Betydelsen av tillsammansarbete

2018-12-04

I Gnesta, en kommun med 11 000 invånare, hittar vi ofta egna lösningar genom att göra ”Gnestamodeller” av det mesta. En mindre kommun har inte alltid den stora kommunens förutsättningar utan måste hitta lösningar som passar den lilla kommunen och de förutsättningar som råder på plats. Givetvis bygger arbetet på forskning, ett systematiskt tänk och ett professionellt arbete både i det stora och i det lilla. Det gäller inte minst det kommunövergripande arbetet med barn och elever med språkstörning och andra diagnoser inom Essence.

Vi, Lotta Gustafsson Kankaanpää och Tina Björkas, arbetar kommunövergripande och i de lokala elevhälsoteamen som lärare/språkpedagog inom förskola/skola och lärare/talpedagog inom skolan. Ett av våra många uppdrag, men det huvudsakliga, är att utveckla ett kommunövergripande arbete kring tal, språk, kommunikation och motorik i förskolan och grundskolan/särskolan.

Vårt gemensamma arbete tog fart när vi fick förutsättningar till samarbete i ett gemensamt rum där vi kunde förvara och dela på material och tänka tillsammans i tid och otid. Att arbeta kommunövergripande innebär många resor och rummet blev också en plats att landa i för analys, reflektion och planering. Vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt som språkpedagog mot förskola/skola och som talpedagog mot grundskolan/särskolan. Våra tankar och sätt att möta barn och elever med sårbarhet i språket och språkstörning samt andra diagnoser inom Essence gjorde att vi började fundera över hur vi med våra olika erfarenheter och kompetens skulle kunna slå arbeta tillsammans. Det blev ett tillsammansarbete som började med en språkväska och ett arbete som sedan fortsatte med att sprida kunskap om språkutveckling och vad som kan göras när den avviker.

Lottas arbete mot de kommunala förskolorna började 2005 då vikten av tidiga insatser uppmärksammades alltmer i forskningen. Arbetet mot förskolorna innebar pedagogiskt och språkligt arbete med barnen, kartläggningar, handledning och fortbildning av pedagoger av olika slag. På senare år har även sambandet språk och motorik fått ett fokus i arbetet mot förskolan. Det senaste projektet har fått namnet Språkgympa, där språkliga övningar och motorik vävs ihop till ett arbete. I dag har detta arbete fått ett allt större utrymme. Vi har blivit mer och mer medvetna om att motorik, rörelse och koordination spelar en stor roll för barns inlärning. Forskningen inom området stöder oss också i den tanken (Eriksson 2003 och 2005, , Fritz 2017). Till skolan har vi i år sökt bidrag till pulshöjande aktiviteter och extra rörelse som vi ämnar starta upp.

Det centrala, då som nu, är barnperspektivet: alla barn har rätt att utveckla sin kommunikation genom tal, tecken, bildstöd eller annat sätt att kommunicera med sin omgivning. Vårt nätverk och samverkan av olika slag med olika yrkeskategorier blev också tidigt en styrka i arbetet. Samarbete började tidigt att byggas med biblioteket, BVC och logopeder och kollegor i den centrala elevhälsan. Den röda tråden förskola – skola började ta fart i vårt arbete. Ett tillsammansarbete är nyckeln till framgång i arbetet att utveckla förståelsen för elever med tal-, språk-, kommunikationssvårigheter eller motoriska svårigheter hos kollegor, skolledare och föräldrar.

2010 började Tina sitt arbete som talpedagog i den centrala elevhälsan. Innan dess arbetade hon inom S:t Örjans Skolor i Stockholm (numera nedlagt) i tal- och språkklasser som lärare och talpedagog. Huvuduppdraget som talpedagog i den centrala elevhälsan i Gnesta är att möta elever i åldern 6 till 16 år som har språkstörning och en sårbarhet i språket och talet som påverkar förmågan att ta in skolkunskaper såsom läs- och skrivinlärning. I uppdraget ingår också att göra kartläggningar och bedömningar (bland annat CELF 4) för att hjälpa till med viktiga pusselbitar när en elev behöver hjälp. Det ingår också handledning, rådgivning och samtal med föräldrar, pedagoger och skolledare för att sprida kunskap kring språkstörning och hur det kan påverka förmågan till inlärning. Andra arbetsuppgifter är att hitta anpassningar, extra anpassningar på individnivå och att ha kontakt och samarbete med olika nätverk kring eleven som habilitering och logopedmottagning. Det kan även innebära ett nära samarbete med skolhälsovården.

Det viktigaste och roligaste arbetet är mötet med eleverna. Tina möter varje elev individuellt och gör upp en arbetsplan utifrån elevens behov. Varje elev har ett individuellt arbetsschema med bildstöd att arbeta efter när de hen kommer till ”Tal-Tina”. Fyra arbetsuppgifter finns på schemat och varje elev som har behov av talpedagogstöd får träffa ”Tal-Tina” ungefär 30 minuter i veckan. På arbetsschemat finns en blandning av uppgifter utifrån den enskilda elevens behov, inte minst övningar i att läsa och skriva. Även matematik och engelska är inbakad i schemat för de elever som har knepigt med dessa ämnen.

Ett av våra första samarbetsprojekt var att vi tillsammans med BVC och biblioteket sökte pengar från Kulturrådet för att utveckla vår alldeles egen språkväska – en spännande väska för barn i åldern mellan 1,5 och 8 år. Idén till detta hämtade vi i Halmstad där vi gjorde ett studiebesök. Efter besöket skapade vi vårt eget nätverk och tillverkade sedan ”Språkväskan i Gnesta”. Vi utvecklade arbetet en nivå till genom att förutom det språkliga arbetet ta med motorik- och rörelselekar i varje väska. Det kändes viktigt då forskningen visar att stillasittande även bland barn blir allt vanligare (Berglind, 2017).  Väskan är en ryggsäck med en egentillverkad logga i Gnesta kommuns färger. Den finns nu till utlåning på kommunens centrala bibliotek och innehåller böcker, spel, pussel, rim och ramsor, lek- och motorikövningar och annat roligt som passar olika åldrar. Väskorna är i dag 19 till antalet och ytterligare tre finns översatta till arabiska, tigrinja och nypersiska. De är mycket uppskattade och lånas både av familjer och förskolor. I och med utvecklande av ”Språkväskan i Gnesta” var vi också med och sjösatte “Bokrecept” i Sörmland. Tillsammans med logopeder, specialpedagoger och bibliotekarier samt BVC-sköterskor utvecklade vi bokrecept till barn i förskoleåldern. Vi i vårt lilla nätverk Språkgruppen gick ett steg längre och utvecklade ett recept mot skolåldern.

Vi, Lotta och Tina, har även utvecklat en samverkan mellan förskola och skola där vi tillsammans besöker de kommunala förskolorna på våren för att träffa alla ”storbarn” som ska börja förskoleklass till hösten. Vi är då med på samlingen, pratar med alla barnen och lyssnar på vad barnen har att säga. De flesta känner igen Lotta och barnen får då träffa Tina som flera barn med språkliga problem så småningom kommer att få träffa i skolan. Övergången blir då mjuk till skolans värld. Under tidig hösttermin besöker vi båda alla förskoleklasser för att träffa barnen igen och se hur de landat i sina skolor och i sina nya klasser. Denna ”brygga” mellan förskola och skola har vi genom åren upplevt som en styrka på många sätt både för barn och vuxna i förskola och skola. Vi deltar även i föräldramöten vid behov.

Ett annat tillsammansarbete är att vi hjälper till att sprida kunskap kring elever med språkstörning och under läsåret 2016–2017 höll vi kurser i språkstörning för förskolan,  och skolan. Upplägget på kursen till skolan var större än till förskolan, hade mer innehåll och pågick under längre tid, tolv veckor med sex träffar. Tre av träffarna ansvarade vi själva för och de återstående tre träffarna bjöd vi in rådgivare från Resurscenter tal- och språk i Stockholm, SPSM (Hällsboskolan i Stockholm) samt rådgivare från SPSM i Linköping att föreläsa utifrån sina kunskaper om språkstörning och sina uppdrag. Kursen till förskolan pågick under kortare tid och den höll vi i själva.

Just nu håller vi i en tredje omgång med att implementera TAKK, det vill säga Tecken alternativ kompletterande kommunikation, på förskolorna i Gnesta. Vi handleder inom TAKK och vi ses en gång per månad då vi har ett tema. Det kan till exempel vara matsituationen och hur vi kan teckna när vi äter. Vi ser korta filmer och tränar hur man kan läsa enkla böcker med tecken. Sånger med tecken ingår också vid varje tillfälle.

Nästa steg blir att implementera TAKK inom skolans område. Vi ser att det är ett bra komplement till att utveckla och utöka små barns ordförråd och begreppsförmåga. Vi vet att den gyllene åldern för att utveckla ett rikt språk är vid 2,5–3 års ålder och att tidiga insatser och ett rikt språkutvecklande arbetssätt på förskolan är av stor vikt för hur stort ordförråd och mycket ordkunskap barnen har med sig in i skolan. Har de språkliga svårigheter, problem med ordförståelse, litet ordförråd- och begreppsförmåga och svårt för att uttrycka sig så vet vi att det är svårt att komma ifatt under skoltiden. Språket bör vara till 94 procent stabilt när du börjar i skolan (Dockrell 2017, Fraiser Norbury 2018).

SymWriter har funnits i några år i skolan och 2018 köptes Widget Online in till förskolorna och skolorna. Vi har nu haft kurs både för förskolans och skolans pedagoger i att använda bildstöd i undervisningen. Med ett bildstödsprogram på webben får numera alla som behöver och vill tillgång till programmet.

Vi ser att vi har en styrka som lärare/pedagog inom tal språk och kommunikation i vårt kommunövergripande arbete i Gnesta. Förskolorna och skolorna ser oss som ett naturligt inslag där vi kommer och går i verksamheterna. Under många års arbete i kommunen har vi arbetat för att språkarbetet ska ses som grundläggande för all inlärning och utbildning gällande våra barn och elever. Tidiga insatser och tidigt språkligt fokus är centralt för att utveckla ett rikt språk. De flesta förskolor i Gnesta kommun använder i dag TAKK och bildstöd. Läslyftet är i gång på förskolorna och högläsning av böcker genomförs dagligen på förskolorna.

Under det här läsåret, 2018–2019, pågår Läslyftet även i skolorna och innehållet är språk,- läs- och skrivutveckling.

”Språket är inträdesbiljetten till livet”
Else Vig Jensen

Arbetet med att utveckla tal, språk, kommunikation och motorik fortskrider och nya tankar och idéer med fokus på den senaste forskningen dyker ständigt upp hos oss. Tänk vad ett ”tillsammansarbete” kan uppmuntra till kreativitet och utveckling! Idéer om nya projekt och en vilja till utveckling av verksamheten driver oss framåt mot nya mål där våra egna lösningar i form av olika professionella, systematiska och forskningsbaserade ”Gnesta-modeller” får konkreta och praktiska lösningar för våra barn och elevers bästa!

Lotta Gustafsson Kankaanpää
lotta.gk@gnesta.se

Tina Björkas
christina.bjorkas@gnesta.se

 

Referenser:

Daniel Berglind, Fysisk aktivitet och effekter på hälsa hos barn, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm, 2017.

Julie Dockrell , Evidence from children with Developmental Language Disorders (SLI),University College London SITS-kongressen 2017

Ingegerd Eriksson , Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer, MUGI och Bunkefloprojektet, Malmö högskola, 2003.

Ingegerd Eriksson , Rör dig – lär dig, SISU Idrottsböcker Stockholm 2005.

Courtenay Fraiser Norbury , Stability and change in developmental language disorder,University College London, SITS-kongressen 2018.

Jesper Fritz , Physical Activity During Growth – Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Acadamic Performance, Lunds universitet, 2017

 

Social media & sharing icons powered by UltimatelySocial