16 september 2024

”Minns i november den ljuva september …” så löd texten i den vackra sång jag hörde min mamma sjunga när jag växte upp på 1970-talet. Så är september här och i förra veckan uppmättes temperaturer kring 30 grader på flera platser i Sverige. Det har aldrig hänt tidigare under de 150 år som mätningarna gjorts. Klimatförändringarna gör sig påminda med både stark hetta och översvämningar på olika ställen i Europa så här i början av hösten 2024. Steg för steg behöver vi vänja oss och förhoppningsvis tas politiska beslut som gör att vi ställer om för de utmaningar som detta för med sig för våra samhällen.

En annan stor samhällsförändring som har påverkat stora delar av världen är de digitala skärmarnas intåg i våra liv– på både gott och ont. Vi är säkert många som har läst Elena Ferrantes fjärde bok då hon beskriver hur de glödande bokstäverna trädde fram inför Lilas ögon och Elenas tankar senare när hon började skriva på dator i början av 1980-talet:

Det är underbart, jag kommer aldrig gå över till det gamla, det är slut med pennor, jag kommer alltid att skriva på dator. Känn på den här valken på pekfingret, känn vad hård den är – jag har alltid haft den, men den kommer att försvinna.

Jag minns själv hur vi som första generationen examensskrivande logopedstudenter fick skriva

vår uppsats på dator våren 1991 och hur främmande och nytänkande det kändes.

Men så har vi baksidorna – något som jag berörde kort i min förra ordförandetext när jag berättade om de negativa effekterna som sammanställts i boken Stulet fokus. Nu har äntligen (!) Folkhälsomyndigheten kommit med rekommendationer för barn och ungas skärmtid, detta nästan 15 år efter att datorplattor blev ett verktyg i förskolan och efter att internet och mobiltelefoner har använts av två generationer barn (Generation Y och Z). Vad säger då rekommendationerna? Jag tänker att de är väl värda att återpublicera här då vi vet hur stor inverkan långa skärmtider har för barns och ungdomars språkliga och sociala utveckling och psykiska välbefinnande.

Till dig som har barn i åldern 0–2 år:

Rekommendation: Barn som är yngre än 2 år ska helst inte använda skärmar alls.

Till dig som har barn i åldern 2–5 år:

En bra tumregel är max en timme skärmtid per dag. Vardagstips: Kom överens i familjen om regler för skärmtid som alla förstår. Lägg gärna undan alla skärmar när ni äter, umgås eller gör saker tillsammans i familjen.

Till dig som har barn i åldern 6–12 år:

En bra tumregel är max en till två timmar skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis film, spel, åldersanpassade appar och annan fritidsanvändning, alltså inte sådant som skolarbete och hjälpmedel till barn med funktionsnedsättning.

Till dig som har barn i åldern 13–18 år:

En bra tumregel är max två till tre timmars skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis spel, sociala medier, videodelningstjänster och annan fritidsanvändning, alltså inte sådant som skolarbete och hjälpmedel till unga med funktionsnedsättning.

Utöver de konkreta tidsramar som Folkhälsomyndigheten ger har de sammanställt sina råd i en digital och tryckt broschyr som heter Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning. Här har de problematiserat hur skärmarna påverkar våra barn och ungdomars hälsa och förutsättningarna för att till sig digitalt innehåll i olika åldrar.

Så närmar vi oss SITS konferens och jag vill berätta att vi fortfarande har platser kvar. Det betyder att vi ser fram emot att just er skola/arbetsplats tar tillfället i akt att få höra om den senaste kunskapen om hur läsning och skrivning kan stimuleras. Det blir exempelvis såväl differentierad läsundervisning och tidiga insatser i svenska som andraspråk, tal till text och ”Skissa och tala”.

Med detta önskar jag er en härlig arbetshöst och vill också påminna er om att inte glömma bort lusten att läsa själva. Skönlitteraturen får oss att förstå varandra och oss själva lite bättre – något som är högst angeläget i dessa tider. En lång text om vad skönlitteratur är till för hittar ni här.

Tjingeling hälsar
Cecilia Nakeva von Mentzer
leg. logoped, PhD, SITS ordförande