2020-01-30
Tove Söderqvist Dunkers är specialpedagog med en masterexamen i pedagogik. Hon arbetar som samordnare för barnpanelsarbetet inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och har de senaste femton åren på olika sätt arbetat med barn och ungas delaktighet samt fördjupat sig i hur elevers villkor för delaktighet fungerar i skolan. Under SITS kongress i oktober 2019 föreläste Tove om SPSM och det rättighetsarbete som pågår inom myndigheten.
Att få kommunicera och göra sin röst hörd är en mänsklig rättighet. Skollagen och barnkonventionen är tydliga med att alla elever har rätt att uttrycka sina åsikter och bli lyssnade på, men forskning och studier visar att elever med funktionsnedsättning kommer till tals i lägre grad än andra.
Från den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen svensk lag. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter.
I en nyutgiven barnpanelsrapport (2019) ger elever med funktionsnedsättning sin bild av vad de tycker om sin skolsituation. Rasten är ett orosmoment och många vill ha fler lärare i klassrummet. Rapporten bygger på djupintervjuer med 31 elever med funktionsnedsättning på grundskolor runt om i landet som Specialpedagogiska skolmyndigheten genomförde hösten 2018. Eleverna har intervjuats var för sig om hur de upplever trygghet, studiero och studiemotivation.
Oro, otrygghet och brist på stöd påverkar elevernas studiero och många känner sig dessutom stressade av sitt skolarbete. Eleverna tycker att det är viktigt att få föra fram vad som fungerar bra och vad de vill förändra. Vi vet från tidigare undersökningar att elever med funktionsnedsättning i större utsträckning än andra elevgrupper lider av psykisk ohälsa och upplever en stress i skolarbetet. Ett sätt att få veta mer om vad som orsakar stressen i skolan är att prata med eleverna.
Eleverna lyfter fram att det som främjar trygghet, studiero och studiemotivation är
- lugn och ro i klassrummet och att läraren kan vara bestämd och säga ifrån när det behövs
- att läraren kan förklara uppgiften tydligt och har tid att förklara, och allra helst att det är två lärare i klassen
- att själv få tid till arbetsuppgifter och tid att kommunicera i lugn och ro
- kortare arbetspass och möjligheter till rörelse
- möjligheter att gå iväg och få individuell hjälp om det behövs
- att lärare pratar ihop sig om när de lägger prov och uppgifter så att det inte blir veckor med alltför mycket stress
- fler vuxna som är närvarande på raster och som agerar mot mobbning eller ser om någon mår dåligt
- aktiviteter på rasterna där vuxna finns med.
En otrygg skoldag påverkar både studiero och studiemotivation. Att arbeta med att främja elevers trygghet i skolan gynnar därför både undervisningen och rasterna. Samtliga intervjuade elever betonar också vuxnas betydelse. Det är viktigt att det finns vuxna att fråga i klassrummet när man inte förstår och att det finns vuxna där eleverna är, vuxna som reagerar och agerar om elever blir kränkta och illa behandlade.
Vi vuxna har ett särskilt ansvar för att hitta former och arbetssätt så att alla elever kommer till tals. Det handlar om rättigheter för elever men också om att vi vuxna behöver höra elevernas egna erfarenheter för att en reell skolutveckling ska ske. Vi måste ta reda på när elever tycker att det fungerar bra och när det inte gör det. Vi behöver se elevernas erfarenheter som en kunskapsbank för skolutveckling.
Vill du veta mer kan du gå in och läsa mer i Barnpanelsrapporten och se frukostseminariet då rapporten presenterades.
På Regeringskansliets webbplats kan du läsa mer om Barnkonventionen som svensk lag. Du kan också lyssna på SPSM:s podd, avsnitt 18: Barnkonventionen blir lag den 1 januari 2020 – vad innebär det för skolan?
Tove Söderqvist Dunkers, SPSM och Ann Jacobson, SITS