Logopeden som plockar isär språkligt komplexa uppgifter

2019-02-24

Boel Forsell

När man möter elever med stora språkliga svårigheter som kämpar med att nå kunskapsmålen ställs man ofta inför frågan: Var ska vi börja? Vad är viktigast? Det finns inga enkla, snabba svar på de frågorna utan man måsta ta in flera olika aspekter. För elever med språkstörning är det inte enbart den språkliga profilen som påverkar hur de klarar en uppgift. Det beror också på i vilket sammanhang de befinner sig i, och med vem och hur de ska kommunicera, samt hur det språkliga kravet ser ut. I mitt arbete som skollogoped fokuserar jag mycket på att dela upp komplexa språkliga förmågor i mindre görbara delmoment.

Frigör kapacitet genom att göra en sak i taget

I det dagliga skolarbetet ska eleverna inhämta nya ämneskunskaper, uttrycka vad de har lärt sig samt utveckla förmågor som att beskriva, jämföra, förklara och resonera. Elever med språkstörning är känsliga för många språkliga krav samtidigt och har begränsad förmåga att processa språklig information. Vi måste därför frigöra kapacitet till det som är viktigast och arbeta systematiskt med att bygga de förmågor som eleverna ska utveckla.

Inför varje uppgift är det då viktigt att tänka på vad som är i fokus: Vad är det nya som jag vill att eleven ska lära sig? Vad ska eleven färdighetsträna? Vad ska vi ge för kompensatoriskt stöd med hjälp av olika hjälpmedel och stödstrukturer? Enkla hållpunkter när man planerar är

• om det är nytt innehåll ska formen vara känd
• om det är ny form ska innehållet vara känt

I undervisningen i klassrummet stannar man sällan tillräckligt länge vid form respektive innehåll för att elever med språkstörning ska hinna lära sig. Många gånger blandar man också ny form med nytt innehåll på samma gång. Då blir det oftast för mycket språklig information att processa så att eleverna varken lär sig formen eller innehållet, eller formulerar sig sämre än deras egentliga förmåga.

Visualisera det viktigaste innehåll i en tydlig presentation

Låt oss säga att eleverna ska lära sig orsakerna till Gustav III:s statskupp för att sedan formulera en förklarande text om det. Först måste man underlätta för eleverna genom att hjälpa till att sortera ut det viktigaste innehållet. När vi då arbetar med visuellt stöd för att avlasta minnet måste vi tänka på hur det visuella innehållet presenteras. Om vi vill att eleverna ska förstå att det var tre faktorer som ledde fram till statskuppen, behöver vi också visualisera innehållet så att de ser relationerna. Det räcker alltså inte enbart med att välja ut bilder som representerar händelser och begrepp, vi måste också hjälpa dem med att se sambandet. (Se bilden nedan)

Av leg. logoped Boel Forsell, Värner Rydénskolan. Baserat på Johansson & Sandell Ring Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Faktoriell förklaring. Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2018.

Om eleverna däremot ska jämföra likheter och skillnader kan en tabell där ämnesinnehållet sorteras strukturerat vara ett lämpligare sätt att presentera innehållet på. (Se bilden nedan)

Av leg. logoped Boel Forsell, Värner Rydénskolan. Baserat på Johansson & Sandell Ring Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Tabell jämföra. Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2018.
Arbeta med strukturen i en textgenre

Nästa steg handlar om att behärska textgenren, i vårt exempel en förklarande text. Eleverna ska lära sig formen för hur man strukturerar texten och då måste man börja med ett känt innehåll. Alltså får Gustav III vänta och man väljer istället innehåll som ligger nära elevernas verklighet. Man kan till exempel börja med att förklara varför ett favoritspel är så populärt. På så vis skapar man även en förståelse för hur eleverna kan ha nytta av kunskapen i sitt dagliga liv.

Jag sätter upp mål och delmål. Eleverna måste förstå vad de förväntas göra inom varje del av strukturen: Vad ska en inledning i en förklarande text innehålla? Hur formulerar man en förklaring? Det kan vara olika delmål som vi tränar utifrån målet att kunna göra en förklarande text.

På Värner Rydénskolan F-6 har vi gemensamma symboler för alla textgenrer så att eleverna känner igen stödet allteftersom de utvecklar sina förmågor. Eleverna får stödstrukturer som antingen används till planering, eller till att skriva hela texten i, samt som stöd om man formulerar sig muntligt. Först när eleverna är säkra på formen, det vill säga textgenrens struktur, tillför jag det nya innehållet, alltså Gustav III:s statskupp. Då går man tillbaka till det visuella stödet som lärare och elever har gjort tillsammans och använder det som stöd för innehållet när texten planeras.

Av leg. logoped Boel Forsell, Värner Rydénskolan. Baserat på Johansson & Sandell Ring Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Förklarande text. Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2018.
Synliggör skrivprocessens delar och arbeta med en sak i taget

Samtidigt som vi arbetar med målet att kunna formulera en förklarande text lär jag ut en strategi för skrivprocessen. Om skrivandet är mödosamt för eleverna tänker jag kompensatoriskt för att de inte ska lägga energi på annat än att klara målet. Jag jobbar med yngre elever och vi arbetar i tre enkla steg:

Många av mina elever vill börja direkt med steg 2. Eftersom vi även använder vårt språk till att planera och strukturera vårt innehåll blir det ofta svårt för elever med språkstörning att visa sin fulla potential om man enbart fokuserar på steg 2.

Redigera kan till en början upplevas som ett misslyckande: ”Är min text inte tillräckligt bra?!” Jag lär ut att redigera är något som även de allra skickligaste författarna gör och att varje steg i skrivprocessen är lika viktig. När eleverna redigerar jämför de sin plan med den producerade texten. Fick jag med alla delar i strukturen? Fick jag med allt innehåll som jag hade planerat att ta med? Kommer jag på ytterligare något som jag vill lägga till? Här utvecklas också ut en metastrategi som är värdefull att behärska.

Koppla språkmål till en tydlig funktion och ett sammanhang

Till varje genre hör även specifika språkliga drag. Här finns det flera språkmål som man kan träna och koppla funktionen till ett konkret sammanhang så att eleverna upplever nyttan med träningsmålet. Vi hinner inte lära ut allt. För elever med språkstörning krävs det många repetitioner innan nya grammatiska strukturer eller begrepp sitter och därför gäller det att välja smarta mål. Vad är mest funktionellt att kunna på lång sikt? Vilka språkliga drag eller vilka förmågor återkommer i många olika sammanhang? Vad har avgörande betydelse för att förstå och göra sig förstådd?

Även här skapar jag stödstrukturer som eleverna kan gå tillbaka till, till exempel en mall där relationen mellan tidsord och tempus presenteras. Trots att eleverna har tränat och förstått kanske de inte behärskar kunskapen tillräckligt för att direkt applicera den i sin text. Som ett delmoment i redigeringsarbetet kan de då använda mallen för att förbättra sin text.

Av leg. logoped Boel Forsell, Värner Rydénskolan. Mall för tempus och tidsord. Widgitsymboler © Widgit Software/Hargdata 2018.
Hjälp eleverna att utveckla sin fulla potential

Sammanfattningsvis kan vi arbeta kompensatoriskt och med färdighetsträning på ett systematiskt sätt så att våra elever med språkliga svårigheter kan utveckla sin fulla potential. Genom att dela upp komplexa uppgifter i tydliga delmoment får man syn på vad eleverna klarar, vilka strategier som hjälper dem och hur man bäst hjälper dem att stegvis utveckla förmågor som kräver god språklig kompetens.

Somliga elever klarar, efter tydlig strukturerad träning, så småningom att plocka bort en del stödstrukturer medan andra kan behöva dem under lång tid. En del av den stora glädjen med att vara skollogoped är just att hjälpa elever som först inte tror sig kunna, att få syn på vad de kan och att de kan lära sig.

Boel Forsell, leg. logoped på Värner Rydénskolan i Malmö

 

Visuella modeller är gjorda i InPrint 3. Mallar i A4 till genre är gjorda i Worddokument med inspiration från Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Alla symboler är Widgitsymboler © Widgit Software Hargdata, 2018 www.symbolbruket.se

Lästips:

Johansson, B., & Sandell Ring, A. (2015). Låt språket bära ¬ – genrepedagogik i praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Starling, J., Munro, N., Togher, L., & Arciuli, J. (2012). Training secondary school teachers in instructional language modification techniques to support adolescents with language impairment: A randomized controlled trial. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 43(4), 474-495.

Wallach, G. P., Charlton, S., & Christie, J. (2009). Making a broader case for the narrow view: Where to begin. Language, Speech and Hearing Services in Schools, 40, 201–211.

Hallin, A-E. (2015, 8 mars). Fem förmågor som behövs för att kunna berätta [Blogginlägg].

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial