Möten med modersmålsundervisning

Samah, modersmålslärare (foto Camilla Svedelius)

Samah har undervisat i modersmål arabiska i drygt ett år och arbetar för närvarande i en mellanstor kommun, på flera skolor. Mariam är 13 år och kom till Sverige från Egypten för snart sju år sedan. I den här artikeln beskriver de några av sina erfarenheter och tankar kring modersmålsundervisning.

Skolverket (2018) redogör för att modersmålet har en stark betydelse inte bara för barns språk, utan även för identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Syftet med undervisningen i modersmål är att eleven ska få ökad möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk, vilket gynnar inlärningen av såväl svenska som andra språk och ämnen. Bedömning och betygsättning sker på samma sätt som i övriga ämnen. Elevens visade kunskaper och förmågor bedöms utifrån kunskapskraven i kursplanen eller ämnesplanen (a.a., 2018).

Samah berättar att i det arabiska språket finns en mängd olika dialekter och att hon undervisar i standardarabiska. Denna arabiska får elever i arabisktalande länder oftast lära sig i sina skolor i respektive hemland. Samah har noterat att arabisktalande elever som är födda i Sverige kan ha svårt att lära sig standardarabiska, eftersom det talas en annan dialekt i hemmet och de inte har gått i skolan i ett arabisktalande land. Ett tips hon brukar ge eleverna och deras föräldrar är att titta på arabisk tv. Där talas oftast standardarabiska och eleverna brukar vara snabba på att snappa upp språket, säger hon.

Samah är i grunden lärare i engelska och gick sin fyraåriga lärarutbildning på ett universitet i Irak. Hon beskriver att där följer alla lärare en viss pedagogisk metod och därför finns det inget större utrymme för variation i undervisningen. Hon tycker att det är mycket positivt att lärare här i Sverige är skyldiga att anpassa undervisningen efter elevernas behov.

Den erfarenhet Samah har av samarbete med lärare på de olika skolor där hon arbetar beskriver hon som god. Hon tycker att det fungerar bra att ta sig mellan de olika skolorna, det är inte stressigt. Hon berättar att hon har bra kontakt och stora möjligheter att samverka med de övriga modersmålslärarna i kommunen – mycket tack vare den kommunövergripande Mångkulturella enheten, med fysiska arbetsplatser för modersmålslärarna, samt en gemensam chef, som ansvarar för frågor kring nyanlända och även modersmålsundervisningen i kommunen.

Samah arbetar utöver modersmålsundervisning även med studiehandledning och enligt henne är det nödvändigt och viktigt att samverka med lärarna på de olika skolorna kring ämnen och ämnesområden som eleverna arbetar med. Hon har dock ingen gemensam planeringstid med lärarna. Hon brukar få materialet skickat till sig och är det något hon undrar över kan hon söka upp respektive lärare och diskutera hur arbetet med eleverna ska genomföras. Samah tycker att det oftast fungerar bra, eftersom hon har egen planeringstid och då kan kontakta lärarna. Hon säger att det vore ännu bättre ifall hon hade en schemalagd tid per vecka och skola, då hon kunde träffa lärare på respektive skola för att räta ut eventuella frågetecken.

När det gäller modersmålsundervisningen skulle Samah vilja att den schemaläggs inom ramen för den ordinarie undervisningstiden. I nuläget har eleverna arabiska efter skoltid. De är ofta trötta och orkar inte fokusera så bra, säger hon. Hon påtalar att en kursplan finns i ämnet och att bedömning och betygsättning ska göras, precis som i andra ämnen. Hon tycker att den kartläggning av kunskaper som görs av nyanlända elever är bra, men poängterar vikten av att de elever som kommer nya till skolan här i Sverige inte enbart behöver språkligt stöd, utan mycket handlar om att förstå och införlivas i en ny kultur, vilket kan vara nog så utmanande.

Samah berättar att eleverna och hon brukar ha många roliga stunder, då de skrattar tillsammans åt olika språkliga missförstånd som kan uppstå. Bland annat var det en elev som trodde att vi i Sverige tackade för ”mattan” när vi hade ätit. Vilken matta? Det tog ett tag innan eleven förstod att det var maten det tackades för.

Samah studerar för närvarande för att få en svensk lärarlegitimation. Hon trivs bra med sitt arbete och skulle inte vilja arbeta med något annat. Hon ser fram emot att få sin lärarlegitimation. När hon får den kommer hon även att kunna undervisa i engelska, men hon vill ändå fortsätta med modersmålsundervisning.

En av Samahs elever heter Mariam och är 13 år. Hon kom till Sverige för några år sedan, från Egypten. Hon gick då i förberedelseklass i cirka ett år för att sedan börja i en ”vanlig” klass. Läraren i förberedelseklassen pratade arabiska, och det menar Mariam var en stor fördel. Mariam tyckte till en början att det svenska språket var jättesvårt. Hon berättar att hon i och för sig lärde sig ganska fort vad olika ord betydde, men att det var svårare att uttrycka sig själv. I början hade hon studiehandledning och det var nödvändigt, säger Mariam. Det är många svåra ord i de olika ämnena och man måste få hjälp med det i början.

Mariam (foto: Camilla Svedelius)

Mariam har haft två olika modersmålslärare under den tid hon varit i Sverige och hon tycker att det är viktigt att bibehålla och utveckla sitt modersmål. Hon både skriver och läser på modersmålet, och hon pratar arabiska i hemmet. ”Man får inte glömma sitt språk”, säger hon. Hon har modersmålsundervisning en lektion i veckan och till skillnad från sin lärare tycker hon att det är positivt att modersmålsundervisningen ligger efter skoltid. Hon motiverar det med att hon inte vill gå miste om andra lektioner för att gå till modersmålsundervisningen.

Mariam vill ge några tips till skolan om åtgärder som hon tycker kan underlätta för elever som kommer nya till skolan och som har andra modersmål än svenska:

  • Modersmålsläraren ska vara med den nya eleven mycket mer i skolan den första tiden.
  • Efter skoldagens slut vore det bra med en extra lektion, där man tillsammans med studiehandledare eller modersmålslärare går igenom vad som varit svårt den dagen.
  • Lärarna ska tänka på att börja från grunden och sedan bygga vidare på språket. Inte direkt börja med svåra ord eller övningar. Viktigt är att lära sig bokstäver, siffror och klockan.
  • Skolan ska ladda ner appar eller program på elevens lärplatta eller dator, med ordlistor och övningar så att eleven snabbt lär sig vanliga svenska ord och uttryck.
  • Den nya eleven ska alltid ha dator eller lärplatta med sig, för att underlätta skoldagen. Det finns appar med översättning, med ljud. Dessa är bra att använda för att lära sig svenska.

Slutligen berättar Mariam att hon tyckte det var svårt att få kompisar när hon kom till Sverige. Hon menar därför att elever snabbt ska få lära sig frasen: ”Får jag vara med?”. Vissa sociala fraser är viktiga, säger Mariam. Det vore därför bra om en vuxen eller en annan, speciellt utsedd elev finns med den nya eleven på raster och så, den första skoltiden.

Camilla Svedelius, SITS

 

Vad är ett modersmål?

Det språk barnet lär sig först och/eller det språk som man kommunicerar på i hemmet, brukar benämnas som barnets modersmål.

En elev som har en eller fler vårdnadshavare som har ett annat modersmål än svenska ska erbjudas undervisning i sitt modersmål om

  • språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet
  • eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Om en elev tillhör en av Sveriges nationella minoriteter ska eleven erbjudas modersmålsundervisning i sitt minoritetsspråk.

Ett barn som är adopterat och har grundläggande kunskaper i sitt modersmål har rätt att delta i modersmålsundervisning. Det gäller oavsett om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet eller ej.

 Referenser:

Skolverket, 2018: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/ratt-till-modersmalsundervisning

Skollagen: Grundskola och motsvarande skolformer: 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § i skollagen samt 5 kap. 7 § i skolförordningen.

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial