2019-03-27
Vi har under många år som lärare på låg- respektive mellanstadiet funderat kring övergången mellan årskurs 3 och 4. Vår gemensamma upplevelse är att många elever försätts i svårigheter, särskilt språkliga, i samband med denna övergång. I vårt examensarbete inom utbildningen till speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling intresserade vi oss särskilt för elever i språklig sårbarhet. Vårt fokus låg på att undersöka hur stadieövergångar kan upplevas ur olika perspektiv, dels genom barnens egna, dels genom lärares, specialpedagogers och vårdnadshavares beskrivningar. Vi ville belysa möjligheter till att undanröja hinder vid övergången.
Under våra litteraturstudier mötte vi ett begrepp som vi fastnade för, the fourth grade slump som översatt betyder årskurs 4-svackan. Det handlar om de svårigheter som elever kan befinna sig i kring årskurs 4, när de vanligtvis förväntas inhämta kunskap huvudsakligen genom skriftspråk. Studien belyser svackan som uppstår gällande glappet mellan de plötsligt ökade språkkraven och elevens språkliga förmåga. Vicky Jacobs, en av forskarna som har genomfört denna internationella studie, hävdar att detta är ett universellt problem.
Skillnaden mellan narrativ text, som de yngre eleverna huvudsakligen möter, och den informationstext som de förväntas ta till sig senare är stor. Det finns betydande skillnader mellan dessa genrer både vad det gäller innehåll och struktur. Det är ett problem att elever inte får möta informationstexter tidigare. Detta var även något som vårdnadshavarna i vår undersökning påpekade. En annan anledning är bristen på varierade texter, på olika nivåer, som intresserar eleverna. Bristen på tid till läsning är också en faktor som kan ses som en anledning. Inställningen hos lärare kan vara att lärandet kring läsning endast är en uppgift för lågstadielärarna. Det ensidiga användandet av läroböcker i stället för att se möjligheterna med exempelvis skönlitteratur, populärvetenskap och digitala media kan också ses som orsak till årskurs 4-svackan, the fourth grade slump.
De yngre eleverna behöver möta mer av förklarande och resonerande samtal och explicit undervisning kring informationstextläsning. Elever behöver möjligheter att läsa, genom att lärare säkerställer att det finns tid varje dag för läsning – och då även informationstexter. Elever behöver mer undervisning om hur de kan bygga upp och aktivt använda sitt ordförråd. Elever behöver känna delaktighet och engagemang i sitt lärande. De måste även känna att deras framgångar beror på kunskap och ansträngning, inte på tur.
Skiftet mellan att lära sig att läsa och att läsa för att lära är en problematisk övergång. De texter som presenteras för de äldre eleverna är svårare och obekanta. En elev som inte kan läsa flytande i fjärde klass tillbringar mer tid med att avkoda obekanta ord än att förstå ny information. Det försämrar såväl läsförmågan som attityden till att läsa. Detta skapar i sin tur en negativ inställning som i sin tur leder till mindre läsning. Det blir en ond cirkel.
Undanröjande av hinder vid övergången
Vikten av samarbete och kommunikation vid övergångar är tydlig. Olika professioners samverkan och rutiner för detta kan undanröja hinder för alla elever, och särskilt för språkligt sårbara elever. Tidiga insatser är ytterligare en viktig proaktiv åtgärd för att språkliga svårigheter ska identifieras tidigt.
Ansvaret för att övergångar blir språkligt anpassade ligger ofta på speciallärare och specialpedagoger. Specialläraren kan också överbrygga övergången genom att följa med och fortsätta stödja de elever som de arbetat med i årskurs 3 och som behöver fortsatt stöd i årskurs 4. Skolledningens ansvar lyfts fram i vår studie då förutsättningar i organisationen måste finnas för samverkan och kommunikation vid överlämningar. En stor del av skolpersonalen poängterar vikten av rutiner för överlämningar på våren och sedan uppföljning av dessa på höstterminen och extra tydlighet krävs vid överlämnande av barn i språklig sårbarhet. Ett förslag är att lärarna i årskurs 4 redan på våren, när deras blivande elever går i trean, skulle kunna besöka klassen och under en vecka följa eller ha delar av undervisningen.
Vårt bidrag till tidigare forskning är att vi satt ljuset på övergången mellan årskurs 3 och 4 samt diskuterat språkliga svårigheter som kan uppstå för barn i allmänhet men för barn i språklig sårbarhet i synnerhet. Vi anser att rutiner för övergångar är ett stort utvecklingsområde som kan göra stor skillnad för våra elever i språklig sårbarhet.
When a flower doesn’t bloom you fix the environment in which it grows, not the flower. Alexander Den Heijer
Gunilla Fäldt och Camilla Hodel-Fryzell
Lästips:
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (red.). (2018). Att vara speciallärare. Lund: Gleerups.
Sanacore, J. & Palumbo, A. (2008). Understanding the Fourth-Grade Slump: Our Point of View. The Educational Forum 73(1) 67-74, Doi/abs/10.1080/00131720802539648.
Länk till artikelförfattarnas uppsats:
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1242792/FULLTEXT01.pdf