2019-02-12
Anna Eva Hallin, leg. logoped, Ph.D. och språkforskare på Karolinska Institutet, höll en presentation om faktorer som påverkar grammatisk förståelse vid 2018 års SITS-kongress.
Anna Eva Hallin är en välkänd person för många inom SITS målgrupp. Den största anledningen är för att hon har en uppskattad blogg: www.sprakforskning.se. Där skriver hon om språkutveckling och språkstörning utifrån logopedisk och pedagogisk horisont. Anna Eva bjuder där på fantastiskt intressanta, informativa och uppdaterade forskningsrön och förklarar dem på ett för både logopeder och pedagoger begripligt sätt. Därmed kan man säga att hon ”före-läser” en mängd forskningsartiklar (inte minst internationella) och genom sitt bloggande sparar en massa tid och möda för väldigt många kollegor. Men Anna Eva är inte bara en ”före-läsare” utan också en flitigt anlitad föreläsare som är lika lätt och behaglig att lyssna på som att läsa texter av.
På årets SITS-kongress, som handlade om språklig bearbetning och förståelse, det vill säga tysta språkprocesser – valde Anna Eva Hallin att tala om faktorer som påverkar grammatisk förståelse. Hon inledde genom att poängtera – och även problematisera – att vi beskriver språklig uttrycksförmåga och språklig förståelse som separata system, när de i själva verket ingår i samma språkliga system och är varandras förutsättning och konsekvens. Vidare problematiserade hon vårt sätt att mäta språk och kastade ut frågan: Hur rättvisande är en siffra på ett språktest, och hur påverkar våra tester och diagnosmanualer våra slutsatser, alltså bedömningar?
Vidare ställde sig Anna Eva Hallin frågan om vad som kan påverka resultatet på uppgifter som prövar grammatisk förståelse. Det finns nämligen barn som klarar grammatisk förståelse i standardiserade tester men ändå har språkförståelsesvårigheter när det kommer till verklighetens komplexa situationer. Dessutom finns det ofta en variabilitet inom ett och samma barn i olika situationer.
En annan aspekt som problematiserades var bildkomplexitet i samband med själva testningen av grammatisk förståelse, där Anna Eva refererade till forskning som visat att antalet fel ökar med ökad bildkomplexitet. Ytterligare en faktor som visat sig ha betydelse för grammatisk förståelse är hur vanliga eller frekventa orden var för barnet i en meningskontext – det räcker alltså inte att kontrollera ordförståelsen med isolerade ord. Ja, hon hann med många olika aspekter i sin forskningsgenomgång med fokus på vad som kan påverka grammatisk förståelse, även faktorer som dialekt och röstkvalitet.
Anna Eva Hallin ställde sedan frågan om det finns barn som ”bara” har expressiv språkstörning och refererade till forskning som visat att det gäller att noga undersöka vari de expressiva svårigheterna består. Kanske har barnet språkförståelsesvårigheter som inte funnits representerade i språkförståelsetesterna och därför förblivit ”dolda”.
Avslutningsvis gick Anna Eva Hallin igenom Catalise konsensusförklaring kring DLD (developmental language disorder) samt vårt nuvarande såväl som framtida diagnossystem. Hennes summa summarum:
Förståelse och språklig kunskap är inte svart-vit (utan graderad), men våra tester är det … Vi behöver bli bättre på att pröva förståelse utifrån vardagliga kontexter (till exempel genom klassrumsbaserad bedömning)!
Vid tangentbordet
Barbro Bruce