2018-03-27

Under SITS-kongressen den 24-25 november 2017 föreläste förstelärare tillika årets pristagare av Tal och språkpriset, Jenny Edvardsson. Här följer ett referat från hennes föreläsning.

Det är med mycket värme och stor entusiasm som mottagaren av årets Tal- och språkpris Jenny Edvardsson delar med sig av hur hon jobbar med att få sina elever på ett yrkesgymnasium intresserade av att läsa.

Jenny, som var kongressens avslutningsföreläsare, presenterade sig som lärare/förstelärare, författare/skribent, bloggare, föreläsare och sist men inte minst storläsare. Hennes föreläsning hade rubriken ”Man fattar bättre när man får prata om det man läst”, vilket är ett direkt citat från en av hennes elever. Hon använder uttrycket ”mina pojkar” om de elever i 16–17-årsåldern som hon undervisar i svenska på gymnasiet. Dessa pojkar beskriver hon som många gånger ovana, ointresserade och ofta långsamma läsare. Under hela sin föreläsning berättar hon med mycket värme och många konkreta exempel på hur hon entusiasmerar dem.

Strukturerad läsundervisning

När Jenny pratar om en strukturerad läsundervisning nämner hon några viktiga punkter:

• Utgå från grundtanken att det är elever i svårigheter i stället för elever med svårigheter.
• Skapa en undervisningsmiljö där alla kan vara delaktiga och där det redan från start finns stödfunktioner som är tillgängliga för alla.
• Bedriv processarbete där arbetet sker i flera steg.
• Modellera genom att tänka högt och visa hur.
• Arbeta med olika lässtrategier, exempelvis ”reciprocal teaching”.
• Kopplat till ovanstående punkter beskriver hon vikten av att skolarbetet läggs upp så att alla kan vara med och känna sig inkluderade. Stora vinster görs genom att man läser och samtalar i grupper. När gäller att arbeta med olika lässtrategier poängterar hon att de måste användas i ett sammanhang och att de då är till mycket god hjälp ifall någon kört fast.

Litteratur som engagerar

Litteraturvalet är också oerhört viktigt. För att locka pojkar som tycker det är lite jobbigt att läsa refererar hon till Karin Taube som menar att man ska välja litteratur med manliga huvudroller. Jenny refererar även till den amerikanska litteraturvetaren Rita Felski som poängterar att litteratur som engagerar måste innehålla följande ingredienser:

• igenkänning
• förtrollning/hänförelse
• kunskap
• chock.

Jenny nämner även den framgångsfaktor som lyfts fram av Christina Olin-Scheller – att finna litteratur som knyter an till elevernas egna erfarenheter och världar.

Vidare används Aidan Chambers modell ur boken ”Tell me” där fyra grundfrågor går att använda på alla typer av texter. Dessa frågor är: Vad är det du gillar i texten? Vad är det du ogillar i texten? Vilka frågetecken har du? Vilka mönster och kopplingar ser du?

Jenny har gjort en mindmap med dessa frågor och underrubriker som hon använder när hon arbetar med texterna tillsammans med eleverna. Mindmapen finns på sid 51 i Jennys bok Metafor (Gleerups, 2017). Jenny visar även hur hon arbetar med läsprotokoll som utgår från Chambers fyra grundfrågor. Läsprotokollen används som stöd före, under och efter läsningen.

Boksamtal – en bra redovisningsform

I Jennys arbete i klassrummet ingår även boksamtal. Samtalen optimeras då gruppen består av fem–åtta elever och var och en har med sina läsprotokoll. Varje samtal brukar pågå cirka 60 minuter. Tavlan är uppdelad i fyra spalter utifrån Chambers fyra grundfrågor och samtalen börjar med att deltagarna utgår från en rubrik och sedan går varvet runt till dess att alla fått säga det de vill. I nästa steg kopplar eleverna ihop sådant som har beröringspunkter med vartannat. Dessa beröringspunkter synliggörs genom att man drar streck mellan de fyra spalterna. Det tredje steget inleds med att man pratar om de beröringspunkter som fått flest streck. Eleverna får förklara vad som gjorde att de reagerade på olika saker i texten. På det fjärde och sista steget i samtalet är det dags att räta ut alla frågetecken.

Denna modell har enligt Jenny den fördelen att den är enkel och går att använda i alla åldrar. Den utgår från elevernas egen läsning och deras anteckningar styr samtalets innehåll. Så länge det går att hitta stöd i texten är alla tolkningar accepterade! Ytterligare fördelar med modellen är att eleverna får sätta ord på sina tankar och att alla kommer till tals och blir delaktiga. De lär sig lyssna och knyta an till det de hör och de tränar sig i att uttrycka sig muntligt. Samtidigt lär de sig att analysera och reflektera. De får även ta del av olika perspektiv, vilket i sin tur leder till en ökad förståelse. Eleverna säger själva, berättar Jenny, att de tycker att det är en bra redovisningsform.

Jenny nämner att eleverna i början av arbetet ofta ställer sig frågande till hur de ska kunna prata om en bok under en hel timme. Efter att ha arbetat med denna modell en tid märker de att de kan arbeta sig igenom texter och att tiden väl behövs!

Läsloggar gör tankarna synliga

När klassen arbetar sig igenom läsning av en gemensam roman så delar de upp boken och bestämmer tidpunkter när de ska ha nått fram till vissa sidor. På den lektion då en roman introduceras så planeras just dessa lässtopp och hur läsloggen ska genomföras. Vid detta lektionstillfälle arbetar klassen även med lässtrategin ”Att förutspå”. Det innebär att eleverna gemensamt funderar över boktiteln, omslaget och texten på baksidan av boken. Frågor som ställs kan vara: Vilken slags bok kan det vara? Vilka förväntningar har du? Vad tror du boken kommer att handla om? Har du läst någon liknande bok? Under resterande lektioner varvas högläsning med diskussioner om lässtopp och arbete med diskussionsfrågor. Jenny lyfter fram hur skönt eleverna tycker det är när hon läser högt för dem. Det verkar vara något vi aldrig växer ifrån! Eleverna säger även att det vid högläsning är lättare att hänga med än när de läser själva och kanske fastnar på svåra ord.

När eleverna skriver sina läsloggar blir deras egna tankar synliggjorda. För Jenny som lärare blir det därmed enklare att återkoppla till var och en. Dessutom kan hon upptäcka om det är något eleven missuppfattat. Allt detta skapar en tydlig struktur både för eleverna och läraren. För eleverna innebär det även en trygghet eftersom de alltid vet vad som ska diskuteras.

En timmes föreläsning passerar med rekordfart och vi förstår nog alla hur sann rubriken på föreläsningen Man fattar bättre när man får tala om det man läst.

Jenny har en blogg, http://jennypawendes.blogspot.se/, där finns mer att läsa.

Vi rekommenderar även hennes bok Mötet med texten – inkluderande läsundervisning (Lärarförlaget, 2016).

Åsa Holfve och Annika Söder
Ledamöter i SITS styrelse