2020-01-07

Inför SITS kongress i oktober 2019 kontaktades personer som drivit utvecklingsprojekt med statligt stöd, och erbjöd dem att presentera sina projekt i samband med kongressen. Annette Gottfridsson, specialpedagog i Härryda kommun, var en av dem som var på plats på kongressen och i denna artikel beskriver hon det utvecklingsprojekt hon varit med och genomfört.

Det är inspirerande och lärorikt att arbeta med utvecklingsprojekt, eftersom många elever är i behov av stöd. Projekt ger oss förutsättningar för att fördjupa vår kunskap och skapa utvecklingsmöjligheter så att vi kan stötta eleverna på ett bättre sätt. En viktig lärdom är en ökad medvetenhet om vikten av forskningsbaserad kunskap och hur vi genom olika arbetssätt framgångsrikt kan stötta elever i behov av stöd. Projektet har två målgrupper, dels elever i särskild utbildning för vuxna (särvux) med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IF) som kan läsa och skriva, dels elever i läs- och skrivsvårigheter på sfi samt grundläggande och gymnasial nivå. Sammanlagt har 52 elever deltagit i utvecklingsprojektet Lässtrategier och läsförståelse i särskild utbildning för vuxna och vid läs- och skrivsvårigheter inom vuxenutbildningen.

Identifierade utvecklingsbehov

Vår erfarenhet är att studierna för elever som saknar studieteknik och effektiva lässtrategier ofta fungerar dåligt. I skolans systematiska kvalitetsarbete visade analysen av identifierade behov att elevers läsförståelse behövde utvecklas.

Svaga läsare

Elever med lässvårigheter utvecklar ofta strategier för att undvika läsning. En del är inte motiverade, vilket medför otillräcklig lästräning (Westlund, 2009). Svaga läsare kan avkoda orden, de ”läser och läser” men förstår inte. Ett enda ord kan missförstås och medföra att de inte förstår. Andra läser passivt. Många svaga läsare har ett begränsat ordförråd, eftersom de är ovana att läsa och saknar strategier för att utveckla ordförrådet. Lässvaga elever berättar att de ofta inte vet hur texten ska användas och glömmer av frågan.

Passiva läsare

Passiva läsare blir ibland rastlösa och vill snabbt bli färdiga, vilket vi ofta ser hos lässvaga elever.  Det kan vara problematiskt att behålla uppmärksamheten vid längre texter och tills uppgiften är färdig.

Bristande läsförståelse

Många elever har svårt att förstå vad de läser. De verkar vana vid och acceptera att de inte begriper en del texter, i stället för att försöka förstå nya ord. I läroböcker kan det vara svårt för läsaren att se hur saker hänger ihop. Bristande förkunskaper är en vanlig orsak till lässvårigheter, eftersom eleverna inte kan använda sina erfarenheter och fylla i det som inte står i texten.

Bristande läsförståelse inom särskild utbildning för vuxna

Våra elever med lindrig IF klarar ofta av att avkoda texten. I en del fall läser eleven långsamt, vilket kan bidra till svårigheter att minnas vad de läst när arbetsminnets kapacitet är begränsat. Många elever är vana vid att svara på korta faktafrågor, men har i regel svårigheter med att bearbeta en text med egna ord.

Bristande läsförståelse hos andraspråksinlärare

På sfi har många elever i behov problem med avkodning, vilket kräver mycket uppmärksamhet. Det kan medföra att fokus på innehållet påverkas, så läsförståelsen minskar. Därför behöver många läsa om texten, när de ska svara på frågor eller försöka sammanfatta vad de läst.  En del elever har inte en säker läsriktning från vänster till höger, andra kastar om bokstäver i orden.

Behov av att kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter

Ibland frågar elever om de kanske har läs- och skrivsvårigheter eller så uppmärksammar lärare det. Då vill de veta om vad det innebär och vid behov få stöd och anpassningar.

Projektmål

Det övergripande målet var att vidareutveckla en tillgänglig studiesituation och lässtrategier, dels för elever med lindrig IF, dels för elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Utifrån identifierade utvecklingsbehov ville vi vid projektets slut uppnå följande delmål:

1/ Pedagogerna har fördjupad kunskap om hur läsförståelse kan förbättras genom olika lässtrategier och strukturerade textsamtal samt hur de kan användas som pedagogiska verktyg.

2/ Elevernas läsförståelse förbättras när de har kunskap om och använder lässtrategier samt deltar i strukturerade textsamtal.

3/ Studerande deltar i diskussioner om studieteknik eller pedagogiska stödsamtal, tränar lässtrategier och förbättrar läsförståelsen.

4/ Specialpedagogen genomför screening vid behov, kartlägger och utreder fonologisk förmåga och läsförståelse. Pedagogen diskuterar anpassningar och stöd med eleven samt berörda lärare, åtgärder som sedan utvärderas.

Aktiviteter

Den viktigaste aktiviteten för projektets resultat var att arbeta med lässtrategierna att överblicka, utreda oklarheter, ställa frågor och sammanfatta (Reichenberg, 2014). Lässtrategierna behöver inte följa en viss ordning och alla behöver inte användas varje gång. Ett regelbundet övande är avgörande för att läsförståelsen ska utvecklas. Läraren på särvux introducerar ofta en lättläst bok genom att läsa baksidestexten, det kan väcka elevernas intresse (lässtrategin att få en överblick). Både elever och lärare läser ett avsnitt högt och pratar om vilka ord som är svåra att förstå (lässtrategin att reda ut oklarheter). Genom strategin kan nya begrepp och sammanhang förklaras, vilket leder till att ordförrådet utökas och läsförståelsen fördjupas (Reichenberg & Lundberg, 2011). En lärare låter eleverna svara på frågor för att bryta ner texten och tolka den. Lässtrategin att ställa frågor till texten används för att stimulera informationssökning och att utveckla förmågan att läsa mellan raderna. Många elever är inte vana vid att reflektera över texter och behöver träna på det. När texten delas upp i små stycken, kan lässvaga elever minnas bättre och det är speciellt viktigt på sfi och särvux. Lässtrategin att sammanfatta används för att diskutera och tydliggöra vad som kan vara viktigt att minnas. Fabler fungerar bra som variation till olika korta texter när vi reflekterar över innehållet.

Resultat

Våra huvudsakliga resultat är:

• Intresset för lässtrategier som ett användbart pedagogiskt verktyg har ökat bland lärare och elever. Eleverna har blivit mer medvetna om hur de kan förbättra sin läsförståelse när de fått veta VAD de kan göra, VARFÖR och

Lärarna har fått fördjupad kunskap om lässtrategier genom föreläsningar, studiecirkel med kollegialt erfarenhetsutbyte (Westlund, 2015) och handledning av specialpedagog.

När två elever från särvux samtalade om vad som fungerar bra när de studerar, kunde de sätta ord på sitt lärande. När de sammanfattar vad de läst ”blir det väldigt tydligt vad det handlar om. Det är lättare att minnas när vi skrivit en sammanfattning”, sade en av dem. Deras erfarenheter visar på en metakognitiv förmåga, eleverna är medvetna om hur de lär. Många lässvaga har svårt att minnas vad de läst (Reichenberg, 2014), därför är de i behov av tydliga, konkreta lässtrategier för att bearbeta och förstå vad de läser.  Elever med utvecklingsstörning (IF) behöver lässtrategier för att förstå och hitta det meningsfulla när de diskuterar texter (Reichenberg & Lundberg, 2011), det är bra att träna inferensläsning. Genom att samtala om texter kan svaga läsare prestera över sin egen förmåga (Reichenberg, 2014).

• Fler elever i behov deltar i studieteknik och pedagogiskt stöd. Många är ovana läsare, en del är passiva läsare och behöver lära hur de kan förbättra läsförståelsen.

När eleverna blir mer medvetna om hur de kan förbättra sin studieteknik och lässtrategier ökar deras förståelse, medvetenhet samt planering av olika texter före, under och efter läsningen.

• Fler elever är i behov av att få eventuella läs- och skrivsvårigheter utredda och få förslag på olika anpassningar. När det är klart brukar studierna fungera bättre, för eleverna vet vad de kan göra för att underlätta lärandet.

För målgruppen har vårt projekt lett till att

• Eleverna upplever ett bättre stöd i sin lärsituation när de kan använda lässtrategierna.
• När elevernas läsförståelse blir bättre ökar deras motivation att läsa mer.
• Fler elever är aktiva läsare.
• Elevernas skrivande har utvecklats när de använder lässtrategin att sammanfatta, det är ett bra minnesstöd.
• Orienteringskursen i studieteknik (Skolverket, 2015) är en viktig del i vårt specialpedagogiska arbete. Där får fler elever än tidigare handledning både individuellt och i grupp utifrån sina behov.

Vad händer efter projektet

Arbetet med lässtrategier är ett användbart verktyg som stöttar eleverna i deras lärande. Till vår glädje är det många elever som själva väljer att använda strategierna för de fungerar så bra, när eleverna vill förstå vad de läser.

Annette Gottfridsson

Referenser

Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse texten läsaren samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.

Reichenberg, M. & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket (2015). Individanpassning, extra anpassningar och orienteringskurser inom vuxenutbildningen. Stockholm: Fritzes kundservice.

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.

Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse. Stockholm: Natur & Kultur.

Kontaktuppgifter

Annette Gottfridsson
Specialpedagog, Fil. mag. i Specialpedagogik
Vuxenutbildningen i Härryda kommun
annette.gottfridsson@harryda.se

 

Läs mer om hur förskolor och skolor kan söka bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten här.

Förskolor och skolor kan bland annat söka bidrag för utvecklingsprojekt och analyser som syftar till ökad måluppfyllelse eller ökade kunskaper om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning.