Ljudmiljöns betydelse för inlärning

2019-02-01

Bild: Adobe Stock

2018 års SITS-kongress, med temat ”Det tysta språket”, lyfte ljudmiljö som en viktig aspekt när det gäller att skapa goda förutsättningar för inlärning i förskola och skola. Jonas Christensson, ingenjör och akustiker, föreläste på detta tema och stora delar av innehållet delar han också med sig av på www.ljudskolan.se. Bland annat påpekade han de stora brister som finns i ljudmiljön i svenska skolor.

Christensson menar att det är i skogen vi hittar den optimala ljudmiljön. På ett illustrativt sätt, med ljudfiler och filmsekvenser, ger han under föreläsningen en intressant inblick i hur ljud på olika sätt påverkar oss människor. Han hänvisar till resultat i rapporter som Kakofonien (Hörselskadades Riksförbund, 2010) HODA-rapporterna Vad var det du inte hörde? och Hörteknik och dess användning i skola (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2015). I rapporterna framgår att ljudmiljön i den svenska skolan är mycket bristfällig. Personalens akustiska önskemål är framför allt att få arbeta i lokaler med en lägre ljudnivå. Man önskar vidare en bättre taluppfattbarhet för eleverna, det vill säga möjlighet att kunna höra vad som sägs i ett rum. För egen del önskar pedagogerna också en bättre talarkomfort och för detta krävs en ljudmiljö som är gynnsam för en bekväm röstanvändning. Vi vet att röstbesvär är vanligt bland pedagoger.

Skogen som klassrum

Vårt hörselsinne började utvecklas på Afrikas savanner för många tusen år sedan. Hörseln har inte förändrats, men det har däremot den ljudmiljö som omger människan. Christensson återkommer flera gånger till den goda ljudmiljö man finner i skogen och menar att det vore önskvärt om arkitekter skapar undervisningslokaler som liknar utemiljön. Vad är det som gör att skogen är en gynnsam lärmiljö ur ett akustiskt perspektiv? I skogen finns inget tak, utan en oändlig himmel där ljudvågorna kan försvinna. I ett klassrum studsar ljudvågor mellan hårda ytor som golv, väggar, tak och fönster. För vår hjärna blir det därför onaturligt att ta emot ljudvågor uppifrån, från taket. I naturen finns ju inget tak. Jonas Christensson menar att vår hörsel fungerar bäst utomhus, men ungefär 90 procent av tiden befinner vi oss inomhus.

Bild från www.ljudskolan.se
Ljudanpassning förstärker informationsbärande konsonanter

En välfungerande lärmiljö förutsätter att vi kan erbjuda våra barn och ungdomar undervisningslokaler med en god ljudmiljö. Detta ökar möjligheten att de kan ta till sig vad pedagoger och kamrater säger och ökar alltså möjligheten till inlärning. För att förstå hur ljud (och oljud) kan påverka oss, ger Christensson oss en kort introduktion i akustisk fonetik och talperception. Hörbarhetsområdet ligger inom 20–20 000 hertz (ljudets frekvens) och 0–120 decibel (ljudstyrka). Mitt i hörbarhetsområdet finns talet. För en god taluppfattbarhet i en undervisningslokal behövs att konsonantljuden lyfts fram. Vokalerna är låga i frekvens men starka i styrka. Konsonanterna är höga i frekvens men låga i styrka. Mycket av den auditiva informationen finns i konsonantljuden och därför är det viktigt att ett rum har en akustik som lyfter fram dessa ljud.

En vanlig åtgärd för att skapa en bättre ljudmiljö i förskolor och skolor är att hänga upp gardiner. Jonas Christensson menar att detta inte alls är tillräckligt. Det viktigaste är att dämpa ljudreflexerna som kommer uppifrån och studsar ner från taket. Absorbenter i tak och på väggar används för att dämpa de redan starka vokalljuden och i stället förstärka de informationsbärande konsonantljuden. Om ett rum ljudanpassas på fel sätt, vilket ibland sker med exempelvis felaktiga absorbenter, kan taluppfattbarheten snarare bli till det sämre. Vokalerna kan maskera efterföljande konsonanter och eleverna kan i slutänden felaktigt uppfatta vad en lärare säger.

Christensson spelar upp en ljudupptagning från en katedral, där talet studsar mellan hårda ytor. Detta kan illustrera en lokal där vokalljuden flyter samman och orsakar låg taluppfattbarhet. Ofta försöker vi i förskola och skola gömma undan visuellt stökiga hyllplan med stängbara skåp. Skåpdörren är en hård och plan yta som ger ljudvågorna möjligheter att studsa vidare i rummet. Ur akustisk synvinkel är öppna hyllplan bättre, gärna med böcker och pärmar med lite mellanrum, som skapar spridning (diffusion) av ljudvågorna.

Bild från www.ljudskolan.se
Ljudutjämningssystem och hörselkåpor i bullriga klassrum

Det blir allt vanligare att använda ljudutjämningssystem i undervisning för att förstärka lärarens tal och denna teknik inverkar även positivt på lärarens talarkomfort. Viktigt att tänka på är att inte enbart ljudutjämningssystem är lösningen på en dålig ljudmiljö. Lokalen behöver också vara utrustad med ljuddämpande material i till exempel tak, väggar och möbler, vilket medför att ljudförstärkningen blir bättre. När någon form av ljudförstärkare används är det viktigt att lärarens mikrofon är nära munnen och att ljudkällan placeras bakom läraren. Om ljudkällan är placerad längre bak i klassrummet, uppstår ett förvirrande hörselintryck för eleven.

Jonas Christensson nämner också den frekventa användningen av hörselkåpor i klassrum. Han berättar att han häpnade när han såg ett omslag till en bok om läsinlärning med en bild av en elev som bär hörselkåpor. Detta sänder fel signaler om hur en klassrumsmiljö bör se ut. Att erbjuda hörselkåpor när ljudnivån är för hög, är snarast en lösning på ett symptom av en mer grundläggande problematik. Att se över klassrummets ljudmiljö skulle vara en lämpligare åtgärd.

Är ljudklass C tillräckligt inkluderande?

Det finns många komponenter som orsakar buller, till exempel ett rums akustiska egenskaper, buller från installationer och trafikbuller. Boverkets byggregler (BBR) ställer tydliga krav på ljudmiljön i skolan och innefattar olika ljudklasser. Ljudnivå C bedöms vara tillräcklig vid undervisning av elever med svenska som modersmål, ljudnivå B för flerspråkiga elever och ljudnivå A för elever med hörselnedsättning och/eller inlärningsproblem. Enligt tidigare nämnd rapport Vad var det du inte hörde? (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2015), uppfyller endast vart femte klassrum kraven för ljudklass C eller B. Det är ett oroväckande resultat, då det blir tydligt att vi inte kan erbjuda en inkluderande lärmiljö ens när det gäller något så grundläggande som en välfungerande ljudmiljö.

Obligatorisk akustikkontroll i skolan?

Kunniga inom området, däribland Christensson, driver nu frågan om att införa obligatorisk akustikkontroll (OAK) i skolan. Med den kunskap vi i dag har om hur ljudmiljön påverkar inlärningen, torde detta vara lika självklart som att vi i skolan redan genomför en obligatorisk ventilationskontroll (OVK).

Låt oss hoppas att kunskapen kring vikten av en god ljudmiljö i förskola och skola ökar, att man tar larmen om de brister som finns i ljudmiljön på allvar och att vi inom en snar framtid har förskolor och skolor som uppfyller ljudkraven. Detta skulle ge våra barn och ungdomar förbättrade inlärningsmöjligheter och vår personal en förbättrad talarkomfort. Ett steg mot en mer inkluderande förskola och skola.

Jennie Lavås Skoglund, SITS

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial