Logopedens roll i en integrerad skolverksamhet – Min ovanliga vardag

2018-11-17

När jag för första gången besökte min nuvarande arbetsplats och gick på arbetsintervju förstod jag att tjänsten som jag sökte var en annorlunda tjänst. Vad man sökte var en logoped vars huvuduppdrag skulle bestå av att träna enskilt med barn som diagnosticerats med generell språkstörning av grav karaktär. Man ville också få vägledning till pedagogerna kring hur man kan arbeta och planera kring barnen men tyngdpunkten skulle vara logopedisk träning.

Nu har jag arbetat på detta sätt i sju år. Min tyngdpunkt ligger på att träna med de barn som vi har i vår verksamhet och vid behov arbetar jag också handledande och rådgivande gentemot pedagogerna. Jag är anställd i något som kallas för SpråkProfilen, som är integrerad med Nyhemsskolan (F–åk 3) och Östergårdsskolan (åk 4–5) i Halmstad.

Vår verksamhet är integrerad i den bemärkelsen att vi arbetar inom ramen för den ”vanliga” klassen. Våra resurser arbetar inne i klassen och stöttar barnen i deras vardag i klassrummet. För att möjliggöra detta har SpråkProfilen anställt dedikerade pedagoger. Det finns i dag en klass i alla årskurser från förskoleklass upp till årskurs 5 med en dedikerad resurs. Varje resurs har som uppgift att stötta och anpassa skolgången för upp till sex barn med generell språkstörning som går tillsammans med barnen från upptagningsområdet. Barnen är vårt gemensamma ansvar. Klassläraren eller mentorn har det övergripande ansvaret för barnens kunskapsutveckling, ansvarspedagogen (som den dedikerade resursen kallas) har som ansvar att utifrån mentors planering anpassa och stötta barnen i kunskapsutvecklingen. Ansvarspedagogen ska också utifrån min och hennes gemensamma planering hjälpa och stötta barnen i språkutvecklingen.

Mitt ansvar som logoped är barnens språkutveckling genom att ha egna enskilda träningar samt planera terminsvis vad ansvarspedagogen ska koncentrera sig på vad gäller språkutvecklingen. Till min hjälp för att enkelt förmedla detta har vi skapat en så kallad språklig utvecklingsplan, som har sitt ursprung och sin inspiration från TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språk). Vi sätter mål för barnen utifrån sex områden:

  • Produktion (gröna mål som innehåller fonologi, grammatik, ordförråd, ordmobilisering, oralmotorik och artikulation)
  • Förståelse (röda mål som innehåller Språklig förståelse och ordförståelse)
  • Språklig medvetenhet (rosa mål)
  • Läsning/skrivning (lila mål)
  • Pragmatik/social förmåga (blåa mål)
  • Minnesförmåga (bruna mål).

Det är också mitt ansvar att följa upp barnens språkutveckling med jämna mellanrum, vilket jag gör i årskurs 3 och 5. Tanken är att det ska finnas en aktuell bedömning inför stadieövergångarna.

För att barnen ska ha så goda chanser som möjligt att ta till sig träningen har den planerats in på förmiddagen när energinivån upplevs som mest optimal. Det finns oftast fem–sex träningstillfällen inplanerade varje dag som utförs på samma tid varje vecka. Varje barn får logopedtid minst en gång per vecka under hela sin skolgång i SpråkProfilen. Det innebär att jag har många tillfällen under årens lopp att träna på de språkliga grunderna och tillsammans med barnen bygga en så god språklig bas som möjligt. Denna bas kan de sedan bygga vidare på med hjälp av stöttningen från sin ansvarspedagog när de arbetar med sin kunskapsutveckling.

Genom detta arbetssätt försöker vi möjliggöra att barnen kan kompensera språkliga brister samtidigt som de utvecklas vidare med nya kunskaper. Eftersom barnen träffar mig för träning så ofta och så länge som de gör är det också viktigt för mig att synas i andra sammanhang än logopedträning. Det är något som möjliggörs av att jag är stationerad på skolan och enbart arbetar med barnen som är inskrivna i SpråkProfilen. När tillfälle bjuds kan jag dyka upp på rasten och spela basket eller bara umgås med barnen helt kravlöst utan att de behöver uppleva att de måste prestera något. Jag har under årens lopp funnit att denna del av mitt arbete är mycket värdefullt både för mig och för barnen. Det ger mig möjlighet att få gå in i en annan roll och det ger barnen förståelse för att jag inte bara är Språk-Emil. Det ger även barnen möjligheten att uppleva att även om träningen är tuff och emellanåt tråkig så behöver inte jag som person symbolisera detta.

Hur gärna vi än skulle vilja ta emot alla barn i språklig sårbarhet så måste vi begränsa hur många barn vi kan ha samtidigt. Denna gräns är satt till sex barn per grupp. Det är också mitt ansvar att fördela dessa platser tillsammans med rektor för SpråkProfilen. För att fördelningen ska bli så rättvis som möjligt måste alla barn som är i behov av vår verksamhet göra en ansökan. Det är mitt ansvar att ta emot dessa ansökningar och administrera dem. Om barnet uppfyller de förutbestämda kriterierna för vår verksamhet ges möjlighet till att komma till oss och jag tar då över det logopediska ansvaret för barnet och planerar in träning. Jag stöttar också den ansvariga pedagogen i vad barnet har för språkliga behov utifrån aktuella bedömningar.

Detta är en del av de aktiviteter som mina eftermiddagar kan fyllas med. Det är också under denna tid som det finns möjlighet att sköta kontakten med andra inblandade enheter som habilitering, logopedmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin. Om det uppstår ett behov av att träna på något specifikt är det också på eftermiddagen som jag har möjlighet att skapa ett eget träningsmaterial för detta.
När vi tar emot studiebesök från andra skolor i Sverige är det ofta som jag presenteras som SpråkProfilens logoped och något av en Uppfinnar-Jocke. En av de roligaste delarna med mitt arbete är att få sitta och klura ut ett material för att träna med ett barn och sedan få använda det i praktiken och utvärdera vad som fungerade bra och vad som behöver modifieras. Min filosofi vid träning är att alltid i första hand försöka att ”spela fram det”, har jag något spel eller kan jag skapa något spel som tränar förmågan så använder jag det i första hand. Mina egna material kan också fungera som informella kartläggnings- och bedömningsmaterial under perioden mellan de formella bedömningarna och det ger mig möjlighet att i träningssituationen observera och påpeka de framsteg som barnen gör. Dessa observationer kan sedan utgöra en grund när vi ska välja mål i den språkliga utvecklingsplanen som ansvarspedagogen arbetar med.

Detta är min beskrivning av hur en integrerad skolverksamhet kan se ut ur en logopeds perspektiv. Vill ni veta mer får ni gärna höra av er till mig.

Emil Tegnebro
Leg. logoped
SpråkProfilen, Nyhemsskolan Halmstad

 

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial