children screening positive for language delay at 2.5 years; Language disorder and developmental profiles. Neuropsychiatric diseases and treatment 14, 3267.