2018-04-08
Julie Dockrell, professor vid University College London, föreläste vid 2017 års SITS- kongress om talspråkets inverkan på skriftspråket. Dockrell redovisade ett urval av sin omfattande forskning inom området barn och ungdomar med Developmental Language Disorders, DLD, och sambandet mellan deras talspråk och skrivförmåga. DLD är den internationella termen för språkstörning.
Det har forskats mindre om skrivutvecklingen än läsutvecklingen hos barn med DLD. Dockrell menar att en elevs skriftliga kompetens ger en bild av hens språkliga kompetens. Många lärare upplever att elever med DLD har svårt att få ner sina idéer i skrift och att det är svårt att lära ut skrivande. Skrivförmågan är komplex och det är viktigt att vi hittar sätt att mäta dessa elevers framsteg, för att kunna sätta in adekvat stöd.
Vidare konstaterar Dockrell att skriva handlar om att överföra idéer i lingvistisk form, till ord-, menings- och textnivå. I textskapandet framträder de språkliga svårigheterna och vi behöver mer kunskap om hur talspråket inverkar på skriftspråket. Tidigare har forskning om skrivutveckling mer fokuserat på stavningsförmåga snarare än textskapande.
Talspråklig förmåga i relation till skriftspråklig förmåga
Enligt en studie (Mackie & Dockrell 2004) kan man se att en text som är skriven av ett elvaårigt barn med DLD innehåller färre ord än en text skriven av ett jämnårigt barn utan språksvårigheter. Man kunde också se att barn med DLD gjorde fler syntaktiska felskrivningar än jämnåriga kamrater.
Det som framkom var att det inte var någon tydlig skillnad i textens innehåll eller i andelen stavfel men att grammatiken hos ett barn med DLD avviker både i tal som skrift.
Den språkliga förmågans inverkan på textskapande över tid
I en grupp åttaåringar med och utan DLD, testades ordförråd, grammatik, fonologi och berättande. När barnen var mellan elva och sexton år testades också skrivförmågan.
Resultat av studien visade att barnens ordförråd var den enda språkliga faktor som signifikant kunde förutsäga skrivande. Storleken på barnets ordförråd vid åtta års ålder påverkade skrivande vid elva års ålder. Ordförrådet vid elva års ålder påverkade vid 14 års ålder både den talspråkliga förmågan samt skrivandet.
Studien visade också att elever med DLD över tid fick allt sämre resultat i skrivande i förhållande till jämnåriga. Vid 16 års ålder uppvisade de mycket svaga resultat. Det visade sig också att läs- och skrivförmågan vid 14 års ålder förutsåg hur skrivande fungerade vid 16 års ålder. Talspråklig förmåga och stavning tycktes vara skilda förmågor.
Dockrell menar att de svaga resultaten vid 16 års ålder är ett dåligt betyg till utbildningssystemet. I den engelska skolan arbetar man på lågstadiet mycket med stavning och därefter övergår fokus till litteraturstudier. Dockrell hävdar att man i den engelska skolan inte arbetar tillräckligt språkutvecklande. Ytterligare resultat från studien:
- Den textmängd en elev med DLD producerade, var starkt relaterad till elevens stavningsförmåga.
- Innehållet i texten (organisation, argumentation, idéer) var signifikant relaterat till elevens språk- och läsförmåga.
- En elevs prestation vad beträffar skrivregler och grammatik var däremot relaterad till ickeverbal förmåga och fonologisk förmåga.
(Constraints in the production of written text in children with specific language impairments, Dockrell m. fl. 2007, The impact of specific language impairment on adolescents’ written text, Dockrell m. fl. 2009)
Ett svagt ordförråd speglas i den skrivna grammatiken
En studie med 46 barn i tio-elvaårsåldern med DLD, visade att samma typ av grammatiska svårigheter blir synliga i såväl talspråk som i skrivspråk. Uppgiften i studien gick ut på att skriva text till sekvensbilder. Man kunde då se att eleverna gjorde samma fel i textskapandet som i talspråket, till exempel grammatiska fel som utelämning av plural- och tempusändelser. I studien ställer man sig frågan om bilder försvårar uppgiften genom att ställa ökade krav på de kognitiva förmågorna vid samordningen av bild och text.
(An evaluation of the written texts of children with SLI: the contributions of oral language, reading and phonological short-term memory, Mackie, Dockrell & Lindsay 2013)
Talspråklig förmåga som grund för textskapande
I ännu en studie fick elever till uppgift att skriva fritt kring ämnet ”Min bästa skoldag”. I studien deltog elever med DLD, en kontrollgrupp med åldersmatchade barn samt en språkmatchad grupp, det vill säga yngre elever som är på samma språkliga nivå som eleverna med DLD.
Det visade sig att eleverna med DLD fick signifikant lägre resultat inom alla aspekter av textskapande jämfört med jämnåriga elever utan språkliga svårigheter medan de språkmatchade eleverna uppnådde samma resultat som elever med DLD.
Studien kunde också konstatera att en elevs stavningsförmåga och ordförråd kan förutse en elevs framtida textskapande, både hos elever med typisk språkutveckling och hos elever med DLD.
(The role of oral language in underpinning the text generation difficulties in children with specific language impairment, Dockrell & Connelly 2015)
Ser stavningen annorlunda ut hos elever med DLD?
I en sammanställning av flera studier med totalt närmare tusen elever fann Dockrell stora skillnader i stavning mellan elever med DLD och jämnåriga. Syftet med studien var att undersöka om barnets ålder, vilket språk man talar och hur uppgiften är utformad, påverkar stavning hos barn med DLD. Det visade sig att det var stor skillnad i stavningsförmåga mellan elever med DLD och jämfört med åldersmatchade elever. Typen av stavfel inom gruppen elever med DLD varierade mycket.
Simple view of writing – fyra förutsättningar för skrivande
Dockrell beskriver Berninger och Amtmanns modifierade modell av Simple View of Writing (2003), där skrivprocessen består av:
- Transkription (handskrivning, tangentbordskrivning, stavning)
- Textskapande (ord, meningar, stycken)
- Exekutiva funktioner ( uppmärksamhet, planering, granskning, revidering och strategier för självreglering)
- Arbetsminnet, som är en gemensam faktor för alla dessa förmågor
Som tidigare nämnts är också ordförrådet en viktig faktor för kunna skriva en bra text. När en elev har svårt att stava måste många exekutiva funktioner användas för att kunna stava orden rätt. Det innebär att mindre fokus kan läggas på själva idéskapandet i skrivandet.
Tolkning av skrivsvårigheterna – erbjuder vi rätt insatser?
För att kunna stötta en elevs skrivutveckling behöver vi titta på texten och fundera över om felskrivningarna beror på svårigheter med stavning, grammatik, ordförråd eller flyt i handskrivning. Vilken insats du väljer att erbjuda en elev beror på hur du tolkar orsaken till skrivsvårigheterna. Dockrell hoppas att triangelmodellen av skrivandet (se nedan) ska ge oss som arbetar med dessa elever, vägledning i hur vi kan bedöma elevernas skrivförmåga. Triangelns bas består av stavning och flyt i handskrivning, centralt i triangeln finns grammatik och vokabulär och slutligen är triangelns topp elevens produkt, det vill säga den skrivna texten.
I vilken eller vilka delar behöver vi stötta för att hjälpa eleven till att skriva en mer korrekt text?
Textskapande hos elever med DLD
En grupp elever i 10 års ålder med DLD fick en skrivuppgift som skulle genomföras på fem minuter. Man mätte flyt i skrivandet, stavning, grammatik och textkvalitet och jämförde med jämnåriga och språkmatchade elever.
Det visade sig att elever med DLD och de yngre språkmatchade eleverna skrev färre antal ord och använde ett mindre varierat ordförråd än jämnåriga med typisk språkförmåga. Textkvaliteten hos elever med DLD motsvarade den hos de språkmatchade eleverna men de gjorde fler stavfel än de två andra kontrollgrupperna, även om skillnaden inte var signifikant. Skrivandet hos elever med DLD överensstämde med deras språkförmåga.
”Pauses and bursts” – ett sätt att förstå skrivprocessen
Just nu pågår en studie där Dockrells team närmare ska undersöka ännu en faktor som kan ge en tydligare bild av skrivprocessen. Hon förklarar att skrivande består av pauses and bursts. En burst är antalet ord som skrivs utan paus som varar längre än två sekunder.
Hur påverkar pauser och bursts skrivprocessen?
- En stark skribent gör pauser, men då ofta efter punkt, som för att planera en ny mening. En jämnårig elev med DLD gör oftare långa pauser inuti ord vilket gör skrivandet mödosamt.
- Ju längre bursts, desto bättre språk- och skrivförmåga och literacitet uppvisar eleven.
- Långa pauser visar en positiv korrelation till svårigheter i skrivprocessen. Mängden pauser korrelerar däremot negativt.
I den pågående studien vill man, utöver de vanliga bedömningskriterierna stavning och handskrivning, undersöka om andra faktorer som mönster i pausering och bursts kan ge en bredare bild av skrivprocessen.
Julie Dockrell avslutar sin presentation med att knyta an till kongressens tema, att vi väljer möjligheternas väg vid språklig sårbarhet och det bör vi göra med en förståelse för hur de olika förmågorna inom språk, läsning och skrivning samverkar. Detta menar hon, sker bäst när vi samordnar våra kompetenser inom logopedi, pedagogik och psykologi.
Jennie Lavås Skoglund
Ledamot i SITS styrelse
Foto: Annika Söder
Grafiska bilder: Julie Dockrell